Syftet med projektet var att undersöka hur homogeniserings förhållanden (tryck antal passager och därmed energiinsatsen) vid framställning av MFC (mikrofibrillär cellulosa), från enzymatiskt förbehandlade pappersmassafibrer påverkar hållfastheten av papper förstärkt med MFC. Arbetsgivaren för projektet var Innventia och det laborativa arbetet har utförts i deras lokaler. Fördelen med att använda MFC som tillsats i papper är att arket blir starkare [1]. Detta medför att en mindre mängd material kan användas till ett material med liknande styrkeegenskaper.Vid Innventia används för närvarande en homogenisator för att delaminera (sönderdela) cellulosafibrer till fibriller och fibrillaggregat och därmed producera MFC. Homogenisatorn kan köras vid olika tryck, samt att cellulosafibrerna/MFC kan låtas passera genom homogenisatorn en eller flera gånger.

Jeanette Törnell (2012) En litteraturstudie inom autismspektrum ? En studie om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom. Examen i lärarutbildningen Högskolan i Gävle. Den här studien har för avsikt att undersöka vilka undervisningsstrategier som används i klassrummet när en elev har diagnosen Aspergers syndrom. Elever med diagnoser ökar i klassrummen och klassrumsundervisningen måste enligt läroplanen anpassas efter de behov som finns. Att alla elever får en likvärdig utbildning är skolans ansvar, hypotesen är att det måste finnas strategier för att möjliggöra detta.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka varför diagnosen Borderline personlighetsstörning till 80 % bärs av kvinnor och om detta kan ha en socialkonstruktivistisk förklaring? Studien bygger på ett antal tryckta litterära verk som berör ämnet. Vi har undersökt könsrollernas inverkan på den höga frekvensen av BPS diagnostisering av kvinnor. Genom att titta på kvinnans sjukdomshistoria genom tiderna ser vi hur kvinnan framställts som avvikande i förhållande till mannen. Vi frågar oss om detta kan vara en av förklaringarna till antalet BPS diagnoser idag.

Ambitionen med detta arbete är att undersöka huruvida det finns något mönster mellan användandet av matematikboken och de bedömningsprocesser som sker i skolan. Flera forskare och rapporter (Johansson, 2006; Löwing; 2004; McDuffie & Mather, 2006, Skolverket 2003) pekar på att matematikboken har en väldigt central roll i undervisningen i skolan och att de bedömningar som oftast gjordes var summativa bedömningar i samband med prov eller diagnoser. Denna notering samt att formativ bedömning, som ämnar att leda eleverna vidare i deras kunskapsutveckling (Black & William 1998), fick begränsat utrymme gjorde även vi under den verksamhetsförlagda delen av vår utbildning. I vår SAG-uppsats bestämde vi oss för att undersöka huruvida detta stämde överens med forskningen. Vad vi kunde konstatera var att kombinationen av bedömning och användandet av matematikboken var knapphändigt efterforskat.

Krav om förbättrad spillvattenrening och städer som förgrenar sig över större områden är några av anledningarna till att dagens avloppsledningsnät får allt längre ledningssträckor. Att med gravitationens hjälp föra avloppsvatten framåt kräver ett kontinuerligt fall som vid långa avstånd kan innebära mycket schaktning, den ekonomiskt mest belastande delen vid nyinstallation av avloppsledningsnät. Ett fördelaktigt alternativ kan vara trycksatt avloppssystem, som sedan 70-talet har kompletterat de traditionella självfallssystem i kuperade och bergiga områden. På senare tid har trycksatt avloppsystem fått större användningsområde utanför sina etablerade bruksområden med anledning av skärpta krav på rening och kostnadseffektivitet. Självfallssystem är dock det mest använda avloppssystemet i urbana områden.

Begreppet mästarlära förekommer sällan i den pedagogiska debatten. Med den stundande gymnasiereformen har begreppet åter aktualiserats. Danspedagogik är inte heller ett hett ämne men sedan lpf94 infördes har det funnit som ämne inom gymnasieskolan. Observation och imitation är begrepp som återkommer inom både ämnesområdena. Finns det fler kopplingar mellan mästarlära och dansundervisning? Mästarlära är stark förknippat med utbildning inom hantverksyrkena.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka det kliniska användandet av melatonin vid sömnsvårigheter hos barn och ungdomar på barnpsykiatriska kliniker i Uppsala län.Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes med en webbaserad enkät utformad i Google Forms. Enkäten sändes sedan till urvalsgruppen som var läkare (n=29) på barnpsykiatriska kliniker i Uppsala län.Resultat: Resultatet visar att 13 av 14 läkare förskriver melatonin och även circadin till barn som lider av sömnproblem. De diagnoser som läkemedel vanligen förskrivs för är främst ADHD, autism och depression. Förskrivning av läkemedlen sker till alla åldersgruppen, vanligast var dock från sju år och uppåt.Slutsats: Trots läkemedelsverket tveksamma inställningar till melatonin för behandling av sömnproblem bland barn förskriver 13 av 14 läkare i denna undersökning ut preparatet och anser att det fungerar..

