Syftet med detta arbete är att undersöka om ridlärare och ridelever upplever att musik påverkar dem och deras ridning om musik används under Dressyrlektioner. Undersökningen är gjord genom enkäter besvarade av ridelever på ridskola, ridgymnasium och eftergymnasiala ridelever som deltar i ett ridprojekt, samt genom enkäter besvarade av ridlärare. I svaren från undersökningen uttryckte eleverna bland annat upplevelsen att musiken påverkade dem och deras hästar både till avslappning och stimulans. Rideleverna upplevde även att det var lättare att hitta en bra takt tillsammans med sina hästar i sitt Dressyrarbete under träningen med musik, under förutsättning att musikens takt stämde ihop med Dressyrrörelsen. I varje deltagande ridelevsgrupp fanns det någon elev som inte önskade träna till musik.

I Sverige har man använt och avlat connemaraponnyers sedan 1960-talet och det är idag en populär ridponny inom flertalet grenar. Det finns ett intresse bland uppfödarna för prestationsavel men det saknas studier av prestationsegenskaper hos rasen. Syftet med denna studie var att analysera insamlad statistik om prestationsegenskaper hos connemaraponnyn i Sverige för att skatta arvbarheter och korrelationer och utvärdera hur användbar informationen kan vara i framtida avelsarbete. Materialet bestod av bedömningsresultat för 309 ponnyer som deltagit i treårstest, 598 ponnyer som deltagit i kvalitetsbedömning och livstidsresultat för 1102 ponnyer som tävlat i disciplinerna Dressyr, hoppning och/eller fälttävlan. Härstamningsfilen var av bra kvalitet och medeltalet för koefficienten för härstamningens fullständighet var 0,82 för alla ponnyer i filen. Skattningar av genetiska parametrar gjordes med BLUP djurmodell.

I denna uppsats jämförs genom intervju bedömningsprocessen hos musiklärare där jag har försökt att hitta likheter och olikheter mellan de två bedömningsyrkena. Musikläraren och Dressyrdomaren har berättat om hur de jobbar med bedömningsprocessen och hur de tolkat kriterierna, kriterierna för grundskolan respektive kriterierna inom Dressyren som kallas Dressyrens grunder.Min frågeställning:Vilka likheter samt skillnader finns i bedömningsprocessen hos en musiklärare respektive en Dressyrdomare?Jag har kommit fram till att en av likheterna mellan de två bedömningsprocesserna är att man i båda fall vill uppmuntra den man bedömer och att betyget skall vara en hjälp för fortsatt intresse inom ämnet. Det som skiljer bedömningsprocesserna åt är bland annat att musikläraren tolkar de allmänna kriterierna själv och behöver inte föra en diskussion kring kriterierna medan Dressyrdomaren måste vara samspelt med domarkollegiet där alla skall döma lika..

År 1999 införde ASVH (Avelsföreningen för den svenska varmblodiga hästen) treårs-testet i syfte att tidigt kunna göra en avkommebedömning och därmed få ett snabbare avelsframsteg. Fram till år 2013 har totalt cirka 15 400 hästar visats. Treåriga hästar som visas på treårstest poängsätts på åtta bedömningspunkter: typ; huvud, hals & bål; extremiteter; skritt; trav; galopp; löshoppning teknik & förmåga samt lös-hoppning temperament & allmänt intryck. År 2013 infördes en del förändringar för att ytterligare utveckla treårstestet. Som komplement till den värderande poängbedömningen infördes linjär beskrivning, löshoppningen ändrade system från två hinder till tre hinder, ridprovet poängbedömdes på försök och domarna gavs möjlighet till att ge halvpoäng. För att uppnå ett avelsframsteg krävs det att rätt individer sätts i avel tidigt, det betyder att en stor del av populationen måste testas efter de egenskaper som eftersträvas i avelsmålet.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer som påverkar bedömningen avom hästverksamhet ska beskattas som inkomst av tjänst eller som inkomst av näringsverksamhet. Med anledning av att rättspraxis i viss utsträckning är in casubetonad och saknar utförligare motiveringar är det emellertid omöjligt att täcka allatänkbara faktorer. Uppsatsen omfattar verksamheter med inriktning på ridsporthästar, d.v.s. ridsportverksamheter. Med begreppet ridsportverksamhet avserjag alla ridsportens grenar, såsom hoppning, Dressyr, fälttävlan, körning och distansritt, och även andra hästrelaterade verksamheter som exempelvis ridutbildning, hästuppfödning, inackordering och hingsthållning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ryttare upplever Flow, och vidare även hur ryttare upplever samspelet inom ekipaget vid Flow. Studien inkluderade 10 kvinnliga informanter (M = 18.7, SD = 1.48) med tävlingserfarenhet som sträcker sig från ingen alls till internationell nivå (Hoppning= 4, Dressyr = 3, Fälttävlan = 2, Ingen tävling = 1). En semi-strukturerad intervjuguide utvecklades utifrån Csikszentmihalyi's holistiska perspektiv på de nio dimensionerna av Flow (Jackson & Csikszentmihalyi, 1999), och data analyserades kvalitativt genom en innehållsanalys. Resultatet visade både att ryttares upplevelse av Flow stämmer väl överens med andra idrottsutövares upplevelse (Swann, Keegan, Piggott och Crust, 2012), och bekräftar tidigare tolkningar av att ridsporten skiljer sig från de flesta andra idrotter genom att utfallet till stor del är beroende av interaktionen och samarbetet mellan häst och ryttare (Beauchamp & Whinton, 2005). Vidare visar resultatet även att samspelet mellan häst och ryttare är en viktig och oersättlig del i upplevelsen av Flow..

