The purpose of this study was to investigate the relationship between mental illness and socioeconomic factors such as education, age and gender among drug users. Descriptive and ANOVA analysis were performed to 68 structured interviews (Addiction Severity Index basic). Analysis addressed associations between drug usage and level of education, age and gender. Results showed gender differences in self-rated mental health with women drug users rating their mental health lower than men. In addition, there was no association between age, educational level and self-rated mental health.

Frågor som rör missbruk och missbrukare är omdebatterade i samhället. Ofta sker debatten i kombination med de ekonomiska aspekterna. Missbrukare som grupp är tärande för samhället och ofta hörs åsikter om hur problemen bäst kan lösas. Vår intention med undersökningen är att belysa problemet med ett inifrånperspektiv för att på det sättet utveckla en annars ganska ensidig debatt.Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med personer som själva varit Drogmissbrukare. Vi har valt att undersöka tiden efter brytpunkten och har varken intresserat oss för deras aktiva missbruk eller hur och varför de bröt med drogerna.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter alkohol- och Drogmissbrukare som söker vård, samt att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande. Metoden som författarna använde sig av var att i databaserna Academic search elite, Pubmed, Cinahl samt PsycINFO söka vetenskaplig litteratur. Studien genomfördes som en litteraturstudie med deskriptiv design, och i resultatet inkluderades 28 vetenskapliga artiklar. Huvudresultatet av studien gällande sjuksköterskors bemötande visade på två huvudkategorier. Ett negativt bemötande och ett positivt bemötande.

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som påverkar och skapar motivation till beteendeförändring hos Drogmissbrukare. Studien undersökte också miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frågor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio män och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 år. Enligt drive theories är motivation en drivkraft som ger energi till att sätta igång, upprätthålla och rikta behovsrelaterade mål.

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som påverkar och skapar motivation till beteendeförändring hos Drogmissbrukare. Studien undersökte också miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frågor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio män och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 år. Enligt drive theories är motivation en drivkraft som ger energi till att sätta igång, upprätthålla och rikta behovsrelaterade mål.

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som påverkar och skapar motivation till beteendeförändring hos Drogmissbrukare. Studien undersökte också miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frågor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio män och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 år. Enligt drive theories är motivation en drivkraft som ger energi till att sätta igång, upprätthålla och rikta behovsrelaterade mål.

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som påverkar och skapar motivation till beteendeförändring hos Drogmissbrukare. Studien undersökte också miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frågor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio män och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 år. Enligt drive theories är motivation en drivkraft som ger energi till att sätta igång, upprätthålla och rikta behovsrelaterade mål.

En kvalitativ studie genomfördes för att studera vad som påverkar och skapar motivation till beteendeförändring hos Drogmissbrukare. Studien undersökte också miljöns betydelse för att bryta ett drogmissbruk. En intervjuguide med öppna frågor skapades. Genom ett kriteriebaserat snöbollsurval kontaktades tio personer varav nio män och drogfriheten var i genomsnitt 3.2 år. Enligt drive theories är motivation en drivkraft som ger energi till att sätta igång, upprätthålla och rikta behovsrelaterade mål.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vårdpersonal. Ett bemötande från vårdpersonalen innehållande mänsklig värme och omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: Vårdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av både vårdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vårdpersonal. Ett bemötande från vårdpersonalen innehållande mänsklig värme och omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: Vårdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av både vårdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vårdpersonal. Ett bemötande från vårdpersonalen innehållande mänsklig värme och omtanke kan bidra till att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vårdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vården.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: Vårdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av både vårdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn på patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vården av patienter med drogmissbruk.

The object of this essay was to illustrate and analyse what determines that a contract treatment investigation for a drug addict is initiated and what factors influence the investigation itself, from the probation service officer's perspective.We selected the following two questions:- What does the probation service officer see as being the deciding factor for a contract treatment investigation to be initiated?- What questions appear in a contract treatment investigation and how do they influence the investigation, according to the probation service officer?To find answers to these questions we conducted interviews with 11 probation service officers, during November and December 2005, at three different locations across Skåne. We decided to use the qualitative method for collecting the data we needed.In our essay we came to the conclusion that the will and motivation of the client is a deciding factor whether or not a contract treatment investigation is to be initiated. An important collaborator in this process is the social services. According to the probation service officers, many of the problems that may appear in the co-operation are due to the tough economic constraints experienced by the social services.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka hur patienter med missbruks- och beroendeproblem upplever attityder och bemötande från omvårdnadspersonal. Begreppet missbruk/beroende innefattar alla former av missbruk/beroende av både narkotika, alkohol och läkemedel. Uppsatsen är en deskriptiv empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som bygger på 10 intervjuer med Drogmissbrukare/drogberoende. Urvalskriterierna har varit 5 män och 5 kvinnor i åldrarna 25 - 60 år som haft minst 5 vårdtillfällen på en sluten missbruksenhet. Intervjuerna har analyserats utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys.

Fördomar förekommer i hela samhället och det är viktigt att vårdaren reflekterar över sina fördomar gentemot den blodsmittade patienten för att inte orsaka ett vårdlidande. Bemötandet bör ske utan påverkan av fördomar för att möjliggöra en god vårdrelation och att vården sker på lika villkor. Syftet med arbetet är att belysa hur den blodsmittande patienten upplever vårdarens fördomar, för att möjliggöra en ökad förståelse hos vårdaren. Studien har utförts som en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat. Det som framkom i resultatet är att den blodsmittade patienten upplever att de bemöts av fördomar från vårdaren. De upplever att vårdaren ser dem som smittfarliga, vilket kan bero på vårdarens rädslor och okunskap om blodsmittan.

Bakgrund: Alkohol- och drogmissbruk är idag ett utbrett problem som drabbar minst 15,3 miljoner människor världen över. Det råder en allmän stigmatisering i dagens samhälle mot missbrukare, bland gemene man samt inom hälso- och sjukvården. Denna stigmatisering har skapats dels på grund av den bild media skapar av den stereotypa missbrukaren och dels på grund av okunskap. Sjuksköterskor hyser ofta fördomar mot denna patientgrupp vilket kan leda till bristfällig vård. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet och upplevelse av att vårda patienter som missbrukar alkohol och droger.