Räddningstjänsten Dala Mitt efterfrågade en rapport över hur de kan förbättra sin informationsverksamhet till allmänheten när det gäller brandskydd i hemmet. Detta med anledning av att de vill minska antalet bostadsbränder i regionen. De ville veta hur människan fungerar när det handlar om att ta in information och att fokus skulle ligga på personer i samhället som har möjlighet att ta ansvar för sitt eget brandskydd. Statistik visar att det de senaste fyra åren i genomsnitt har omkommit 90 personer per år till följd av brand. Den vanligaste kända orsaken till dödsbränder i bostäder är sängrökning medan den vanligaste orsaken till bostadsbränder (utan dödsfall) är att någon av misstag har slagit på eller glömt att stänga av en spisplatta.

Ersättningen för personskador regleras i skadeståndslagen vilket innebär att ersättningen bestäms enligt skadeståndsrättsliga principer i varje skadefall för sig. Beräkningen sker därmed på individuella grunder. Inom delarna sveda och värk samt lyte och men finns tydliga hjälptabeller som utges av Trafikskadenämnden. Kostnadsersättningar utbetalas mot kvitton. När däremot framtida inkomstbortfall ska beräknas används differensmetoden.

Något vi dagligen möter i vår omgivning är kommunikations- och informationsutbyte. Det är både en social och en teknisk process – social, för att den rör sig om samverkan, samspel och samvaro med våra medmänniskor. Den sociala processen får oss att utvecklas mentalt och växa i välmåendet. Den tekniska processen handlar om att utnyttja de tekniska hjälpmedel som finns att tillgå, till exempel telefoner, datorer, etcetera. Examensarbetet ingår som en fallstudie i forskningsprojektet "Ökad punktlighet genom effektivare underhåll" och har utförts för Järnvägstekniskt Centrums(JvtC) räkning, vid Luleå tekniska universitet, i samarbete med Banverket Produktion Nord samt Banverket Trafik i Boden, under perioden september 2003 – februari 2004. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från rättidighet och akut underhåll för att undersöka om det finns något sätt att förbättra kommunikationen och informationsflödet mellan underhållstekniker, arbetsledning och driftledningspersonal, så att underhållteknikerna vid anmält akut fel ute i Banverkets anläggningar, får med sig rätt material, har rätt kompetens för felet i fråga och beger sig till rätt ställe. Undersökningen som ligger till grund för denna rapport är till stor del en litteraturstudie, inriktad på den akuta felavhjälpningen. Studien är varvad med intervjuer av arbetsledare och tekniker för de olika teknikslagen, el-, ban- och signalteknik, vid Banverket Produktion Nord och personal från tågledningen, driftledningen vid DLC i Boden. Arbetsfrågan har varit: Går det att förbättra den akuta felavhjälpningen och förbättra punktligheten med hjälp av förbättrad kommunikation? Finns det något sätt att förbättra kommunikationsflödet utan att minska informationsinnehållet? I många fall av allmän kommunikation så uppstår missförstånd mellan de parter som kommunicerar vid akut felavhjälpning. I dagsläget är det snarare så att strömmen av information via e-mail till, till exempel tågtrafikledningen, upplevs som ett störande moment eftersom så liten del av meddelandena verkligen berör vederbörande yrkesgrupp.

SAMMANFATTNING OCH ANALYS En vuxen kan bli arg, ledsen, besviken, glad, lycklig, vemodig med mera. Flera pedagoger svarar att man kan märka att ett barn har känslomässiga problem genom att det har svårt att ta kontakt med de andra barnen och har svårt att identifiera sina verkliga känslor i en särskild situation, vilket gör att barnet har svårt att visa sina känslor. Barnet visar ilska när han/hon blir upprörd eller barnet visar aggressivitet när han/hon inte har lust att göra någonting. Barnet måste lära sig att känna igen olika känslor hos sig själv. De flesta barn gör detta i det tidiga samspelet med sina föräldrar på ett adekvat sätt där samspelet fungerar. Om till exempel ilska eller sorg är förbjudna känslor, kan barnet ha svårt att bemöta en person som blir arg på honom.

Syfte: Att undersöka om ledningsfilosofin The Toyota Way och verktygslådan LEAN;? Stödjer lärande i en organisation, samt? Om ledarens roll för lärande är en viktig kompetens, utifrån teorier om lärande och ledarens roll för lärande i organisationer. Specifika frågeställningar är; ? Stödjer Volvokoncernens ledarkompetenser ett LEAN ledarskap, samt? Är ledarens roll för lärandet en viktig kompetens och hur uppfattar ledarna de faktiska förutsättningarna för ett LEAN ledarskap?Teori: Wengers, teori om Communities of Practice, Targama & Sandbergs teori om Ledning och förståelse. Teorier om ledarskap av Svenningsson/Alvesson och Yukl, samt studier på framgångsrikt ledarskap genomförda av Lombardo/ Eichinger.

Problembakgrund ? EU har infört en ny livsmedelslag, nr 178/2002 av den 28 januari 2002 som kräver spårbarhet på livsmedel och foder. Problemet är att upprätthålla en bra spårbarhet genom de olika leden i livsmedelskedjan. Vår uppgift är att undersöka vilka krav lagen om spårbarhet ställer och hur bra spårbarheten är idag i livsmedelskedjan. Vi vill också ta reda på myndigheternas syn på spårbarhet och vad som krävs med avseende på logistik, märkning och förpackningsteknik för att inte spårbarheten skall gå förlorad.Syfte ? Vårt syfte med rapporten är att skaffa en övergripande syn på vad som krävs för att behålla spårbarheten genom den svenska livsmedelskedjan.