Livet för unga elitidrottande gymnasieelever innebär dubbla karriärer med krav inom både skola och idrott. Skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kopplas till prestation och har en koppling till psykisk ohälsa. Syftet med denna tvärsnittstudie var att undersöka hur dessa variabler korrelerar med varandra samt hur väl skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kunde predicera psykisk ohälsa efter att kön kontrollerats för.  Deltagarna i studien utgjordes av 149 elever på ett elitidrottsgymnasium. I enlighet med förväntningarna korrelerade skambenägenhet, rädsla för att misslyckas och psykisk ohälsa positivt. Resultaten tyder på att elitidrottande gymnasieelevers psykiska ohälsa ökade med ökad skambenägenhet och ökad rädsla för att misslyckas.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka om lärare kartlägger elevers läsutveckling, vilka redskap de använder sig av och hur de använder sig av kartläggningsresultatet.Undersökníngen är baserad på kvalitativa intervjuer med 10 verksammma lärare på lika många skolor.I undersökningen har det kommit fram att kartläggning av elevers läsutveckling ser mycket olika ut mellan de olika lärarna. De flesta av de intervjuade lärarna anser att det är viktigt med att kartlägga sina elever men att det är svårt att veta vilka redskap man ska använda sig av.Redskapen som lärarna använder sig av består både av läsutvecklingsscheman och olika tester och diagnoser. Hur man använder sig av resultatet ser mycket olika ut, vissa avvaktar med att sätta in extra stöd medan några intensivtränar redan i skolår 1. Många av de intervjuade lärarna framförde att det saknades tid för att hinna med kartläggningen..

International Society for Clinical Densitometry (ISCD) rekommenderar att precisionsbestämning av bentäthetsmätning görs på varje klinik för att bedöma reproducerbarheten. Bentäthetsmätning görs för att diagnosticera osteoporos, följa upp behandling och förutsäga frakturrisk. I studien användes Dual energy x-ray absorptiometry (DXA) för att utföra dubbla mätningar på redan inbokade patienter på klinisk fysiologi, Skånes Universitetssjukhus (SUS), Lund. 105 patienter ingick i studien. Mätningarna utfördes på helkropp, totalhöft, lårbenshals och ländrygg.

Specialundervisning och nivågruppering i matematik har inte så stor effekt (Bentley & Bentley, 2011; Giota & Emanuelsson, 2011) och vår skollag (2010:800) gör gällande att undervisningen ska ske inom klassens ram. Med detta som utgångspunkt designades denna studie. Studien genomfördes med 21 elever i år två under nitton lektioner. Syftet var att se om intensivundervisning med hjälp av strukturerad undervisning kan ge effekt på elevernas automatisering av additions och subtraktionstabellerna inom talområde 0-20. Studien genomfördes som en experimentell design med fältexperiment och metoderna i studien var deltagande observation, fältanteckningar och diagnoser.

Samhället har förändrats kraftigt sen införandet av folkskolan. Detta medför att andra kompetenser och förmågor efterfrågas. Även synen på utveckling och lärande har reformerats, vilket torde ha påverkat undervisningen. Trots detta dominerar den traditionella undervisningen. En alternativ undervisningsform är samarbetsinlärning.

Vi har under utbildningen stött på olika åsikter kring rättning vilket ledde till att vi ville undersöka hur lärare beskriver vad som ligger till grund för deras avgöranden gällande rättning samt på vilket sätt eleverna uttrycker att de reagerar på lärares rättning/icke rättning. I arbetet presenteras två olika syner på inlärning, några skrivundervisningsteorier samt teorier angående tal- och skriftspråkets relation. Som metod valde vi att använda oss av personliga intervjuer med tre lärare samt tre fokusgrupper med sex stycken av lärarnas respektive elever i varje grupp. Resultaten visade att lärarna använde sig av beprövad erfarenhet snarare än teoretisk bakgrund. Det förekom även motsägelser och dubbla budskap mellan lärarna och elevernas uttalanden.

Syftet med arbetet är att utreda vanligt förekommande fel och svårigheter i matematik hos elever med matematiksvårigheter i årskurserna 6-9. Syftet är även att undersöka hur medvetna eleverna är om sina svårigheter. Vilka kriterier används för att bestämma vem som ska få extra hjälp och stöd? För att besvara mitt syfte har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av elever, matematiklärare och en specialpedagog samt gjort litteraturstudier.De lärare och den specialpedagog som jag intervjuat anser att många elever med matematiksvårigheter har problem inom taluppfattning och de fyra räknesätten. Bristerna ligger på elementär nivå vilket ger vidare svårigheter, när de avancerar inom matematiken.

I en enkätundersökning har jag undersökt om det finns något samband mellan upplevelsen av kön hos den okönade autodiegetiska berättaren och författarens kön i två dikter av David Uppgren och Mariam Naraghi. Jag kom fram till att så inte var fallet utan att det fanns större bevis för att läsarna i huvudsak projicerade sitt eget kön på berättarrösten. Sedan analyserade jag även enkätsvaren för att undersöka vad i dikterna som avgjorde om berättarrösten upplevdes som man eller kvinna. Det framkom att stereotypa uppfattningar om kön låg till grunden för majoriteten av läsarnas upplevelse. Efter detta applicerade jag stereotyperna på dikten för att se om diktens innehåll påverkades av om berättarrösten upplevdes som man eller kvinna.