Syftet med vår studie är att studera om det finns hinder och/eller möjligheter för kunskapsöverföring, på en av enheterna i Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps verksamhet, enligt Ikujiro Nonakas och Hirotaka Takeuchis modell. I centrum för vår studie står begreppen tyst kunskap, explicit kunskap och kunskapsöverföring som kommer att följa som en röd tråd genom hela uppsatsen. MSB:s uppdrag är att stödja samhället i arbetet med att förebygga och förhindra olyckor och kriser. Myndigheten stöttar aktörer på alla nivåer i samhället, från individnivå till kommuner och näringsliv. De ger stöd och råd, upprättar regler och rutiner samt hjälper samhället att planera för trygghet och säkerhet. Den enhet på MSB som vi studerat består av femton medarbetare, en enhetschef samt en verksamhetsansvarig vilket beskrivs närmare i metoddelen. Vi har valt en deduktiv ansats och genom en kvalitativ metod undersökt medarbetarnas upplevelser kring hur kunskapsöverföringen sker i verksamheten enligt Nonakas och Takeuchis modell samt teorier kring denna. I analys- och resultatkapitlet kopplar vi samman våra respondenters svar med de teorier vi använt oss av, kopplat till begreppen tyst och explicit kunskap samt kunskapsöverföring.

Människans utsläpp av miljö och klimatpåverkande växthusgaser har ökat i snabb takt de senaste hundra åren. Fler varor produceras, konsumeras och transporteras över hela jorden för att uppfylla de krav människor har på sin levnadsstandard. Livsmedelsindustrins roll i utsläppen är betydande, speciellt köttproduktionen, som står för 18 procent av världens totala växthusgasutsläpp. Genom att minska den mängd kött som ingår i människors måltider och gå mot att äta mer växtbaserat, som inte innehåller köttprodukter, kan matens miljöpåverkan minska. Ett viktigt område är offentliga matserveringar, vad som serveras där har en inverkan på människors matvanor och deras syn på mat.

SammanfattningSpecialpedagogens uppdrag är bland annat att arbeta förebyggande och bidra till att utveckla och undanröja hinder i lärandemiljön. Syftet med denna studie var att undersöka en lärares strategier med att skapa en stimulerande lärandemiljö, med fokus på lärarens didaktiska val. Undersökningen bygger på en fallstudie där jag samlat data genom deltagande observation i lärarens klassrum och en intervju. Resultatet i studien visar att det som kännetecknar den här lärarens lärandemiljö och didaktiska val är att lektionerna genomsyras av kommunikation och öppna autentiska frågor. Lektionerna genomförs i demokratiska former och läraren har förmåga att se varje individ men med tydligt fokus på hela gruppen.

There are many barriers and obstacles that need to be removed to make the urban environment more accessible for people with disabilities. There are currently no adequate tools for urban planners to assess and address these obstacles. Geographical Information Systems (GIS) provide powerful methods for the visualization and analysis of spatial data, including the kind of data important in studies of accessibility. This study suggests a method urban planners can use to identify accessibility obstacles and to propose future actions to fix them.A literature review was conducted to find out what has been done and what is new regarding the accessibility issues. Different methods were evaluated which in turn led to the construction of a multi-step analytical strategy.

I vår studie har vi fokuserat på ett arbetslag i en förskoleklass. Vårt syfte är att uppmärksamma pedagogernas sätt att beskriva och förstå konflikter mellan barn, dels att utröna om denna förståelse ses som utgångspunkt för hinder alternativt möjlighet till utveckling och lärande. I vår studie har vi haft ett antal olika teoretiska perspektiv som vi diskuterar resultatet utifrån. Vi har studerat tre olika kommunikationsteorier: Kognitiva ?, Sociala ?, och interaktionistiska teorin.

Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om rektorers syn på ett elevråds försättningar och funktion i skolan. Utifrån syftet vill vi undersöka rektorers syn på elevinflytande och elevråd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill även undersöka rektorers syn på lärares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktär. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien.

För att skapa ökad förståelse och utveckla positiva och hållbara affärsrelationer diskuterar denna uppsats hur blivande manager bör finna intresse i att lära sig om kultur och kulturers påverkan i organisationer. Uppsatsen utgår ifrån kultur som något som definierar grupper av människor och har vidare delat in detta i organisationskulturer och kultur ur den enskilda individens perspektiv i samspel med varandra. Kulturella skillnader kan i dessa olika sammanhang sätta käppar i hjulet och skapa konflikter mellan människor eller grupper, så kallat kulturkrockar.Uppsatsen är skriven ur ett hermeneutiskt förhållningsätt och materialet som hämtades in var från sex olika informanter och behandlades med en narrativ metod. Vid behandling av materialet har man utgått ifrån Hernadis tolknings modell genom att stå under, stå över och till slut stå istället för. Ur materialet togs det ut tre stycken olika historier som symboliserar kulturkrocken på olika sätt.

