Sök:

Sökresultat:

85 Uppsatser om Dricksvatten - Sida 4 av 6

Dimensionerande vattenförbrukning och dess variationer

I Sverige användes det år 2010 ca 907 miljoner kubikmeter Dricksvatten från kommunala uttag. Allt detta vatten måste kunna transporteras, vilket görs genom vattenledningar. För att dimensionera dessa krävs att man vet hur mycket vatten som skall distribueras och hur det varierar bl.a. beroende på när under dygnet, veckan och året som uttag sker.Vid dagens tillvägagångssätt för dimensionering av vattenledningar till nya områden använder man bland annat typexempel på förbrukningsvariationer under dygnet för ett liknande område. Dessutom används erfarenhetsbaserade värden på maxtim- och maxdygnsfaktorer.Dagens dimensioneringsätt har ej kunnat säkerställas på grund av otillräcklig och bristfälligt detaljerad data över förbrukningsmängd.

Vätskebalansen hos arbetande hästar på olika dieter

Kunskapen om hur tränande hästar påverkas av olika dieter behöver bli större. Därför utfodrades 6 tränande travhästar med 3 olika typer av foderstater. Våra frågeställningar var:Hur påverkas hästens vattenintag och vätskebalans av olika foderstater? Hur vätskebalansen påverkas under arbete.Hypotesen var att hästens vattenintag och vätskebalans skulle påverkas och att vätskebalansen kommer att påverkas av de olika dieterna under arbete.Hästen får i sig vatten från tre källor, Dricksvatten, vatten i foder och metaboliskt vatten. För att behålla vätskebalansen måste intaget av vatten täcka det hästen förlorar.

Framtida vattenhantering i svenska privatträdgårdar. : praktiska råd vid vattenöverskott och vattenunderskott medSimrishamns respektive Mölndals kommun som utgångspunkt.

Vi är två studenter som tillsammans har skrivit om hur de klimatförändringar, som vi redan märker av och som hotar att förvärras framöver, kan påverka vattensituationen i Sverige med tillfälligt överskott eller brist på vatten. Vi har utgått från två politiska direktiv, EU:s ramdirektiv för vattenpolitik som från EU via regeringen berör vattenhanteringen i Sveriges kommuner samt EU:s grönbok, ?Anpassning till klimatförändringarna i Europa ? tänkbaraEU-åtgärder?. De två huvudproblem som kan uppstå i samband med förändrade nederbördsförhållanden är dels en överskottssituation orsakad av kraftig nederbörd och dels torka sommartid orsakad av uteblivet regn. För att se vad som görs på kommunnivå med dessa EU-direktiv har vi valt atttitta närmare på Simrishamns kommun i sydöstra Sverige, en kommun som sommartid kan få problem med torka, samt Mölndals kommun i västra Sverige, där kraftig nederbörd harorsakat översvämningar.

Robusthetsanalys Djurängen & Rinkabyholm i Kalmar kommun

Inledning: Detta är ett examensarbete på 20 poäng inom Programmet för Fysisk planering, vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Arbetet innefattar en Robusthetsanalys över Djurängen och Rinkabyholm i Kalmar kommun efter en metod framtagen av Expertgruppen för säkerhet och förvaltning, ny- och ombyggnad. Arbetet har utförts i grupp om två studenter. Analysen grundar sig på fördjupade studier inom olika ämnesområden, vilka presenteras i sårbarhetsbedömningen del 2 kapitel 3. Den individuella delen avser fördjupningarna i nämnda kapitel.

Biosensorsystem fo?r o?vervakning av vattenkvalitet

Sweden's drinking water quality is considered to be high partly due to a high quality of the raw water and a well developed sewage infrastructure. Despite this, there is water contamination that could be prevented by installation of a sophisticated early warning system. Some of the major players in the production of drinking water have already invested in different types of early warning systems to ensure drinking water of high quality. There are various forms of early warning systems where automatic monitoring of E. Coli is an interesting alternative.

Robusthetsanalys Djurängen & Rinkabyholm i Kalmar kommun

Inledning: Detta är ett examensarbete på 20 poäng inom Programmet för Fysisk planering, vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Arbetet innefattar en Robusthetsanalys över Djurängen och Rinkabyholm i Kalmar kommun efter en metod framtagen av Expertgruppen för säkerhet och förvaltning, ny- och ombyggnad. Arbetet har utförts i grupp om två studenter. Analysen grundar sig på fördjupade studier inom olika ämnesområden, vilka presenteras i sårbarhetsbedömningen del 2 kapitel 3. Den individuella delen avser fördjupningarna i nämnda kapitel. Texten för varje ämnesområden är baserad på litteratur, statistik samt intervjuer med verksamheter, myndigheter och enskilda personer. Carina Håkansson har sammanställt följande texter: 3.1.4 Personskador och olycksfall, 3.1.5 Insatser för räddningstjänst vid brand och olyckor, 3.1.6 Brottslighet, 3.2.1 Dricksvatten 3.2.2 Livsmedel.

Förorenad mark Förekomst och spridning av koppar och zink i Gräsdalenanläggningens närområde, Gusum, Östergötland.

