Olika försök med psykologer och kuratorer på vårdcentraler har startats runt om i Sverige. Utvärderingar genomförda i samband med samtalsbehandlingar har visat genomgående goda resultat. Syftet med aktuell utvärdering var att undersöka betydelsen av behandlingen ett till två år efter avslut. Utifrån patientperspektiv erhölls genom enkät (n=68) förståelse av vad som karaktäriserar patientgruppen, samtalsbehandlingens innehåll och dess effekter. Patienter rapporterade stöd av behandlingen och att de hade kommit tillrätta med problem inom hälsa, relationer, arbetsliv och fritid.

Den psykiska ohälsans utbredning är omfattande och är idag ett folkhälsoproblem i Sverige. Många människor söker vård för psykisk ohälsa genom telefonrådgivning. Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa i arbetet med sjukvårdsrådgivning. För att genomföra denna studie valdes en kvalitativ metod. Sju sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning intervjuades.

Den psykiska ohälsans utbredning är omfattande och är idag ett folkhälsoproblem i Sverige. Många människor söker vård för psykisk ohälsa genom telefonrådgivning. Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa i arbetet med sjukvårdsrådgivning. För att genomföra denna studie valdes en kvalitativ metod. Sju sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning intervjuades.

SammanfattningSyftet: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans tillvägagångssätt vid planerade blodtrycksbesök avseende samtalsämnen, tidsåtgång, dokumentation och uppföljning.Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där populationen var distriktssköterskorfrån vårdcentraler i Dalarna. Studien bygger på 50 observationer av blodtrycksbesök utifrånen strukturerad checklista som utvecklats för denna studie.Resultatet: I genomsnitt ägnades 14 minuter åt patienten vid blodtrycksbesök. Samtal omlivsstilsfaktorer förekom oftare med yngre personer och en signifikant skillnad (p=0,024)påvisades mellan åldersgrupperna 51-64 år och 65-92 år. Fysisk aktivitet var den livsstilsfaktor som det samtalades oftast om, en signifikans påvisades (p = 0,002) mellan åldersgrupper och kön (p = 0,044). Alkohol och sömn samtalades det minst om.Blodtrycksläkemedel och biverkningar samtalades om i 74 procent av besöken.

Bakgrund: Kommunikation innebär en relation mellan en sändare och en mottagare samt ett möte på en jämlik nivå. Att lyssna aktivt är en grundläggande kunskap inom omvårdnad och lyssnandet leder till att sedan kunna kommunicera effektivt. Vårdprofessioner kommunicerar på varierande sätt, har olika mål med kommunikationen samt att det finns flera samtalstekniker. Ett hinder i kommunikationen beskrivs som avsaknad av ett gemensamt språk eller att tolk används till hjälp. Syfte: Att belysa kommunikation, samtalet och lyssnandet i mötet mellan patient och vårdare i vårdmiljö.

Medarbetarsamtal är vanligt förekommande inom organisationer idag men samtidigt beskrivs i aktuella vetenskapliga artiklar att det finns svårigheter med att bekräfta teorier om samtalen uppfyller ett mervärde. Syftet med studien är att undersöka och diskutera mervärdet med medarbetarsamtal utifrån intervjuer på ett stort industriföretag. Totalt genomfördes 12 intervjuer med fackliga representanter, operatörer, chefer och tjänstemän. Resultatet visar att upplevelserna av medarbetarsamtal skiljer sig mellan de olika parterna. Majoriteten av informanterna beskriver ett upplevt mervärde.

En undersökning av en något ostuderad grupp i den svenska skolan. De elever som i matematikämnet väljer bort genom att inte lämna svar på problemlösningsuppgifter av icke trivial natur..