Riksanläggningen Ridskolan Strömsholm (RS) har en lång historia med såväl ryttarutbildning som hästutbildning. RS har bland annat varit verksam som Arméns rid- och körskola under 1800-talet. Traditionen att utbilda hästar och ryttare på Ridskolan Strömsholm har sedan denna tid funnits kvar och är även idag den riksanläggning som förknippas med utbildning av människor, hästar och ridsport. Uppfödningen av den svenska varmblodiga hästen syftar till att producera hästar som är internationellt konkurrenskraftiga i både hoppning och Dressyr genom sitt prestationsinriktade temperament och sin goda ridbarhet. Flera faktorer påverkar detta, bland annat härstamning, hästens hållbarhet, hälsa och utbildning. Faktorerna påverkar den unga hästens framtid och är förutsättningar till att stanna länge i sporten. Det finns inte någon tidigare dokumentation av unghästutbildningen på Ridskolan Strömsholm.

De finns flera olika yrkeskategorier som är verksamma inom ridsporten med ridutbildning/- träning. Dessa kan ha sin bakgrund från olika utbildningar; hippologprogrammet, ridinstruktörsutbildning eller tränarutbildning. De olika utbildningarna skiljer sig åt och kan därför inte förväntas ge samma typ av kunskap till de olika studenterna. De frågor tränaren eller ridläraren eventuellt får från sina elever kan på så sätt vara antingen relevanta eller icke relevanta. De olika utbildningarna har olika inriktning och fokus, vilket i sin tur leder till att till exempel en hippolog inte har samma typ av kunskaper som en c-tränare.Studien syftar till att svara på om eleverna är medvetna om sin tränares utbildning och vad som kan krävas av honom/henne med tanke på den formella utbildning personen i fråga har utfört.

I dag är konkurrensen stor inom ridsporten och kraven på att hästarna ska fungera och prestera på toppnivå ökar. För att den Svenska varmblodiga hästen (SWB) ska vara konkurrenskraftig krävs ett effektivt avelsarbete. Syftet med detta arbete är att undersöka hur ägare av SWB uppfattar sina hästar vad gäller temperament, benställning, skador och prestation. Svaren analyserades för att undersöka effekten av olika faktorer på hästarnas prestation vid unghästbedömningar och tävling och kommer sen att användas i en genetisk associationsstudie. Hästarna kommer också att följas upp för att se om det finns någon genetisk korrelation till prestation och hållbarhet. En enkät skickades ut till alla som äger eller har ägt ett svenskt varmblod född 2006 och senare.

År 2013 är ridsporten Sveriges näst största ungdomsidrott med cirka 500 000 utövare. Ridsport kan utövas på en mängd sätt: enskilt eller i grupp, privat eller på ridskola samt inom en mängd olika discipliner såsom Dressyr, hoppning, fälttävlan och körning. Trots att ridsporten har så många aktiva utövare finns det i dagsläget inget företag som erbjuder ridsportinriktade hemsidestjänster; hemsidesföretagens fokus ligger i stället på lagsporter som fotboll och ishockey där utövandealternativen är starkt begränsade och likriktade till skillnad från ridsportens rika flora av möjligheter. Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för att skapa ridsportspecifika hemsidestjänster för den svenska marknaden.En fallstudie av hemsidesföretaget Svenskalag.se utfördes för att få kunskap om vad utvecklande företag strävar efter och finner viktigt ur affärssynpunkt samt för att få insikt i vilka tjänster det erbjuder i dagsläget. Tre stycken ridsportverksamheter med olika inriktning undersöktes genom intervjuer med flertalet verksamhetsansvariga för att söka identifiera vilka problemområden som skulle avhjälpas med riktade hemsidestjänster.Slutligen utfördes kortintervjuer med flertalet verksamhetskunder för att få en uppfattning om hur de upplevde verksamheternas nuvarande hemsidor och vad de ansåg saknades på dessa.

