Med denna studie har vi velat undersöka vilka synsätt som finns på drama inom förskolan och hur man förhåller sig till dessa synsätt i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med både förskollärare och dramapedagoger. Med hjälp av Sternudds fyra dramapedagogiska perspektiv har vi skilt de olika synsätten åt som framkommit i resultaten.Slutsatsen som vi har kommit fram till utifrån vår insamlade data är att både förskollärare och dramapedagoger använder sig av drama på mer eller mindre medvetna sätt och att deras synsätt på drama kan sammankopplas med Sternudds dramapedagogiska perspektiv men även synsätt som går utöver Sternudds perspektiv..

Elever, dramapedagog, lärare och rektor berättar och reflekterar över hur pedagogiskt drama integreras i tematisk undervisning..

I mitt arbete har jag Undersökt kännedomen Uppfattningen och om pedagogiskt drama hos och tvåspråkighet fyra utvalda Verksamma pedagoger i förskolan. Jag har även Undersökt om de Använt sig av drama som metod i SINA verksamheter för Att utveckla tvåspråkighet i förskolan. Syftet är Att ta reda på vad drama kan ge barn, dels som individer men även som grupp. En annan frågeställning är; Hur drama som arbetssätt kan Samuelsson Verksamheten utifrån Lpfö-98. Drama kan innefatta Många delar av Läroplanen, Vilket gör arbetssättet Användbart för förskollärare Inom förskolan.

detta arbete vill jag undersöka om pedagogiskt drama i undervisningen kan vara en nyckel till utvecklingen för elever, som går på det individuella programmet..

Syftet med denna undersökning var att studera vilken betydelse pedagogiskt drama har för elevers utveckling och lärande i skolan. Undersökningen har sin grund i tidigare forskning såsom artiklar och litteratur.Uppsatsskribenten valde att använda sig av ostrukturerade intervjuer som metod för att studera detta, då möjligheten att ställa följdfrågor fanns. Dessa intervjuer har sedan sammanställts och analyserats med fokusområdet som grund, betydelsen av drama för barns utveckling och lärande.Resultatet visar att eleverna genom att arbeta med pedagogiskt drama som metod kan utveckla sin självmedvetenhet och därmed sin kommunikation och relation med andra. Pedagogiskt drama utvecklar eleverna i samspel med varandra. Utifrån intervjuer visar resultatet att drama gör barnen aktiva, de får leva ut och använda kroppens olika sinnen som en del i inlärningen av ny kunskap.Pedagogerna anser att drama skapar möjligheten att utveckla elever enskilt och i grupp och att användandet av drama kan hjälpa till att skapa trygghet och mod.

Vigren Johansson, Kalle & Svensson, Christian (2008) Dramaarbete i förskolan Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur arbetet med pedagogiskt drama ser ut på förskolor. Huvudsyftet med undersökningen är att ta reda på vad förskollärare har för inställning till pedagogiskt drama samt om de känner att de har tillräckliga kunskaper för att använda det i den dagliga verksamheten. Vi har utgått från följande frågor: Hur ser verksamma förskollärare på pedagogiskt drama som en del av verksamheten i förskolan? Hur framställs pedagogiskt drama/dramalek i förskolans läroplan? Hur stor kompetens anser förskollärarna krävs för att leda denna typ av verksamhet? Hur är utbudet av litteratur eller andra kunskapskällor tillgängliga på arbetsplatserna? För att besvara dessa frågor har vi genomfört en enkätundersökning med förskollärare i Lunds kommun samt ett mindre antal intervjuer. Vi har utgått från litteratur som rör pedagogiskt drama i allmänhet samt drama och teaterarbete i förskolan.

Syftet med vår studie har varit att undersöka vad pedagogiskt drama kan bidra med i skolans värdegrundsarbete. Vi har valt att begränsa oss till elevernas upplevelser kring jämställdhet och allas lika värde. Där eleverna fått möjlighet att reflektera över drama passens innehåll, och komma med förslag till förändring genom fiktiva situationer. Vi har använt oss av kvalitativ metod där vi har varit deltagande observatörer, och använt oss av pedagogiskt drama i värdegrundsarbetet. Det vi har kommit fram till är att pedagogiskt drama är ett bra verktyg att problematisera och synliggöra normer, samt skapa forum för diskussion.

This paper is a qualitative study of the pedagogical conditions and the knowledge necessary for the creation and development of an education regarding leadership in the field of amateur theatre.The purpose of the study has been for participants to reflect and create knowledge about the creation and implementation of a course for leaders of amateur theatre.Questions raised in the study concern the students? previous experience of drama, theatre and leadership; their desire to become leaders of theatre; their own view of their need for knowledge for their future leadership; their understanding of the contents of the education and the theoretical perspectives upon which a course in theatre leadership can build. Finally, the participants? perceptions of difficulties and possibilities of working as theatre leaders were investigated.All 13 participants have answered a questionnaire regarding their previous experience of drama, theatre and leadership and also about why they want to become theatre leaders. The participants have also taken part in four focus conversations regarding what they think they learned, how they value the knowledge they gained and what knowledge they feel will be needed in a future leadership.The data has been analyzed hermeneutically to find patterns in the participants? perceptions of their learning.