Då lönsamheten inom storköksbranschen varit relativt låg de senaste åren så efterfrågade såväl tillverkare som grossister men framförallt personalrestauranger en utredning om ifall det är möjligt förbättra lönsamheten inom branschen genom att använda mer förädlade livsmedel. Tidigare studier inom ämnet har gjorts men i begränsat antal och då har främst påverkan på kundtillfredsställelse, svinn, förändring av logistik och personalförändringar beaktats. Vår studie har däremot fokuserat på huruvida en övergång mot mer förberedda livsmedel påverkar den ekonomiska lönsamheten eller ej. Resultatet som beräknats är ett absolut tal vilket innebär att vår uppsats bidrar med den finansiella information som tidigare saknats gällande den ekonomiska lönsamhetens påverkan vid en övergång. Uppsatsens syfte var att utreda hur en personalrestaurangs lönsamhet påverkas av en övergång till mer förberedda livsmedel och studera vilka hinder som kan uppstå vid en eventuell övergång..

Syftet med denna empiriska studie är att bidra med kunskap om lärares möjligheter till att anpassa lärmiljön för alla elever i klassrummet. Studien avser därtill att kartlägga vilka olika möjligheter respektive hinder elever och lärare ser och möter. Vidare har syftet varit att få med elevernas egna perspektiv på vilka möjligheter och hinder de möter i sitt lärande. Slutligen är syftet med studien att bidra till en fördjupad kunskap om hur de olika hindren i elevernas lärmiljö kan undanröjas för att förse dem med en optimal utbildning. Motivet till att jag valt detta specifika ämnesområde, tillgänglig lärmiljö, är att jag i min kommande yrkesroll såsom speciallärare betraktar förebyggandet av hinder för inlärning som en viktig del av mitt uppdrag. I de vägledande styrdokumenten står att alla elever ska ges en likvärdig utbildning.

Rapporten är sjuksköterskans arbetsverktyg för att erhålla information om patienterna inför sitt arbetspass. En rapport som är bristfällig i sin struktur eller sitt innehåll riskerar äventyra patientsäkerheten. Denna studies syfte var att belysa allmänsjuksköterskans uppfattning om innehållet i en muntlig skiftbytessrapport. Fem sjuksköterskor intervjuades på en kirurgisk avdelning och materialet analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. På frågan vad en rapport innehåller på avdelningen framträdde tre huvudkategorier (patientinformation, organisering och vård) med sex underkategorier. Under frågeställningen hur den ideala rapporten ser ut sågs de två huvudkategorierna struktur (med fyra underkategorier) och innehåll (med fem underkategorier). Rörande vad som var hinder och möjliggörare ansågs hinder finnas inom miljö, struktur, engagemang och organisation ? medan möjliggörare fanns inom struktur, engagemang och omgivning.

I dagens tekniska samhälle finns en tendens till att barn och ungdomar, men även vuxna, rör sig alldeles för lite och vistas för lite utomhus. Forskning tyder på att det är viktigt av hälsoskäl att vistas ute, få frisk luft och röra sig för att kroppen skall fungera, och att man lär bättre om man mår bra. Med detta som grund ser vi utomhuspedagogiken som ett intressant område ur allmänhetens synpunkt, att studera. Syftet med undersökningen är att se hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i de olika åldrarna i skolan. Vi valde att lämna ut en kvalitativ enkät till utvalda pedagoger inom en och samma kommun.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur förskollärarnas visioner och verksamhetens realiteter möts i samband med förskolans lärarledda skapandeverksamhet och vilka hinder som kan uppstå i detta möte. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare från tre olika förskolor, varav en har en uttalad skapandeprofil, samt ostrukturerade observationer av den lärarledda skapandeverksamheten. Empirin har analyserats med hjälp av resultatet från tidigare studier och de tankar som historiskt påverkat utvecklingen av den skapande verksamheten inom förskolan. I materialet har man kunnat finna influenser från den barnpsykologiska forskningen, konstpedagogiken samt den pedagogiska teori och praktik som växt fram i förskoleverksamheten. Störst påverkan på den skapande verksamheten verkar förskolans tudelade ursprung ha, då arvet från de omsorgsinriktade barnkrubborna och de pedagogiskt inriktade barnträdgårdarna ska smälta samman i en fungerande verksamhet.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om kvaliteter och brister, för barn och personal, i åldershomogen förskoleverksamhet. Vilka möjligheter fanns det med att arbeta med en grupp där alla barn är ungefär lika gamla? Vilka hinder kunde det medföra? Kunde det sociala klimatet påverkas i någon riktning p.g.a. åldersindelningen? I så fall, vilken? Studien genomfördes med hjälp av litteraturstudier och kvalitativa intervjuer.