In the following essay I have read the drama Natten är dagens mor (The Night is the Day's Mother) by Lars Norén. My main focus has been on the older brother Georg. By using post structuralist gender theories I have sought answers to the following two questions: How is Georg's masculinity constructed and maintained, when seen from a gender perspective? What power structures arise between Georg's and the other men's masculinities? In my analysis I have approached Georg via three perspectives. First, I have by the help of Judith Butler's theory concerning gender performative actions tried to define the men's gender codes.

I denna forskningsstudie har vi undersökt elever med invandrarbakgrund och deras utveckling av språkflytet. Detta har skett under arbetet med en teateruppsättning. Arbetet handlar om elevernas eventuella framsteg i språkflytet genom arbetet med drama samt de olika integrationsaspekterna som ingick i gruppsammansättningen. Syftet var att undersöka hur språkflytet hos en grupp elever utvecklas. Vad sker i deras språkutveckling då de får möjlighet att integrera mellan grupper, i arbetet med drama? Vi valde att använda oss av aktionsforskning som metod i vår undersökning.

Syftet med min studie är att undersöka vad som sker i ett kooperativt lärande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat). Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett ämnesöverskridande projekt som inkluderar ämnena matematik, dans/musik, svenska, Drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hänt med hjälp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus på frågan; Vad händer i ett kooperativt lärande? Det empiriska materialet består av intervjuer/samtal utifrån tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lärande. Resultatet visar att det är betydelsefullt att arbetet organiseras småskaligt.

Estetiska inslag är något som elever möter i sitt dagliga liv genom bland annat teve, musik och reklambilder. Elever intresserar sig i musik, teater och dans med mera och detta kan vara en stor del av deras liv. Frågan är hur verksamma lärare förhåller sig till och arbetar med estetisk verksamhet, med tanke på att en stor del av barn och ungdomars tid tillbringas i skolan. Detta arbete är av didaktisk karaktär eftersom det behandlar hur lärare tänker och handlar i sin undervisning. Arbetet handlar om estetisk verksamhet, där vi innefattar formerna bild, musik, drama och rörelse, och hur dessa kan användas i skolans arbete av lärare.

Det är av största vikt att lärare arbetar med kreativa och varierade arbetsmetoder för att skapa och bibehålla elevers läslust. Detta kan göras genom att frångå traditionella läromedel, dock skall dessa inte totalt förkastas. Genom att utgå från skönlitteratur möjliggörs lärarens uppdrag, nämligen att möta och tillgodose varje enskild elevs inlärningsstil, behov och mognadsnivå. Med detta menar vi att undervisningen/inlärningen kan variera mellan exempelvis bild, drama, musik, rörelse och de teoretiska ämnena. Med denna metod får alla elever en känsla av att lyckas och därmed ökar motivationen och lusten att lära.

Denna studie behandlar tio invandrarkvinnors möte med dramapedagogiska metoder i deras lärande av svenska språket. I studien har jag genomfört fyra dramapedagogiska möten med tio invandrarkvinnor i åldersgruppen 50-70 år under våren 2010. Syftet med denna studie är att undersöka om pedagogiskt drama kan stimulera invandrarkvinnors kommunikativa kunskaper i svenska språket genom dramaövningar och att analysera vilka faktorer som har haft betydelse för detta. Jag har i studien använt mig av aktionsforskning som är ett kvalitativt tillvägagångssätt att påverka ett utvecklingsarbete genom praktiska experiment. I studien har jag varit både ledare och deltagande observatör.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att få djupare kunskaper om hur pedagoger kan använda sig av sagor och samtidigt ge barnen möjligheter att uttrycka sig med olika estetiska uttrycksformer så som bildskapande, dramatisering, sång och återberättande. Vi valde ut sagan om bockarna Bruse som sagotema där barnen under fyra tillfällen samlades för olika estetiska aktiviteter.  Arbetet genomfördes i en förskola på två olika avdelningar parallellt. Därefter dokumenterades aktiviteterna genom att observera och föra loggboksanteckningar. Vi fick under arbetet upp ögonen för vilka möjligheter det finns i att arbeta med sagan som tema men även hur viktiga våra förberedelser, vårt förhållningssätt och miljön är i förskolan. Arbetet med de estetiska uttrycksformerna ledde till ett lustfyllt och utvecklande lärande hos barnen.

 The image of the poet Gustaf Fröding is the main theme of this essay. It opens with an analysis of the chamber opera Flickan i ögat. This opera has never been translated but a direct translation would be The Girl in the Eye. It refers to a story that when a man looks into the mirror and sees a picture of a girl in his eye, she will be his future love.  Fröding has written a poem "Flickan i ögat" where the person in the poem only observes himself.

[inget abstract finns].

Instruktionsmanualer är ett problem för många företag i samband med att de exporterar sina produkter. Att fylla anvisningarna med ett stort antal språk blir båda dyrt och opraktiskt. En fråga som är relevant för ett av dessa företag är vilken bild som skall användas som representant för begreppet kraft. Frågeställningen i denna rapport är således: Kommer försökspersonerna att uppleva att representerande konkreta bilder visar en bättre beskrivning av begreppet kraft än analoga abstrakta bilder. Resultatet visar att en överväldigande majoritet av försökspersonerna valde den representerande konkreta bilden som en tydlig och beskrivande representant för begreppet kraft..

A pupil with ADHD is constantly getting new impulses and is unable to focus and remain concentration on their task at school. When the pupil loses concentration he or she can often be loud and thereby disturbing all the other pupils in the classroom. One of the reasons for losing their concentration is that these pupils got poor working memory. A recently study shows that working memory can be improved by playing and practice music.A theory that all people have a multiple intelligence that emerges from learning is a part of this study because school should encourage all children and ensure their individual learning. Multiple intelligences means that each person learns in different ways, for example through the musical intelligence that this essay partly focuses on.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

AbstractSyftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar för att eleverna ska uppnå målen i kursplanerna för bild och musik. Anledningen till valet av problemområde beror på vårt stora intresse för bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lärare som undervisar i bild och tre lärare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar går i skolår F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svårt att få eleverna att uppnå målen.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.