Bakgrund: Andelen överviktiga barn har ökat konstant och dramatiskt de senaste decennierna. Rapporter som kommit de senaste Ären uppvisar tendenser att ökningen stannat av och nÄtt en platÄ. Fetmaproblematiken Àr fortsÀttningsvis ett stort problem, som krÀver en större insats för att kommas tillrÀtta med.Ett sÀtt att förhindra och motverka fetma- och överviktsproblematik i vuxen Älder kan vara genom ett förebyggande arbete redan hos barn, nÄgot som uppvisat positiva resultat. Risken att överviktiga barn före 3 Ärs Älder förblir överviktiga i vuxen Älder Àr liten, men redan i förskoleÄldern och med stigande övervikt, ökar risken för att övervikten/fetman ska bestÄ.  Förutom hemmet och familjen Àr förskolan en viktig arena med stor möjlighet att pÄverka barnets syn pÄ hÀlsa och vÀlmÄende, speciellt med tanke pÄ att 93,5 % av alla Sveriges barn mellan 3 och 5 Är tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan.Metod: Undersökningen skedde i form av en web-baserad enkÀtstudie med fokus pÄ hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder och det aktuella lÀget pÄ varje enskild förskola.

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva, analysera och förstÄ pedagogers arbete med förskolebarn som har svÄrigheter i leksituationer med andra barn. Barnen finns i alla barngrupper och det Àr barn som pedagogerna tidigt upplever har problem att leka. De stÄr ofta utanför leken och kan inte de sociala koderna för att kunna bli en omtyckt kamrat. Vi har valt att fokusera pÄ barnens lek och varför de inte kan komma in i leken. I dag vet man hur viktig leken Àr för ett barns utveckling, inte minst för den sociala utvecklingen och att kunna fungera i samspel med andra.

Syftet med denna undersökning Àr att se hur barns inflytande och delaktighet kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Det som undersöks Àr om barn fÄr möjlighet att vara delaktiga i sin vardag och om barn fÄr möjlighet till inflytande och hur det i sÄ fall Àr kopplat till demokratiarbetet. Genom att höra bÄde vuxnas och barns olika svar pÄ frÄgan om barn ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan blir eventuella skillnader och likheter mellan dessa grupper synliggjorda. I detta arbete görs undersökningen ute pÄ en förskola dÀr tvÄ avdelningar deltar i mitt arbete. Denna studie Àr baserad pÄ en kvalitativ forskningsmetod och tillvÀgagÄngssÀttet har varit semistrukturerade intervjuer.

MÄnga pedagoger som arbetar i förskolan kommer nÄgon gÄng att möta barn som mister en nÀra anhörig.  Syftet med denna studie Àr att undersöka om pedagoger upplever att det finns ett stöd att fÄ i arbete med barn i sorg samt hur pedagoger i förskolan hanterar situationer i samband med dödsfall av en nÀra anhörig. Studiens frÄgestÀllningar berör pedagogernas syn pÄ sitt agerande i ett arbete med barn sorg, barns vardag pÄ förskolan nÀr en nÀra anhörig avlider enligt de deltagande pedagogerna i studien samt relationer mellan kollegorna som deltagit i studien. UtifrÄn förutsÀttningarna i förskolans uppdrag, förskolechefens ansvar samt det som stÄr i Arbetsmiljöverkets § 5 och § 7 gÀllande krishanteringsplaner undersöks vÄra frÄgor genom en enkÀtundersökning i tvÄ svenska kommuner. Dessa kommer för anonymitetens skull vidare att skrivas som kommun 1 och kommun 2. I kommun 1 ingÄr sex olika förskolor. I kommun 2 ingÄr fyra olika förskolor.

PÄ nÀstan alla skolor intrÀffar varje Är nÄgot som förÀndrar livet för dem som drabbas. LÀrare tvingas hantera sÄvÀl smÄ som stora kriser och hjÀlpa elever att hantera den sorg som följer. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur man som lÀrare hanterar en krissituation och hur man som pÄ bÀsta sÀtt hjÀlper barn och ungdomar i kris och sorg. Jag har Àven undersökt hur man som lÀrare upprÀttar ett fungerande pedagogiskt arbete efter en traumatisk hÀndelse. Mitt arbete bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma lÀrare som alla drabbats av ett dödsfall i klassen och beskriver hur de hanterat situationen.

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda pĂ„ förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av sĂ€rskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av sĂ€rskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd. I studien har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frĂ„gor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemstĂ€llningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gĂ€llande barn i behov av sĂ€rskilt stöd.

