Bakgrund: Personer som injicerar droger riskerar att drabbas av allvarliga infektioner. Tidigare studier har visat att personal som möter personer i risk inte har tillräckligt med kunskap för att erbjuda hälsofrämjande insatser.Syfte:Att kartlägga personalens kunskap om infektioner som kan drabba personer som injicerar droger,samt undersöka om utbildnings intervention ökar personalens kunskap och motivation till preventiva samtal.Metod:Totalt genomfördes fem utbildningar med 26 deltagare från psykiatri-, och infektionsavdelning, samt ungdomsmottagning. Studien genomfördes med enkät före och en månad efter utbildning. Enkäten innehöll kunskapsfrågor och frågor om erfarenhet av preventionssamtal med personer i risk.Resultat:Studien visade att personalen saknade tillräcklig kunskap om smitta vid injektion av droger och att personer i risk inte i tillräcklig omfattning erbjöds information och stöd. Innan utbildning skulle enbart 60 % av personalen samtala om smitta vid injektion av droger om de fick frågor av personer i risk.

ABSTRACTBackground: Children and adolescents growing up in families where parents have serious problems are exposed to an increased risk of developing poor mental or physical health themselves. In a support group work they can meet other children in the same situation, receive help and support to process their emotions and manage their everyday life.Aim: To investigate if support group work at Trappan can reduce the psychological problems load and increase the experience of life quality, hopefulness and optimism in children and adolescents growing up in families where either addiction or mental illness occur in one of the parents. The purpose was also to investigate if there was any difference between these both child groups regarding psychological problems load, experience of life quality, hopefulness and optimism before and after support group participation.Method: Questionnaire study on children and adolescents of parents with addiction or mental illness. The children participated in support group work at Trappan. The measuring?s were conducted before and after support group participation.Results: In both groups an increased life quality in connection to finished support group participation was observed.

Syfte med detta arbete var attbelysa den aktuella situationen i läkemedelsanvändningen på fyra äldreboende i mellersta Sverige. Studien utvisade, med hjälp av en enkät innehållande 27 frågor, skillnader i åtta sjuksköterskors kunskaper om läkemedel och prioritering av läkemedelsgenomgångar på arbetsplatserna. Granskningen visade även hur många läkemedel som användes genomsnittligt per boendeenhet, hur många fallolyckor som inträffade samt hur ofta och länge sjukhusvård behövdes under den sexmånader långa undersökningsperioden. Dessutom undersöktes om antalet läkemedel och antalet fallolyckor var relaterade till den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans kunskaper om läkemedel. Antalet förskrivna läkemedel fanns tillgängliga med hjälp av Apotekens e-dos system.

Among those who graduate from the various schools of Social work in Sweden are a great majority women. At the same time men are sought after in the work field.  But not just to level up the equality between the sexes, but also to fill a gender specific niche to counter up a need for male role models. But a closer look at this need and the types of functions set to cater for it shows that male role models as a concept vary between contexts. In this study we examine the concepts and the practices of male role models in three different settings: a municipal social care center offering young boys male bonding activities; a non-profit organization warding young people from drug abuse and criminal behavior; and last, a long term residential home for young boys between the ages 13 and 19. Our research shows that the concept of the male role model vary between the organizations and less so within.

SAMMANFATTNINGNyckelord: ApoDos, LSS, sjuksköterska, kvalitetssäkring, läkemedelsbehandlingBakgrund: I enlighet med sjuksköterskans kompetensbeskrivning och ApoDos riktlinjer, ligger ett stort ansvar på sjuksköterskan gällande uppföljning av patienters läkemedelsbehandlingar. Sjuksköterskan skall även samverka med andra aktörer i vårdkedjan och sträva efter en god informationsöverföring mellan dessa, i syfte att kvalitetssäkra vården.Syfte: Utifrån sjuksköterskans erfarenheter beskriva rutiner för uppföljning av läkemedelsbehandlingar, hos patienter med ApoDos och boende enligt LSS, samt identifiera eventuella välfungerande- och bristande rutiner.Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Fem intervjuer genomfördes med sjuksköterskor, samtliga verksamma på LSS-boenden inom Uppsala kommun. Det inhämtade materialet analyserades enligt en reviderad version av Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att det finns vissa bristande rutiner och ett behov av bättre kommunikation samt tydligare riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan olika aktörer vid uppföljning av patienternas läkemedelsbehandlingar.

Antalet läkemedel som lanseras på marknaden har minskat under mer än ett decennium, vilket väcker frågan om huruvida det finns brister i de metoder och resonemang som används vid utvecklingen av ett nytt läkemedel. Syftet i den här litteraturstudien var att utreda delar av frågan kring eventuella brister med hjälp av följande frågeställningar: Vilka in vitro potenser kan man hitta vid en litteratursökning för några på marknaden etablerade humana och/eller veterinära läkemedelssubstanser? Hur förhåller sig in vitro potensen för dessa substanser till den terapeutiska plasmakoncentrationen/det terapeutiska intervallet som har fastställts för dem? Vad finns det i dagsläget för teorier kring eventuella brister i den rådande läkemedelsutvecklingsprocessen? In vitro potens-data för nio etablerade läkemedelssubstanser samlades in och jämfördes med respektive substans terapeutiska plasmakoncentration och en kvot erhölls som sedan relaterades till det resultat som presenterades i en mastersuppsats i farmaci av Fabian Göransson där motsvarande kvot genererades för 150 etablerade läkemedelssubstanser. Det sammanvägda resultatet, med tyngdpunkt på Fabians Göranssons resultat, visar att antagandet att den terapeutiska plasmakoncentrationen är minst tre gånger högre än in vitro potensen kan leda till främst överestimering men också underestimering av den terapeutiska plasmakoncentrationen och att substanser tenderar att vara mer potenta in vivo än in vitro. Därför behövs en högre grad av flexibilitet när ovan nämnda antagande praktiseras under läkemedelsutvecklingsprocessen. Efter en kortare utblick över några teorier kring brister i dagens läkemedelsutvecklingsprocess verkar det som att läkemedelsindustrin behöver revidera samt ifrågasätta lämpligheten hos de principer som idag praktiseras inom området. .

