Uppsatsens titel: Omorganiseringsproblem: strategiska och strukturella förändringsperspektiv Seminariedatum: 2007-06-04 Ämne/kurs: FEK582 Kandidatuppsats, 10 poäng Författare: Emma Jonsson, Johan Hermerén, Martin Tullström Handledare: Per-Hugo Skärvad Fem nyckelord: Trigger, strategi, organisationsförändring, diskrepans, fallstudie Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda hur ett företags diskrepans mellan strategiska mål och faktiskt utfall vid organisatoriska förändringar yttrar sig, vilka misstag som görs i sammanhanget, triggers betydelse samt hur diskrepansen kan minimeras Metod: Uppsatsen har en induktiv ansats, där primärdatan baseras på en kvalitativ fallstudie. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen grundar sig på strategiska och organisatoriska förändringsteorier. Den teoretiska referensramen utgörs av resonemang från Chandler, Mintzberg, Lewin och Alvesson & Sveningsson. Empiri: Empirins primärdata utgjörs av semistrukturerade intervjuer med sex personer som varit väl insatta i företagets organisatoriska förändring. Sekundärdata består av litteratur, årsredovisningar, interna dokument och personaltidningar.

Syftet med vår studie var att undersöka hur barn på förskolan upplever maktpositioner och roller i den fria leken med fokus på genus. Vi ville se om de rådande föreställningar som finns kring hur pojkar respektive flickor förväntas vara stämmer, då pojkar framställs som att ta mycket plats medan flickor kliver åt sidan. Genom både intervjuer och observationer har vi jämfört barnens uppfattningar med det vi såg i olika leksituationer. Studien utfördes på två förskolor under sammanlagt fem tillfällen. Resultaten visar att pojkarna oftast tog på sig roller som stora och starka medan flickorna intog mer lugnare roller.

Den här kvalitativa studiens syfte var att ur ett ledarskapsperspektiv undersöka vad chefer upplevde som signifikanta utmaningar i att leda en arbetsgrupp utifrån de fem arbetskaraktäristika dimensionerna; uppgiftsidentitet, uppgiftsbetydelse, variation i färdigheter, autonomi och feedback. För att uppnå studiens syfte valdes att göra djupgående, semistrukturerade intervjuer med fyra chefer ifrån fyra olika verksamheter med varierande erfarenhet av ledarskap. Intervjuerna genomfördes vid personliga intervjuer med stöd av en intervjumall men också med utrymme för lämpliga följdfrågor för så uttömmande svar som möjligt. Resultatet av studien visade på att utmaningar återfanns i att arbetsgruppens autonomi tillsammans med variation i färdigheter begränsades av arbetsbeskrivning. Utmaningar upplevdes också kring att få de anställda att förstå hela bilden samt i anställdas sätt att nyttja eller utnyttja autonomi och hantera feedback i de fall de erbjöds.

Bakgrund: I debatten har BSC då och då dykt upp som ett ersättningsinstrument till budgeten. Vad som inte alltid framgår är vilket eller vilka instrument som bär de roller som traditionellt bärs upp av budgeten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka roller som BSC och budgeten har tagit i styrkortsanvändande företag. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss ifrån den bransch där budgeten som styrinstrument kanske fått mest kritik, nämligen bankbranschen. Genomförande: Vi har gjort en förstudie utifrån vilken fyra företag har tagits fram.

Familjebildning är för många personer en central del av livet. Att bli adoptivföräldrar innebär en annorlunda process jämfört med det biologiska föräldraskapet. För att bli adoptivföräldrar måste man genomgå en utredning. Utredningen benämns som medgivandeutredning och innebär att socialsekreterare granskar om personer är lämpliga som föräldrar. Syftet med vårt examensarbete är att förstå hur adoptivföräldrar upplever en medgivandeutredning och hur de upplever att bli utredda av socialsekreterare.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur Migrationsverkets handläggare upplever delegationsuttagning av kvotflyktingar. Vilka hinder och utmaningar stöter de på under arbetet i delegationsuttagningarna?  För att uppnå syftet har vi använt oss av en kvalitativ e-mailintervju som vi skickat ut till handläggare på Migrationsverk runtom i Sverige som deltagit i uttagningar av kvotflyktingar. För att få mer förståelse för analysens resultat har vi använt oss av ett gräsrotsbyråkratiskt perspektiv. Perspektivet ger möjlighet till ökad förståelse för handläggarnas situation.

Användning av forskningsresultat är betydelsefullt för utveckling av omvårdnaden och för en evidensbaserad vård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att omsätta forskning i vårdarbetet. Organisatoriska faktorer, som brist på tid för att ta del av forskning, brist på tid och resurser för implementera forskningsrön och brist på inflytande över arbetet angavs som de största hindren för sjuksköterskors forskningsanvändning. För att underlätta sjuksköterskors forskningsanvändning behövs organisatoriska insatser samt stöd och engagemang från chefer och ledare, utbildning av chefssjuksköterskor och kliniskt verksamma sjuksköterskor i vetenskaplig metod och andra forskningsrelaterade ämnen, samt utveckling och utvärdering av modeller för att stödja tillämpningen av forskningsresultat och utveckling mot evidensbaserad vård..

