Barn som vÀxt upp med en psykiskt sjuk förÀlder har i dag, efter Äratal av osynlighet, fÄtt alltmer utrymme och uppmÀrksamhet i massmedia. I detta examensarbete undersöktes, genom en litteraturstudie, hur barn till psykiskt sjuka förÀldrar har pÄverkats med avseende pÄ sÄrbarhet, friskfaktorer samt samhÀllets del i processen för en sund utveckling hos dessa barn. Löper dessa barn större risk att sjÀlva drabbas av en psykisk sjukdom och i sÄdant fall Àr den biologiskt eller socialt betingad? Det talas om ?maskrosbarn?, det vill sÀga barn som överlever en traumatisk barndom och klarar sig över förvÀntan bra. Hur kommer det sig att inte alla dessa barn drabbas av psykiska men? Hur gör samhÀllet för att skydda dessa barn? Vilka teoretiska förklaringar ges för att beskriva de effekter som de psykiskt sjuka förÀldrarna har pÄ sina barn? Resultaten visade att den viktigaste faktorn var huruvida barnet har haft, eller har, ett bra socialt kontaktnÀt och att det sociala arvet har större betydelse Àn det biologiska..

Examensarbetets övergripande syfte Àr att mot bakgrund av litteratur inom omrÄdet studera erfarna pedagogers förhÄllningssÀtt i barngrupper i allmÀnhet samt med barn som har svÄrigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, dÀr sex pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa pedagoger har alla lÄng erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelÀgna om att nÄ pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn pÄ sin roll i detta samspel. Resultatet visar pÄ att pedagogerna i stor utstrÀckning anvÀnder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar ocksÄ pÄ vikten av att vara medveten om sitt förhÄllningssÀtt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta lÄngsiktigt.

Studiens syfte var att undersöka hur psykologer upplever, pÄverkas av och hanterar sitt psykoterapeutiska arbete med barn som lider av trauma. Nio psykologer som arbetat i minst tre Är med barn och traumabehandlingar intervjuades. Tematisk analys gjordes och huvudresultaten som identifierades var att psykologerna upplevde arbetet som det bÀsta arbetet de hade haft samtidigt som det var det mest energikrÀvande de hade gjort. Det mest energikrÀvande var samverkan med andra aktörer och nÀr barnen fortfarande for illa. Det var viktigt att sÀtta grÀnser gentemot arbetet och ha balans i sin empati.

I etniska konflikter utsÀtts ofta barn för vÄld. VÄld mot civila, som frÀmst inkluderar kvinnor och barn, kan diskuteras utifrÄn skapandet av "vi och dem" kÀnslor. I dessa krig har grÀnsen mellan civil och militÀr suddats ut vilket leder till att hela "det andra" kollektivet upplevs som en fiende vilket Ätföljs av att barn tillhörande etniska minoriteter blir mer utsatta.Eftersom det saknas teorier om vÄld mot barn i konflikter har vi valt att utgÄ ifrÄn feministiska teorier som behandlar förstÄelsen för nationsbyggande. Med utgÄngspunkt i dessa försöker vi analysera hur man teoretiskt kan förstÄ det vÄld barn utsÀtts för i konflikten i Darfur. Denna diskussion Àr viktig dÄ vÄld mot barn i konflikter tidigare inte varit föremÄl för vetenskaplig forskning.

Övervikt och fetma hĂ„ller pĂ„ att utvecklas till ett globalt folkhĂ€lsoproblem. År 2010 fanns det fler Ă€n 43 miljoner överviktiga barn (under fem Ă„rs Ă„lder) i vĂ€rlden. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pĂ„ om den orala hĂ€lsan pĂ„verkas hos barn med övervikt. Författarna valde begrĂ€nsningen barn i Ă„ldrarna 2-19 Ă„r, och studien utfördes i form av en allmĂ€n litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökning i de medicinska databaserna PubMed och Science Direct.

De flesta som arbetar pÄ en förskola kommer nÄgon gÄng att möta ett barn i sorg. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagoger i förskolan kan möta barn i sorg, samt att fÄ insyn i hur beredskapen kan se ut pÄ förskolor inför en eventuellt kommande kris. Studiens val av fokus ligger pÄ barns sorg efter dödsfall av nÀrstÄende. FrÄgestÀllningarna i studien berör barns och pedagogers perspektiv pÄ sorg samt förskolans krisberedskap. I de olika omrÄdena nÀmns bland annat hur barn kan reagera vid sorg, hur pedagoger kan möta dessa reaktioner samt hur förskolans arbete med krisberedskap kan se ut.För att samla in data till studien nyttjas kvalitativ forskningsmetod och utifrÄn detta anvÀnds semistrukturerade intervjuer.