Stigenhag, Eva. Strandberg, Pia. & Svensson, Ewa. (2005). Aggressivt beteende.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar och stödjer barn med synnedsÀttning pÄ förskolan. Det handlar ocksÄ om att se hur ett samspel kan se ut mellan ett barn med synnedsÀttning och pedagogerna. Som pedagog i förskolan bör man veta hur man kan arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd som exempelvis barn med synnedsÀttning. Detta har tagits reda pÄ med hjÀlp av frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagoger pÄ en förskola med ett barn som har synnedsÀttning och Àr i behov av resurs/extra stöd? Hur kan ett samspel se ut mellan barnet och pedagogerna samt de andra barnen? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar valdes att intervjua tre pedagoger pÄ en förskola.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svÄrigheter med uppmÀrksamhetsförmÄga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mÄl att förbÀttra barns förutsÀttningar för lÀrande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmÀssigt. Studiens syfte Àr att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter pÄ inlÀrningsförmÄgan hos barn i Äldern 6-12 Är med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien Àr gjord i form av en litteraturöversikt utifrÄn aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger pÄ 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmÄga att fungera i social kontext, pÄverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt pÄ den problematik mÄlgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna pÄverkar och visar effekt pÄ faktorer viktiga för barns inlÀrningsförmÄga och utveckling.

Denna studie handlar om de barn som tycker att skolan Àr vÀldigt lÀtt och om deras rÀtt att fÄ stimuleras och utvecklas utifrÄn deras behov. Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur pedagoger uppfattar dessa begÄvade elever och hur de arbetar för att stötta dem pÄ ett pedagogiskt utvecklande sÀtt. Efter att ha gÄtt igenom relevant litteratur inom mitt omrÄde sÄ anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar och genomförde intervjuer med tre verksamma pedagoger.Mina slutsatser blev att begÄvade barn inte Àr nÄgot som det pratas mycket om och att det kanske Àr lÀtt att det fokuseras för lite pÄ denna elevgrupp. Mina respondenter hade svÄrt att skilja pÄ begÄvade och högpresterande barn men menade att ett begÄvat barn Àr ett barn som lÀr sig vÀldigt snabbt utan nÄgra hinder. Alla mina intervjupersoner visade dock en medvetenhet kring vikten av att möta varje individ dÀr hen befinner sig och de menade att man tillsammans med eleven mÄste finna vad just den eleven behöver arbeta med för att fortsÀtta utvecklas.

Studie- och yrkesvĂ€gledning i lĂ€gre Ă„ldrar har blivit ett allt mer aktuellt Ă€mne pĂ„ senare tid. Ämnet utgör grunden för denna studie, som syftar till att visa smĂ„ barns egna perspektiv nĂ€r det gĂ€ller deras upplevelse av karriĂ€r. Studien bestĂ„r av tio intervjuer med barn i 4-6 Ă„rs Ă„lder och resultatet visar att barnen har stor medvetenhet nĂ€r det gĂ€ller karriĂ€r. Barnen kan berĂ€tta om vad ett arbete Ă€r, hur man fĂ„r ett jobb, vilka som arbetar m.m., vilket analyseras utifrĂ„n begreppen self-concept, circumscription och images of occupations samt utifrĂ„n tidigare forskning. NĂ„gra slutsatser som dras Ă€r att barnen till övervĂ€gande del kopplar arbete till förĂ€ldrarna, att de inte ser nĂ„gra begrĂ€nsningar vad gĂ€ller könsroller samt att alla barnen anger realistiska yrkesaspirationer..

Genom metoden livsberÀttelse fÄr vi hÀr ta del av specialpedagogen Evas berÀttelse. Denna kvinna har arbetat inom skolans vÀrld i 45 Är och har en stor livserfarenhet att dela med sig av. Arbetets mÄl Àr att ge en bild av en specialpedagogs kompetensutvecklig och arbetsmetoder i skolan under Ärtionden. Inriktningen pÄ intervjuerna Àr berÀttelser om Evas arbete med barn och deras tal, sprÄk och kommunikation. Uppsatsen tar upp sprÄkutvecklingen hos barn samt Evas arbetsmetoder för att kartlÀgga förskolebarns sprÄkutveckling.

Syftet med detta arbete Àr att söka ta reda pÄ vilka problem och svÄrigheterutlandsadopterade barn kan ha och varför de utvecklar dessa problem samt försöka ta reda pÄ dessa barns specifika behov i skolan. Arbetet inleds med en litteraturstudie som beskriver hur det har sett ut med adoptioner frÄn början av 1900-talet fram till idag. DÀrefter följer en beskrivning av adoptivbarnens specifika problem och svÄrigheter och varför de utvecklar dessa. För att fÄ en inblick i hur adopterade sjÀlva ser pÄ sin situation innehÄller arbetet intervjuer med tre vuxna adopterade. I diskussionen gÄr att lÀsa vilka slutsatser som kan dras av arbetet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan och skolan kan arbeta förebyggande med barn och elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt att undersöka vad det finns för olika hjÀlpmedel och metoder att tillgÄ. Detta examensarbete ska vara förberedande för pedagoger sÄ att de kan fÄ en viss kunskap om barn och elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det finns mÄnga bra sÀtt för att hjÀlpa dessa barn, vi har valt att lÀgga vÄr fokus pÄ hur och vad man kan arbeta med samt vad det finns för förebyggande ÄtgÀrder att anvÀnda sig av. Undersökningen genomfördes i en förskola och i en skola för barn i yngre Är, dÀr vi intervjuade Ätta respondenter och gjorde 12 observationer. VÄrt examensarbete Àr en kvalitativ studie.