Inom ridsporten läggs stort fokus på hästens träning och välmående, men ryttarens träning glöms ofta bort. Det finns flera anledningar till varför ryttare bör träna även utan häst, man får bland annat en bättre känslighet, kondition och stabilitet i ridningen. Det har gjorts en del studier på fysisk träning för ryttare där det har bevisats att avsutten träning kan förbättra ridningen. Inga tidigare studier har dock hittats där man jämfört hopp- och Dressyrryttares fysiska prestationsförmåga utan häst. Syftet med denna studie är att under ett tillfälle, jämföra hopp- och Dressyrryttare genom ett antal olika tester och ta reda på om det finns några skillnader.

Den lodräta sitsen är inom den engelska ridkonsten grundpositionen till häst och denna har utvecklats genom århundraden. För att prestera inom ridsport kräver det att ryttaren lärt sig kommunicera med hästen. Strävan att nå en högre nivå i Dressyr innebär krav på en god kroppskontroll, balans och rytm för att kunna använda hjälperna på ett optimalt sätt. Tidigare studier har visat att träning av hållning och kroppskontroll skapar grunden för utveckling av balans och rytmiska färdigheter. I ridningen räcker det inte med att bara ha kännedom om vad den rätta sitsen är, vilket i Dressyren ses som den lodräta sitsen. Alla ryttare har olika kroppar och kommer därför att ha små variationer i sitsen för att sitta på det mest gynnsamma sättet för just dem. Det primära syftet var att undersöka om en person med fördjupad kunskap inom posturologi (läran om kroppshållning) med ögat kunde se mätbara sitsavvikelser.

Avelsföreningen för den Svenska Varmblodiga Hästen, ASVH, instiftade år 1999 ett s.k. stimulanspaket för treåriga ston då de erhållit diplom under treårstest. Stimulanspaketet innebär att stoets ägare erbjuds rabatter och förmåner på betäckningskostnader det året stoet är tre år alternativt sparas erbjudandet och används när stoet är fyra år. Stimulanspaketet inrättades för att få unga ston i avel och därmed få ett effektivare avelsframsteg i populationen för svenska varmblodiga hästen. Trots att stimulanspaketet funnits sedan år 1999 finns det få undersökningar gjorda på hur det gått för avkommorna.

REFERATDet första ryttaren lär sig när den ska börja rida är hur den ska sitta i sadeln. De gamla grekerna använde sig av en typ av sits till häst som påminner om den sits vi använder oss av idag. Denna grundsits kallas lodrät sits. Ryttaren måste lära sig vara i balans med hästen i den lodräta sitsen för att kunna komma till inverkan. Ryttarens balans ska komma från mellandelen och sitsövningar kan stabilisera denna.Det primära syftet med denna studie var att se om en person med bra balans på marken uppvisar en balanserad sits till häst och om en ridlärares bedömning av ryttarens balans överensstämmer med resultatet från balansen på marken och till häst.

Dagens avel är målinriktad. De flesta uppfödare siktar på att få fram internationellt konkurrenskraftiga hästar inom en speciell gren till exempel Dressyr eller hoppning. De vill avla fram internationellt konkurrenskraftiga hästar med god exteriör, hållbarhet och som kan prestera bra på tävlingsbanorna. Man försöker tidigt urskilja inriktning, förmåga och om det blir en bra tävlingsindivid vid unghästbedömningar, så som tre-årstest, kvalitetsbedömning, och unghästchampionat.Hästen har flera egenskaper som kan vara till både fördel och nackdel beroende på ändamålet, vad är det egentligen som avgör om man har en bra hopphäst eller inte.Denna studie undersöker tre frågeställningar. Vilka egenskaper anser domarna och tränarna är avgörande för att det skall bli en bra hopphäst? Vilka vinklar är viktig för en bra frambens- och bakbensteknik? Finns det en samsyn hos våra domare/tränare när det gäller bedömning av unghästens teknik och förmåga?Denna studie riktade sig till unghästdomare och A-tränare i hoppning i Sverige, dessa fick svara på en enkät med fem frågor om hästens egenskaper, vilken vinkel som är avgörande i fram respektive bakbenstekniken, hur stor vikt i procent de lägger vid varje bedömningspunkt vid sin bedömning och fem filmsekvenser att bedöma, där de skulle sätta ett sifferbetyg 1-10 på totala tekniken, ett på frambenstekniken och ett på bakbenstekniken.