Background: In 1994 came the general prescription law in force for the district nurses with specific training in pharmacology and pathology in Sweden. According to The National Board of Health and Welfare from 2004 follow-up of the use of the prescription law revealed that nearly half of the district nurses used their prescription once a week. According to previous research the district nurses and patients were positive to the district nurses administration of prescriptions. Doctors, contrariwise, were not as favorable to the district nurses administration of prescriptions. The responsibility of the heads of the health centers is to promote the district nurses to prescribe and make sure that it works in a satisfactory manner.

This thesis purpose is to determine an explanation of the efficiency in a labour-market related project. ?Enter? is an EU-financed project with a focus on long-term unemployed workers in the district Härlanda, Gothenburg. Starting in September 2004, Enter offers individually based coaching and job guidance to totally 110 young persons with problems entering the labour market. The goal is to provide these people courage to find either full or part time employment or to start study.

Alkoholkonsumtionen i Sverige är idag högre än för 100 år sedan. Många barn växer upp i familjer med vuxna som har en riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. En hög alkoholkonsumtion hos föräldrarna kan påverka barnen negativt. Det nationella Riskbruksprojektet (2004-2010) var ett regeringsuppdrag med syftet att hälso- och sjukvård skulle arbeta mer aktivt för att minska alkoholkonsumtionen. Sedan 2008 har BVCsjuksköterskor i Stockholm erbjudits utbildningar inom Riskbruksprojektets regi.

Denna studie genomfördes under 2009 som en väsentlig del i ett projekt vid en plastindustri i södra Sverige och syftade till att identifiera personer som har ett riskabelt bruk av alkohol samt att få dem att reflektera över sina vanor. Samtidigt önskade företaget påverka sina anställda till en sund livsstil.I studien ingick 41 personer, 28 män och 13 kvinnor. Två validerade frågeformulär användes i studien, Hälsoprofil respektive AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test). Det senare är särskilt framtaget för tidig identifiering av riskabel och förhöjd alkoholkonsumtion. Utöver detta togs blodprover för att analysera bl a CDT (kolhydratfattigt transferrin).

Pyometra is a common and life threatening disease of intact bitches. The disease is caused by a hormonal influence on the uterus in combination with a bacterial infection. The most common treatment is ovariohysterectomy, but several medical options are available to maintain fertility or avoid surgery and anaesthesia. Drugs that can be used for medical treatment are for example progesterone-receptor antagonists, prostaglandins and dopamine agonist. The present study focused on treatment with the progesterone-receptor antagonistaglepristone in combination with antimicrobial therapy.

Varje år placeras över 1000 ungdomar inom Statens Institutions Styrelse (SiS), varav ungefär hälften placeras för behandling. Studiens frågeställningar är: I vilken grad uppfattar behandlingsplacerade ungdomar inom SiS att de får hjälp med sina familjeproblem? Finns det synliga samband mellan ungdomarnas könstillhörighet eller etniska ursprung och deras skattade upplevelse av hjälp med familjeproblem under placeringstiden? För att besvara frågorna har kvantitativ arkivdata analyserats, material som vid in- och utskrivning av ungdomar samlats genom strukturerade ADAD-intervjuer (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). Studien visar att ungdomarnas upplevelse av hjälp kan delas in i tre kategorier; ?över förväntan? 27%, ?motsvarar förväntan? 41%, ?mindre än förväntat?, 32%.

The castration of piglets is performed routinely all around the world. Most castrations are done without anaesthesia and analgesia, despite the fact that this procedure has been proved to induce acute pain and stress for the piglets. The procedure regarding castration of piglets is currently a hot topic of debate and an important political issue. The underlying issue is the boar taint which are highlighted in the heating of the meat after slaughter, which in turn can lead to reduced meat sales as it can be perceived as unpleasant for many consumers. The purpose of this study is to examine alternative drugs which may be selected in order to replace the practice of castration of piglets without anaesthesia, in light of improved animal welfare.

In veterinary medicine, penicillin is the most used antibiotic in Sweden. Two dosage forms of penicillin are available in Sweden for use in horses, sodium benzylpenicillin (Na-pc) and procaine benzylpenicillin (proc-pc). Proc-pc is the most used dosage form and is used for intramuscular administration which allows horse owners to treat an animal at home under veterinary instruction. Na-pc is only approved for intravenous use in horses. Penicillin is normally well tolerated by horses but a serious, sometimes life-threatening, adverse reaction called penicillin shock may occur.

Studien har gjorts mot bakgrund av den pågående diskussionen gällande införandet av sprutbytesverksamhet i Jönköpings län och vill till den diskussionen tillföra de skilda erfarenheterna som finns i fyra olika existerande sprutbytesprogrammen i Sverige, att jämföra likheter och skillnader i praxis och att relatera dessa erfarenheter till deras mål och resurser. Trots att lagen om sprutbyte trädde i kraft år 2006 är sprutbyte fortfarande ett kontroversiellt ämne i Sverige. I denna omtvistade form av preventiv verksamhet finns det dock en viktig del som gör ämnet mer relevant och det är de goda, sociala bieffekter som programmen medför. Dessa omnämns i studien som paramedicinsk vård. Metoden som ligger till grund för studien är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer.