Tillväxt och ekonomistyrning förstärker varandra simultant då en växande företagsstorlek har en positiv inverkan på utvecklingen av ekonomistyrning. Samtidigt möjliggör en välanpassad ekonomistyrning en fortsatt hög tillväxttakt via dess förmåga att hantera tillväxthämmande faktorer. Utvecklingen av ekonomistyrning påverkas av en kombination av interna och externa Drivare..

Utländska direktinvesteringar har under senare år på bred front ökat sin framfart runtom i världen. Dessa har bidragit till en ökad välfärd för såväl företag som länder, och framför allt utvecklingsländer är i stort behov av dessa då både kunskap och ny teknologi överförs till värdlandet. Denna uppsats syftar till att analysera variabler som varit viktiga Drivare för FDI, och med hjälp av en regressionsanalys undersöka sambandet i Sydamerika. Resultatet överensstämmer till viss del med teorin. Protektionistiska tullar, utbredd turism samt till viss del hög export är de variabler som attraherar FDI i störst utsträckning..

The annual demands for forest fuels increases in Sweden. At present, large unutilized biomass resources is found in young, dense forests from which about five million oven-dry tonnes (ODt) (23 TWh) could annually be extracted as forest fuel. But harvesting small trees give high logging costs and new cost-efficient harvesting techniques are therefore required. The aim was to study the productivity of Vimek 608 BioCombi in forest fuel thinning of Lodgepole pine and to calculate the economy of the harvesting and estimate the thinning quality. The time study was performed in Åmarken in the county of Västerbotten.

The aim for the study was to examine a harwarder´s (combined harvester-forwarder) productivity when harvesting forest fuel in first thinning stands that contains Lodgepole pine and calculate the economy of the harvesting work and estimate the quality of the thinning . The field study area where located near Arvån, about 15 kilometres south ?east from the city of Lycksele. The field studies were taken place in three different stands. All tree stands had the same tree age, but the tree species combination and the density varied.

Syftet med denna studie är att undersöka och skapa förståelse för vilka framgångsdrivarna är för företagsekonomiska institutioner.För att kunna uppfylla syftet har vi tagit fram BEN-modellen. Modellen består av ett antal framgångsDrivare som kan leda till konkurrensfördelar samt bestående konkurrensfördelar för en företagsekonomisk institution. Dessa leder i sin tur till framgång, något som vi själva definierat med fyra olika mätbara variabler; söktryck, genomströmning av studenter, ställning i arbetslivet samt forskningsproduktivitet.Studien har genomförts på tre olika företagsekonomiska instituitioner där intervjuer och samtal genomförts med personer i ledande befattning på respektive institution. Som komplement till intervjuerna har empiriskt material insamlats i form av statistik för att kunna utröna hur framgångsrika de är enligt BEN-modellen.Studien visar att ambition och entreprenörsskap är två viktiga framgångsDrivare. Dessa två Drivare kan en institution erhålla genom finansiella resurser.

Bakgrund och problem: Ekonomistyrningen har länge fokuserat på kostnadsbesparingar och hur företagen bäst kan effektivisera sin verksamhet. På senare år har dock allt mer fokus riktats mot kunderna och deras behov, vilket har lett fram till modeller som exempelvis McNair:s Value Creation Model. Även modeller så som ABC-kalkylering och det balanserade styrkortet som har ett större kostnadsfokus kan enligt Shields & Shields användas till intäktsvärderingar. Shields & Shields hävdar att intäkterna påverkas av så kallade intäktsDrivare och menar i sin studie att denna påverkan kan beskrivas med hjälp av åtta olika karaktäristika. Den svenska mobila telecombranschen är hårt konkurrensutsatt och arbetar mot ständigt minskande marginaler varpå det finns ett stort behov av att utvärdera vad som faktiskt driver intäkter i branschen och hur denna påverkan ser ut.