The purpose of this thesis is to study how preschool teachers can reach the goal of the swedish educational plan to prevent traditional gender roles for children ages 3-6 through drama in education.This is answered by four hypothesis based on Judith Butler's queer theory, George Herbert Mead's social psychological theory and Gavin Bolton and Dotothy Heathcotes drama pedagogical theories. The hypotheses are tested against four teachers' examples of their work.The hypotheses areHypothesis 1: By using the expert's mantle and active observation in teacher-in-role inDrama educational exercises, we can see how the children internalize the heterosexualmatrix and the outline of the internalized other.Hypothesis 2: By using the "mistakes" that occur when children repeat performativeacts that do not fit with the heterosexual matrix, these other possible behaviors can bestrengthenedHypothesis 3: Through drama exercises that are not normative teachers can widen theheterosexual matrixHypothesis 4: Through drama pedagogical methods like teacher-in-role teachers canprovide possibilities of other performative acts and the creation of a more tolerantinternalized other.The analysis show that the respondents work within all these hypotheses in different ways and thathypotheses 2 is the one with the weakest support in the interwievs. The examples are also weakregarding the use of Boltons drama pedagogical methods, but that there are a number of othermethods in use.Some of the conclusions are that more theoretical knowledge in the preschool drama pedagogics tocounteract traditional gender roles and patterns, as well as the drama of educational theory need tobe linked to queer and social psychology research. There is also no monitoring of the long term effects of the work..

Studien syftar till att karaktärisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i drama. Bakgrunden behandlar forskning kring drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom drama. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som används är fokussamtal som åtta personer med erfarenhet av studier i drama och arbete med drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som är utarbetad av Pirjo Birgerstam.

Syftet med denna studie var att undersöka om lärare i grundskolans senare år använder sig av drama i undervisningen och vilka dramatiska former som i sådana fall förekommer, detta eftersom det i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, står skrivet att elever skall möta drama i sin undervisning. Vår bakgrund del grundas på olika dramapedagogiska inriktningar och former som förekommit genom tiderna och i vår analytiska del har vi undersökt vilka former som skönjas i den nutida skolan. Vår datainsamling bestod inledningsvis av en kort enkät där lärare fick svara om de använder sig av drama, varför de gör det och i sådana fall vilka ämnen de använder sig av denna estetiska form. Fyra informanter som använde sig av drama valdes sedan ut för djuplodande intervjuer. Datainsamlingen har vi analyserat med utgångspunkt utifrån tidigare forskning inom dramapedagogiken, för att följaktligen svara på de frågor vi ställt i vårt syfte.

Studien syftar till att karaktärisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i drama. Bakgrunden behandlar forskning kring drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom drama. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som används är fokussamtal som åtta personer med erfarenhet av studier i drama och arbete med drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som är utarbetad av Pirjo Birgerstam.

Syftet med uppsatsen var att se hur elever med svenska som andraspråk ser på sin läromiljö och hur den påverkas om man arbetar med pedagogiskt drama i undervisningen. Frågeställningarna är: ? Hur påverkas läromiljön av undervisningen med pedagogiskt drama? ? Hur skapar läraren tydliga ramar i klassrummet? Som metod för att besvara dessa frågor har vi intervjuat sju elever i en gymnasieklass med svenska som andraspråk efter att ha observerat dem under fyra dramapass, samt använt oss av enkäter till lärare i svenska som andraspråk. Resultatet visar att lärarnas goda intentioner i klassrummet inte alltid uppnås och att eleverna är väldigt positiva till pedagogiskt drama. Det visar också att kunskapen är mycket liten om pedagogiskt drama bland dessa lärare och att det kan vara ett sätt att skapa en tryggare läromiljö..

Den här uppsatsen är skriven av Maria Nätterlund. Den baseras på ett projekt av tre sceniska gestaltningar som genomförts i två separata söndagsgudstjänster. Syftet är att undersöka på vilket sätt en gudstjänst och dess deltagare påverkas när pedagogiskt drama, i form av scenisk gestaltning, införlivas. Litteraturen som har använts spänner över fälten liturgik och pedagogiskt drama. Efter gudstjänsterna har 21 personer intervjuats om sin upplevelse av den sceniska gestaltningens inverkan på gudstjänsten och om gudstjänsten i sin helhet.

Konflikter är ständiga inslag i skolans miljö. Bearbetningen av konflikter och det förebyggande arbetet är av stor vikt därför är det viktigt att välja en metod som inspirerar och motiverar eleverna till delaktighet. Syftet med studien är att undersöka hur lärare ställer sig till drama som verktyg i det förebyggande arbetet mot konflikter samt om detta tillämpas i praktiken. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där datainsamlingen är gjord med semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visade att samtliga var positivt inställda till att använda drama som verktyg i det förebyggande arbetet.