Nilsson, Inger & Olsson, Jessica (2009 - 2010). Fri lek i Ärskurs tre, lek pÄ rasterna. (Free play in grade three, play during breaks). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Barn Unga SamhÀlle, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄr studie har vi besökt en skola som Àr placerad i en mindre stad i SkÄne. DÀr observerade vi barn i Ärskurs tre nÀr de hade rast.

Barn till missbrukande förÀldrar Àr en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmÀrksammas mer Àn vad den gör idag. Syftet med vÄr studie Àr att belysa problematik kring tillÀmpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem.TillvÀgagÄngssÀttet för att nÄ vÄrt syfte med denna studie, Àr att med en innehÄllsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer dÀr missbruksproblematik förekommer. Vidare gÄr vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet Àr att göra en jÀmförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete.Det som framkommer frÄn Socialstyrelsen, Àr att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjÀnsten. Socialstyrelsen anser, att nÀr förÀldrar missbrukar bör barn och förÀldrar fÄ behandling tillsammans eller parallellt.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om rörelse för barn i förskola och förskoleklass. Vi har valt att anvÀnda följande frÄgestÀllningar:? Hur uppfattar förskollÀrarna betydelsen av rörelse för barn i förskola och förskoleklass?? Hur uppmuntras barnen i förskola och i förskoleklass till rörelse av förskollÀrarna?Vi anvÀnde oss av sex stycken kvalitativa intervjuer med förskollÀrare och kommer utifrÄn dessa skildra deras uppfattningar i olika beskrivningskategorier. Uljens (1989) skriver att beskrivningskategorier anvÀnds i fenomenografi för att beteckna och sammanföra kvalitativt skilda uppfattningar som en grupp individer har av samma fenomen. De kategorier som framkom kring hur förskollÀrarna uppfattar rörelse för barn var utförande, hinder och pÄverkan.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det Àr en kvalitativ studie dÀr författarna har observerat tre förskolors miljöer dÀr det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas Àven det historiska perspektivet samt förÀndringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Sjuksköterskor har enligt lag skyldighet att anmÀla till socialtjÀnsten vid misstanke om nÀr ett barn far illa. Trots det Àr det anmÀrkningsvÀrt fÄ anmÀlningar frÄn hÀlso-och sjukvÄrden som nÄr socialtjÀnsten. Syftet med studien Àr att, inom barnhÀlso-och sjukvÄrden,beskriva specialistutbildade sjuksköterskorsupplevelservid misstanke om nÀr ett barn som far illa. Specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhÀlsovÄrd, slutenvÄrd och skolhÀlsovÄrd deltog.Kvalitativa fokusgruppintervjuer. Resultatet visade upplevelsenatt möta barn som far illa, upplevda hinder samt hur hindren kan överstigas.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken roll leken spelar i barns sprÄkliga utveckling och pÄ vilket sÀtt pedagoger kan stimulera barns sprÄkutveckling genom lek. Undersökningen handlar Àven om förskolans pedagogiska miljö har nÄgon betydelse för barns lek- och sprÄkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns sprÄkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan pÄ barns lek- och sprÄkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ förskola har anvÀnts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön pÄverkar bÄde lek- och sprÄkutvecklingen samt att leken Àr oerhört viktig för barns sprÄkutveckling.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken kunskap som krÀvs för att undervisa barn med autism i Àmnet Idrott och HÀlsa, samt vad lÀraren kan göra för att underlÀtta att dessa barn blir delaktiga och integrerade i grundskolan. De didaktiska frÄgorna hur, vad och varför stÄr i fokus, arbetet kommer ocksÄ att beröra hur barn med autism kan bedömas i grundskolan. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuer med sju lÀrare i Àmnet Idrott och HÀlsa, som alla har erfarenhet av att undervisa barn med autism, utgör grunden för vÄrt arbete.Alla intervjuade lÀrare har pÄpekat att vid undervisning av barn med autism i Àmnet Idrott och HÀlsa Àr det viktigt att vara tydlig och strukturerad. För att dessa barn ska fÄ sÄ bra skolgÄng som möjligt har det framkommit att det krÀvs en förstÄelse och kunskap om funktionshindret hos lÀraren.