Detta arbete fokuserar pĂ„ dramapedagogikens anvĂ€ndningsomrĂ„de för lĂ€randet och studerar dess tillĂ€mpbarhet i en tĂ€nkt teaterutbildning. TvĂ„ vĂ€l ansedda pedagoger; Maria Winton och Peter ?Peppe? Östensson har i intervju delat med sig av sina visioner kring en teaterutbildning, vilken ligger till grund för studiens empiriska material.Analys av dramapedagogikens funktion i teaterutbildningens vision har gjorts med hjĂ€lp av de didaktiska frĂ„gestĂ€llningar vad, varför och hur. Resultatet visar pĂ„ övervĂ€gande likheter mellan teorierna kring dramapedagogik och teaterutbildningens vision. Det finns ingen större motsĂ€gelse mellan teori och empiri, men begreppet publik utvecklas vidare för att klargöra dess funktion inom dramapedagogik.Dramapedagogik Ă€r en metod och en konstform.

Vad görs mot övervikt och fetma? En studie om folkhÀlsoplanerares/folkhÀlsosamordnaresarbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i VÀstra Götalandsregionen Àr enkvantitativ studie som behandlar folkhÀlsoplanerares/folkhÀlsosamordnares arbete motövervikt och fetma hos barn och ungdomar. Studien har skett efter en förfrÄgan av regionensFolkhÀlsokommittés kansli om att göra en uppföljning av en tidigare kartlÀggning gjord Är2005. DÄ kartlades insatser mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i VÀstraGötalandsregionen.Studiens syfte har varit att undersöka folkhÀlsoplanerares/folkhÀlsosamordnares arbete motövervikt och fetma hos barn och ungdomar. FolkhÀlsoplanerare/folkhÀlsosamordnare arbetarhÀlsofrÀmjande och förebyggande vilket har varit fokus i undersökningen.

Syftet med följande arbete var att undersöka lekarbetspedagogers uppfattning om lekarbetets betydelse, nÀr det gÀller utveckling och lÀrande hos barn till utlandsfödda förÀldrar, utanför Skandinavien. Vi analyserade vÄrt arbete utifrÄn ett salutogent perspektiv. Arbetet ger en översikt över lek, lekarbete och lekarbetspedagogik. Med hjÀlp av intervjuer undersökte vi lekarbetspedagogers instÀllning till lekarbetets betydelse för barn till utlandsfödda förÀldrar. Vi tog ocksÄ reda pÄ intervjupersonernas uppfattning om det fanns nÄgot omrÄde hos barn som utvecklades sÀrskilt positivt under lekarbetet.

VĂ„rt syfte och intresse var att undersöka hur rörelse prioriteras inomhus pĂ„ nĂ„gra olika förskolor i vĂ„r kommun. För att avgrĂ€nsa vĂ„rt arbete har vi fokuserat oss pĂ„ rörelse i lekhallen.Vi har genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med bĂ„de pedagoger och barn pĂ„ tre olika förskolor tagit reda pĂ„ om rörelse prioriteras inomhus och i sĂ„ fall hur? Resultatet visar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningar, observationer och intervjuer med bĂ„de pedagoger och barn att rörelse prioriteras utomhus. Förskolans lekhallar inbjuder till rörelse men rörelseytan Ă€r begrĂ€sad, lekhallen anvĂ€nds bĂ„de som matsal och för mer stillasittande lekar. Överlag uppmuntras barn inte till rörelse inomhus.I första hand Ă€r avsikten med vĂ„rt arbete att vi som blivande förskollĂ€rare ska inse och förstĂ„ vikten av barns behov av rörelse och hur den behöver prioriteras.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och förstÄ hur förÀldrar till barn pÄ smÄbarnsavdelningar ser pÄ förskolans arbete och vilka tankar och Äsikter de har om lÀroplanen. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med sex förÀldrar till barn som Àr 1-3 Är. En hermeneutisk ansats har anvÀnts genom hela studien, framförallt vid tolkning och analys av intervjuerna. Resultaten visar att förÀldrar i första hand har sina barn pÄ förskolan pÄ grund av arbete, men Àven för att barnen skulle fÄ stimulans och trÀffa andra barn. Det Àr ocksÄ viktigt för de flesta förÀldrar att barnen lÀr sig nÄgot pÄ förskolan, till exempel konfliktlösning, fÀrger och former.

Högberg Ekholm, A & Olsson, M. RÀtten att fÄ vara barn. En studie av barngruppsverksamheters arbete med barn som vÀxer upp med missbruk, psykisk ohÀlsa eller vÄld. Examensarbete i socialt arbete 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för socialt arbete, 2007. Vi har studerat och beskrivit tre olika verksamheter som arbetar med barn som vÀxer upp i en hemmiljö vilken prÀglas av missbruk, psykisk ohÀlsa eller vÄld. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka socialarbetarnas beskrivningar av hur de bemöter dessa barn och den problematik de lever med och vilka faktorer som, enligt de yrkesverksamma, gör att vissa barn klarar svÄra uppvÀxtförhÄllanden bÀttre Àn andra.

