Sökresultat:
22 Uppsatser om Driftkostnad - Sida 2 av 2
Energieffektivisering av laddningssystemet till vindmätarutrustning
Behovet av elektricitet blir allt viktigare i dagens samhälle. Runt om i världen finns än idag platser där tillgängligheten till det fasta elnätet är begränsad. Oftast är det platser som ligger avlägset och terrängen gör det ekonomiskt oförsvarbart att ansluta sig till det befintliga elnätet. Det kan vara platser som fjäll, öar och skogsområden. På dessa platser används ett fristående elsystem som står för elförsörjningen.
Verksamhetsrelaterade nyckeltal och ständiga förbättringar för energieffektivisering och rapportering i industrifastigheter
Kils Energi är ett litet fjärrvärmenät med 620 abonnenter, de flesta villor. Med en låg linjetäthet är det viktigt att ha så låga kostnader som möjligt, och därmed ett effektivt system där så mycket som möjligt av värmen används. För att i framtiden kunna besluta om förbättringar i systemet behövs en utredning av systemet för djupare förståelse av hur nätet fungerar idag. För att lära känna systemet utreddes i detta examensarbete var den abonnent som hade det lägsta differenstrycket, var de största tryckfallen fram till denna abonnent skedde, hur detta differenstryck skulle kunna förbättras och om det är ekonomiskt försvarsbart. Samt vilken framledningstemperatur som idag har den lägsta driftskostnaden, vad som skulle hända med trycket om den framledningstemperaturen skulle hållas vid -20? Celsius och vilket flöde som är det högsta möjliga innan maxtrycket på 16 bar nås.
Utredning och effektivisering av Kils Energis fjärrvärmenät : Lokalisering av undercentral med lägst differenstryck
Kils Energi är ett litet fjärrvärmenät med 620 abonnenter, de flesta villor. Med en låg linjetäthet är det viktigt att ha så låga kostnader som möjligt, och därmed ett effektivt system där så mycket som möjligt av värmen används. För att i framtiden kunna besluta om förbättringar i systemet behövs en utredning av systemet för djupare förståelse av hur nätet fungerar idag. För att lära känna systemet utreddes i detta examensarbete var den abonnent som hade det lägsta differenstrycket, var de största tryckfallen fram till denna abonnent skedde, hur detta differenstryck skulle kunna förbättras och om det är ekonomiskt försvarsbart. Samt vilken framledningstemperatur som idag har den lägsta driftskostnaden, vad som skulle hända med trycket om den framledningstemperaturen skulle hållas vid -20? Celsius och vilket flöde som är det högsta möjliga innan maxtrycket på 16 bar nås.
Elkraftseffektivisering av SSAB i Luleå
Syftet med detta arbete har varit att ta fram material till en elförbrukningsplan för SSAB i Luleå. Till grund för förbrukningsplanen har en rad effektiviseringsåtgärder undersökts för företagets olika hjälpsystem. Hjälpsystemen som berörts i detta arbete är motorvärmare, belysning, ventilation, pumpar, fläktar, transformatorer och till viss del elmotorer. En viktig avgränsning i arbetet har varit att studera enheter som kan fungera som ledande exempel vid framtida effektiviseringsarbete. Projektet resulterade i en mängd lämpliga effektiviseringsåtgärder med stor besparingspotential och kort återbetalningstid.
Ställtidsreducering i robotcell för ökad tillgänglighet
Fjärrvärme täcker i dagsläget cirka 56 procent av energibehovet för uppvärmning och varmvatten i svenska bostadssektorn. Denna siffra förväntas minska i och med ökade energieffektiviseringsåtgärder och installationer av alternativa värmekällor. Det har blivit allt vanligare att både fastighetssektorn och olika miljöklassningssystem fokuserar på att minska mängden inköpt energi och ett sätt att göra detta på är att installera frånluftsvärmepumpar som ett komplement till fastighetens primära uppvärmningssystem. Det kommunalägda bostadsbolaget AB Stångåstaden planerar att utföra detta i flerbostadshus där FTX-system av flera anledningar inte är möjligt att installera. Installationen är aktuell i fastigheter som i dagsläget har frånluftsventilation och självdrag samt är högre än tre våningar.Installationen kommer att påverka den lokala fjärrvärmeleverantören Tekniska verken AB och då även de är kommunalägda finns det ett intresse i att utreda de effekter som frånluftsvärmepumparna kommer att ha på de båda företagen samt på kommunen i stort.
Resurseffektiv energieffektivisering av flerbostadshus : Frånluftsvärmepumpar i kombination med fjärrvärme
Fjärrvärme täcker i dagsläget cirka 56 procent av energibehovet för uppvärmning och varmvatten i svenska bostadssektorn. Denna siffra förväntas minska i och med ökade energieffektiviseringsåtgärder och installationer av alternativa värmekällor. Det har blivit allt vanligare att både fastighetssektorn och olika miljöklassningssystem fokuserar på att minska mängden inköpt energi och ett sätt att göra detta på är att installera frånluftsvärmepumpar som ett komplement till fastighetens primära uppvärmningssystem. Det kommunalägda bostadsbolaget AB Stångåstaden planerar att utföra detta i flerbostadshus där FTX-system av flera anledningar inte är möjligt att installera. Installationen är aktuell i fastigheter som i dagsläget har frånluftsventilation och självdrag samt är högre än tre våningar.Installationen kommer att påverka den lokala fjärrvärmeleverantören Tekniska verken AB och då även de är kommunalägda finns det ett intresse i att utreda de effekter som frånluftsvärmepumparna kommer att ha på de båda företagen samt på kommunen i stort.
Fosforåtervinning ur förbränningsaska från rötslam och rötrest
Fosfor är ett ändligt näringsämne som på senare tid uppmärksammats i samband med övergödning och bristen som råvara. Näringsämnet är livsviktigt för likväl människor som djur och växter och de brytbara fosforreserverna börjar ta slut. Det gäller att i framtiden applicera hållbara fosforåtervinningsmetoder för att ta tillvara på mängden fosfor som finns i omlopp. Avloppsslam är ett avfall som växer till storleken och med befolkningsmängden. Rötat avloppsslam tillsammans med andra avfall i form av rötrester innehåller nyttiga näringsämnen så som fosfor, kväve och kalium men också onyttiga spårämnen, patogena ämnen, organiska rester och tungmetaller.