SammanfattningSyftet: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans tillvägagångssätt vid planerade blodtrycksbesök avseende samtalsämnen, tidsåtgång, dokumentation och uppföljning.Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där populationen var distriktssköterskorfrån vårdcentraler i Dalarna. Studien bygger på 50 observationer av blodtrycksbesök utifrånen strukturerad checklista som utvecklats för denna studie.Resultatet: I genomsnitt ägnades 14 minuter åt patienten vid blodtrycksbesök. Samtal omlivsstilsfaktorer förekom oftare med yngre personer och en signifikant skillnad (p=0,024)påvisades mellan åldersgrupperna 51-64 år och 65-92 år. Fysisk aktivitet var den livsstilsfaktor som det samtalades oftast om, en signifikans påvisades (p = 0,002) mellan åldersgrupper och kön (p = 0,044). Alkohol och sömn samtalades det minst om.Blodtrycksläkemedel och biverkningar samtalades om i 74 procent av besöken.

Researchers, planners, and government agencies agree that road safety for children must be a priority and in particular that children should have a safe and secure way to travel to and from school regardless of age or the distance travelled. In Sweden, child traffic safety is a key part of the country?s Nollvision, a long-term traffic policy goal of ?no deaths or serious injuries?. Unfortunately, many countries have recorded increases in child traffic accidents as the percentage of parents who drive their children to school and thus congestion around schools has increased. Common strategies include traffic safety education for children, the redesign and improvement of traffic infrastructure, bicycle training, and carpooling.This thesis assesses the traffic problem around Ludvigsberg School in the district Valbo in Gävle, Sweden.

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen.

I denna C-uppsats har vi undersökt jobbcoachers upplevelse av interaktionen med arbetssökande och hur de sociala omständigheterna påverkar jobbcoachens arbetssituation. Denna socialpsykologiska studie problematiserar interaktionen mellan jobbcoacher och arbetssökande och hur dessa möten påverkar jobbcoachen. Utifrån en hermeneutisk ansats har vi utfört nio kvalitativa intervjuer med jobbcoacher som arbetar på ett företag i Sverige för att på så sätt få en djupare förståelse för jobbcoachernas egna upplevelser och erfarenheter av sitt arbete. Vår slutsats är att jobbcoachernas emotionella arbete påverkas av interaktionen med arbetssökande då de pendlar mellan ett distanserat ytagerande och ett djupagerande där jobbcoacherna identifierar sig med sin yrkesroll. Kollegorna är ett socialt stöd i arbetet och tillför emotionell energi genom interaktionsritualer där gruppen delar samma sinnesstämning.

Språket är i ständig förändring vilket innebär att språkligt material med tiden föråldras och blir inaktuellt. Vid talaudiometrisk testning av barn är det viktigt att testmaterialet innefattar ord som är välkända för barn eftersom förståelsen för materialet kan inverka på mätresultatet. Det talaudiometriska test som idag används för barn bygger på ordmaterial som ursprungligen insamlats under 1930-talet. Föreliggande studie är en del av ett större projekt och inleder arbetet med att utarbeta ett nytt talaudiometriskt material för barn.Syftet med föreliggande studie var att beräkna och jämföra ordfrekvens och antal ordformer utifrån inspelade samtal mellan de deltagande barnen i åldersgrupperna 5-8 år (Grupp 1) respektive 9-12 år (Grupp 2). Totalt 79 barn mellan 5 och 12 år deltog i studien.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Presently Sjöfartsverket do their maintenance according to a standard program, which means that every maintenance task will be done when the task limit occurs. This leads to a very long downtime for the aircraft in some occasions and very short downtime in others. The goal with this work is to reach a higher regularity of the aircraft operation. To reach a higher regularity for the operational needs, this work will present a hypothetic better maintenance concept for Swedish Maritime Administration. The concept is based on equalized maintenance structure, which means that every maintenance occasions are meant to take the same time to perform.

The purpose of this work is to design and construct a device able to measure the mechanical attrition of oxygen carrier particles. Those particles are used in chemical looping combustion and in the present situation there is a lack of knowledge in how the attrition process work and in which extension. To find already tested solutions trying to answering this problem a literature study wascarried out and the best solution found was the so called Grace-Davison Jet-Cup method. This method is supposed to emulate the attrition caused by a cyclone separator and its advantages are that it is possible to use small test amounts, 5-10 g, and a thirty minutes long test will be enough to acquire useable results. An device was designed based on the Jet-Cup method with some slight modifications.