Denna uppsats handlar om de dubbla supinumformer som verbet växa har, alltså växt och vuxit. Syftet med denna undersökning var att ta reda på ifall de två formerna används olika, och i så fall varför. Min hypotes var nämligen att formen vuxit främst används om människor och att den associeras med att bli vuxen. Ett annat syfte var att undersöka ifall växt var den enda form som användes i fornsvenskan och när formen vuxit i sådana fall etablerades.För att genomföra undersökningen har korpusar från Språkbanken, Litteraturbanken och Projektet Källtext använts. I dessa har användningen av och frekvensskillnaderna mellan formerna växt och vuxit undersökts från fornsvenskan fram till dagens svenska.Resultaten visar att det i nutida svenska finns tendenser till att i vissa sammanhang hellre använda den ena av de båda formerna än den andra.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa om, och i så fall hur, invandrarbarn uppväxta i Sverige med rötter i muslimska länder, påverkas av mellanförskap och hur de skapar identitet utifrån detta. Frågorna jag valt för att uppnå syftet är: Vad innebär det för invandrarbarn med rötter i muslimska länder att växa upp i det svenska samhället? Tillkommer det speciella faktorer i identitetsbildandet mellanförskapsbarn med mus¬limsk tradition i förhållande till etniskt svenska barn? Hur upplever mellanförskapsbarn den dubbla tillvaron och sin identitet? Hur ska skolan på bästa sätt kunna undervisa samt tillgodose behoven hos mellanförskapsbarn med muslimsk tradition? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med mellanförskapsbarn med muslimsk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultat¬analysen diskutera de olika faktorer som belyser problemställningen. Resultatet i denna studie påvisar att det förkommer speciella problem baserade på den dubbla tillvaron och att identitetsskapandet påverkas av detta.

Department of Education, University of Stockholm. Second year research project, autumn term 2009. The transformation of Swedish officer´s training into an academic professional education ? a study of professional identity in alteration. The study is a part of the Research Project; Discussion for collaboration - from vocational training to academic professional education.By Michael LarmThe purpose of this study is to analyse in what way the process of transforming Swedish officer´s training into an academic professional education are perceived in terms of professional identity, alteration and synergies.

Trots att många menar att Human Resources har en allt viktigare roll i förändringsprocesser råder det brist på studier som undersöker på vilket sätt de i sitt dagliga arbete är involverade i förändringsprocesser och hur de interagerar med andra aktörer inom organisationen under processen.Syftet med denna studie är att undersöka vad HR bidrar med kopplat till processen vid planerade organisationsförändringar. Undersökningens frågeställning inriktades på vilka olika roller HR kan ta vid planerade organisationsförändringar samt vilka faktorer som påverkar HR´s delaktighet i dessa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare på två olika organisationer inom privat sektor.Resultatet visar på att HR framförallt tar två olika typer av roller som vi har benämnt supportrollen och den självständiga rollen. Dessa kopplar vi i analysen sedan till två övergripande roller som HR kan utgå ifrån i sitt agerande. De faktorer vi har sett i vår studie som påverkar HR´s delaktighet i förändringsprocesser är brist på tid, stort avstånd till kärnverksamheten och medarbetarna, vilken relation de har till cheferna samt vilken typ av förändring det handlar om..

Syftet med studien är att undersöka hur väl Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stämmer överens med gymnasieelevers föreställningar gällande lärarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien är intervjuer i fokusgrupper med gymnasieelever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken elever från fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att elevernas föreställning om lärarens roller i stora drag stämmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lärarens förmåga att använda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt elevinflytande. Lpf 94 och elevernas föreställningar gällande läraren som relationsskapare skiljer sig åt.

TitleThe profession of Children's Librarians. Identity and vocation.AbstractThe aim of this Master's thesis is to investigate the professional identity of Children's Librarians in order to contribute to a deeper understanding to the professions of librarians. This places the thesis in the field of Library and Information Science that studies the profession. The definition we use to understand profession suggests that all librarians take an active part in negotiating their professional role and library enterprise.Our empirical material consists of interviews with eight Children's Librarians. Using a qualitative method was the best way to gain an understanding for the participant's own experiences of their professional identity.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur sociala konstruktioner av kön kan påverka socialtjänst- och behandlingsinstansers bemötande av drogbrukande fäder samt fädernas motivation till att lämna drogbruket och upprätthålla drogfriheten. Detta syfte avgränsades till frågeställningarna: Hur kan bemötandet från socialtjänst och behandling påverka respondenternas upplevelser av det egna faderskapet? Kan faderskapet vara en motivationsfaktor för respondenterna att bryta med drogbruket samt att upprätthålla drogfriheten? Hur har detta i sådana fall kommit till uttryck i deras liv? Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra respondenter. Resultaten pekade på att faderskapet kunde vara en motivationsfaktor till att avbryta drogbruket och barnen beskrevs som en betydelsefull motivationsfaktor till att upprätthålla drogfriheten. Fäderna beskrev att de vill vara engagerade i sina barns liv, upplevda krav från samhället och ett osynliggörande av faderskapet i kontakt med socialtjänst- och behandlingsinstanser bidrog dock till att de kände sig hindrade i detta.

Detta är ett examensarbete med narrativ ansats vilken bygger på en självbiografi där en sjuksköterska beskriver sin upplevelse av att vara patient och en bok där fem sjuksköterskor blivit intervjuade om sina upplevelser av att vara patienter. Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur sjuksköterskan upplever det att vara patient. För att kunna förstå sjuksköterskans syn och upplevelser beskrivs i avsnittet bakgrund begreppen förförståelse, caritas och caring samt en redogörelse för vad sjuksköterskans profession innebär. Analysen resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier vilka presenteras i resultatet. De är följande: Upplevelsen av bemötandet, Det vårdande mötet, Erfarenheter av kommunikation och Att känna sig särbehandlad.