Förorenade områden kan utgöra en stor risk för den omgivande miljön. Föroreningar som tungmetaller kan påverka det mikrobiologiska livet samt genom urlakning föras ut i grundvatten och vidare förorena omgivande miljö och Dricksvatten. Tungmetaller tas även upp i organismer och sprids vidare i näringskedjor och kan också nå människan genom föda som växer eller odlas på förorenad mark. Föroreningar i mark härstammar oftast från gammal industriell produktion, så även i och omkring samhället Gusum i Östergötland. Här har verksamhet med smältverk bedrivits sedan 60-talet och ända fram till början av 80-talet var rökgaserna från verket orenade från metaller och har kraftigt förorenat och skadat närområdet kring bruket.

Risker i vattenförsörjning på sjukhus - En grovanalys av inkommande vatten till Nya Karolinska Solna

Dagens teknik är i allmänhet avancerad och med en ständig utveckling går vi mot ännu mer avancerade system. Detta gäller inte minst inom sjukvården. Detta medför även att riskerna ökar och att nya risker skapas. För att förhindra olyckor görs riskanalyser av de tekniska systemen, vilka identifierar eventuella riskkällor och dess konsekvenser innan möjliga skadehändelser inträffar. Vad är en risk? Definitionen av en risk är kombinationen av en slumpmässig händelse med negativa konsekvenser för människors hälsa, liv eller miljö samt sannolikheten för denna händelse.

LCA av dricksvattendesinfektion : en jämförelse av klor och UV-ljus

Disinfection methods for drinking-water produced at the two water works of Stockholm Water Co are compared in this study. Three different nethods are compared; disinfection with chlorine gas, disinfection with sodium hypochlorite and disinfection with UV-light and monochloramine. The method used is Life cycle assessment, LCA. LCA is defined as the compilation and evaluation of the inputs, outputs and potential environmental impact of a product system shroughout its life cycle. The environmental burden is compared for the three different disinfection methods.

WaterCycle

I mitt examensprojekt har jag utgått ifrån hållbar utveckling och människan i rörelse samt vardagens estetik. De flesta som reser idag använder transportmedel som flyg, buss eller tåg osv. Oavsett om de olika resemetoderna skiljer sig i miljöpåverkan, så påverkas alltid miljön negativt av dessa färdsätt. Det hållbaraste sättet att resa på är därför till fots. Min målgrupp i det här projektet blev då naturligt friluftsutövare som inte använder sig av dessa miljöbelastande färdmedel.Andra miljöbelastande delar av produktutvecklingen som jag som produktdesigner har möjlighet att påverka genom produktens utformning är att göra den mer unik.

Förekomst av koppar i dricksvatten. En studie av bostadsbestånd uppförda under 1940-2000

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.

Utformning av vattenskyddsområde: förslag för Svensbyfjärdens ytvattentäkt

Vatten är en av de viktigaste naturresurserna, som vi i Sverige tar för givet. För att upprätthålla en god kvalité på råvattnet, både nu och i framtiden, har den svenska regeringen upprättat en proposition, 2000/01:130 ?Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier?. Enligt propositionen skall för varje ytvattentäkt som förser fler än 50 personer eller tillverkar mer än 10 m3 vatten per dygn senast år 2009 ett vattenskyddsområde med gällande föreskrifter upprättas. Piteå Kommuns huvudvattentäkt är en ytvattentäkt belägen i Svensbyfjärden.

Fosforprocesser i Bornsjön, Stockholms reservvattentäkt - dynamisk massbalansmodellering med LakeMab

Bornsjön är Stockholms viktigaste reservvattentäkt och kan tillgodose staden med Dricksvatten i flera månader om Mälaren skulle slås ut. Det är därför viktigt att Bornsjön håller en god vattenkvalitet. Under de senaste åren har vattenkvaliteten avseende totalfosfor i Bornsjön försämrats. Hög belastning av fosfor kan leda till övergödning i en sjö. När en sjö är övergödd uppstår ökad syreförbrukning som kan leda till syrebrist.

Principer för avsaltning av havsvatten med omvänd osmos (OO) och transport av dricksvatten mellan staden Berbera och Burao, Somaliland

Ett sätt att undersöka kvaliteten i en lödfog är att kontrollera dess täckningsgrad med hjälp av ultraljud. Detta är en teknik som GKN Aerospace använder, bland annat för att kontrollera lödfogar på en specifik flygmotorkomponent. För att komponenten skall kunna godkännas krävs det att alla fogar uppnår den önskade täckningsgraden. De fogar som inte uppfyller kraven måste lödas om tills de kan godkännas. GKN önskar öka effektiviteten genom att minska behovet av omlödningar.

Aapamyrar i Sverige

Länsstyrelsen och Naturvårdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade områden. För att kunna ta reda på vilka risker ett förorenat område har på människors hälsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benämns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade området. Den kan sedan om det anses nödvändigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, där större hänsyn tas till platsspecifika förhållanden. Naturvårdsverket har arbetat fram en riktvärdesmodell för framtagning av generella riktvärden.

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->