Detta arbete handlar om barn med funktionshinder och deras integrering i förskola, fritidshem och vardagsliv. Med integrering menar jag hur funktionshindrade fungerar och klarar sig i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie Àr att se hur en dag ser ut för barn med funktionshinder.. Detta utifrÄn en tidigare uppsats om Àmnet dÀr en flicka med Downs Syndrom följdes under en dag. Jag kommer ocksÄ att undersöka nÀr och hur integreringen av funktionshindrade i samhÀllet startade i Sverige.

Syftet med följande arbete var att undersöka lekarbetspedagogers uppfattning om lekarbetets betydelse, nÀr det gÀller utveckling och lÀrande hos barn till utlandsfödda förÀldrar, utanför Skandinavien. Vi analyserade vÄrt arbete utifrÄn ett salutogent perspektiv. Arbetet ger en översikt över lek, lekarbete och lekarbetspedagogik. Med hjÀlp av intervjuer undersökte vi lekarbetspedagogers instÀllning till lekarbetets betydelse för barn till utlandsfödda förÀldrar. Vi tog ocksÄ reda pÄ intervjupersonernas uppfattning om det fanns nÄgot omrÄde hos barn som utvecklades sÀrskilt positivt under lekarbetet.

En rad rapporter frÄn Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur vÀl barn lyckas i skolan. Barn till lÄgutbildade lyckas sÀmre i skolan Àn barn till högutbildade, och skillnaderna Àr sÀrskilt stora för Àmnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utstrÀckning av dess lÀroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat pÄ rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sÀmre Àn medelklassbarn pÄ uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av tvÄ lÀroböcker i matematik för grundskolans senare Är i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lÄgutbildade.

Syftet med denna studie Àr att studera hur barn i Äldrarna tre till fem Är anvÀnder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhÄllningssÀtt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i detta Àmne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollÀrare anvÀndes som metoder för att undersöka detta utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av en mÀngd olika strategier innan de fÄr tilltrÀde till leken samt att barn anvÀnder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer Àr mycket viktig.

Barn med nÄgon form av sprÄkstörning Àr förekommande i förskolan. Dock Àr det inte förrÀn nÀr barnet Àr runt 4-5 Ärs Älder som dessa sprÄkstörningar brukar upptÀckas. DÄ de kan vara svÄra att upptÀcka innan eftersom det Àr svÄrt att sÀga om det rör sig om en störning eller om barnet inte Àr fÀrdigutvecklat. DÀrför Àr det viktigt att förskollÀrare tÀnker pÄ hur de stimulerar barns sprÄkutveckling för att barnen skall kunna utveckla sitt sprÄk. Syftet med denna studie Àr att undersöka om arbetet med barn som har sprÄkstörningar inom förskolan bedrivs sÄ som forskningen idag rekommenderar eller om det kunde förbÀttras.

Abstract Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva tre förskolepedagogers arbetssÀtt och metoder för att utveckla sprÄket hos tvÄsprÄkiga barn. Jag vill presentera olika sÀtt att arbeta med tvÄsprÄkiga barn i en mÄngkulturell förskola med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som jag har haft med tre förskolepedagoger. Jag vill fÄ kÀnnedom om sÀttet pedagogerna arbetar med tvÄsprÄkiga barn och hur verksamheten prÀglas av pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Mina frÄgestÀllningar Àr hur det vardagliga arbetssÀttet och pedagogernas syn pÄ sprÄkutveckling inverkar pÄ barnen och deras lÀrande? Vilka Àr pedagogers arbetssÀtt med tvÄsprÄkiga barn för att utveckla sprÄket? Hur integreras leken i deras arbetssÀtt? Vilka tankar har pedagogerna om sprÄk och identitet? Undersökningen genomförde jag genom att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer dÀr intervjun av pedagogerna hölls i form av samtal.

Iréne Sandh Bengtson (2010). Vad vi gör ? eller borde göra. Specialpedagoger och klasslÀrare beskriver sitt arbete med barn med koncentrationssvÄrigheter. (What we do ? or what we should do.

SammanfattningStudien Àr Àmnad för dem som Àr intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att nÀrmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar som Àr ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i RumÀnien, mÄlar studien upp en bild av hur socialt arbete Äterskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte Àr att förstÄ socialarbetares praktiska arbete i RumÀnien med placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar. De tvÄ forskningsfrÄgorna som har besvarats Àr: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterförÀldrar? För att uppnÄ studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer.

En skola för alla Àr mÄlet, men hur skall vi nÄ dit?VÄrt arbete syftar till att ge lÀsaren exempel pÄ hur man kan jobba som pedagog för att lyckas med inkludering av elever med autism och vad pedagogen skall försöka att undvika. Autism Àr ett mÄngfacetterat begrepp som inte lÄter sig förklaras kortfattat och en elev med autism fungerar inte nödvÀndigtvis likadant som en annan elev med samma diagnos. Detta gör att vÄrt arbete inte skall ses som ett facit eller en mall utan som exempel pÄ hur arbetssÀttet kring en lyckad inkludering kan se ut.Vi har i vÄrt arbete försökt ge en bild av vad tidigare forskning menar ger en lyckad inkludering. Vidare har vi genomfört sex intervjuer med verksamma specialpedagoger för att fÄ deras bild av arbetet med inkludering av barn med autism.