Peritonealdialys är en behandlingsmetod som används vid kronisk njursvikt, och innebär en stor omställning för personen som drabbats. Bakgrunden till denna litteraturstudie var att sammanställa den kunskap som fanns utifrån studiens syfte som var personers upplevenser av att vara beroende av peritonealdialys. Studiens metod var en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats utifrån ett inifrånperspektiv. Resultatet presenterades i sex olika kategorier; Ett starkt behov av information och utbildning; Bibehållen autonomi och kontroll över sin egen vård; Förändrade förutsättningar till fysisk aktivitet; Kroppen blir ett hinder i den sociala samvaron; Oro och rädsla inför framtiden; Social samvaro som copingstrategi. Från resultatet framkom det att god utbildning och information skapade förutsättningar till autonomi.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur väl kalkylerad produktionskostnad/tid  överensstämmer med verkligt utfall, samt att identifiera effektivitetsökande åtgärder i produktionen.En empirisk studie har gjorts för att kunna kartlägga produktionstiden samt att hitta möjliga förbättringsområden. Ledtiden för ett projekt, bestående av 32 st. väggelement har undersökts varvid produktionen har klockats vid fyra olika tillfällen varje dag tills projektets slut.Resultatet av produktionsanalysen blev att den verkliga produktionstiden nästan var dubbelt så lång som den kalkylerade tiden. En stor anledning och flaskhals var att många väggelement blev liggande efter avslutat arbete och bromsade upp efterkommande väggelement.Företaget besitter stor potential till att bli en effektiv producent av väggelement och genom att implementera aktiviteter inom Lean i verksamheten, t.ex. standardisera arbetssätt och fördela arbetsfördelningen bättre, skulle man i framtiden, med stor sannlikhet klara produktionstider som kalkylerats.

Den här studien behandlar hur de äldre småhusägarna i Ingelstad ser på sitt framtida boende. En ökande andel äldre i samhället som vill bo kvar i sina villor, medför en trögrörligbostadsmarknad som har svårt att tillgodose den yngre generationens efterfrågan på bostäder. Syftet med studien var att undersöka hur småhusägare i åldern 55-70 år i Ingelstad skulle viljabo i framtiden. Vidare var syftet att se om och hur i så fall kommunen kan bidra till att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden. Metoden som använts är en semistrukturerad intervjumetod.

Syftet med den här undersökningen var att få en inblick i hur fyra personer som är födda på 1950-talet funderar över framtiden som pensionär. Min rubrik ?Vem tar hand om 50-talisten?? är en fundering över hur det kan komma att bli för 50-talisten som pensionär. Det är ett nytt pensionssystem som har trätt i kraft och de flesta som är födda på 1950-talet kommer att få sin pension utifrån det. Samhällsutvecklingen förändras och inom socialförsäkringssystemet görs stora ekonomiska omfördelningar och besparingar.

Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärplattan används på olika förskolor idag. Jag ville undersöka vilken funktion lärplattan fyller i den pedagogiska verksamheten och huruvida den kunde fungera som ett pedagogiskt verktyg. Vidare studerades hur barnens relation till lärplattan såg ut samt vad pedagogerna tror kommer hända med lärplattan i förskolan i framtiden. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen har varit; artefakt, mediering och samspel. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, verksamma på fyra olika förskolor.

Syftet med studien var att undersöka meänkielis ställning bland barn och ungdomar i Norrbotten. Undersökningen bygger på enkätsvar från elever i de fem Norrbottenskommuner där meänkieli är förvaltningsspråk. Både elever med och elever utan anknytning till meänkieli besvarade enkäten. Frågorna rörde deras förståelse och bruk av meänkieli, deras attityd till språket samt vad de tror om framtiden för språket.  Av undersökningen framkom att målgruppen i högre utsträckning förstår meänkieli än vad de själva kan tala språket. De flesta av respondenterna anser det inte viktigt att meänkieli i framtiden lever kvar som talat språk. Av de som i någon utsträckning förstår meänkieli tror drygt hälften att deras framtida barn i någon mån också kommer att förstå språket.

Syftet med den här studien har varit att analysera informationsbehovet hos vemdalsområdets besökare för att se hur Destination Vemdalen AB i framtiden skall bedriva en funktionell gästinformation som möter konsumenternas behov. Här vill vi bidra med ett ramverk för en hållbar verksamhet i framtiden. Undersökningen är baserad på en enkätundersökning bland Destination Vemdalens besökare, intervjuer med personer på strategiska poster inom turismnäringen samt informella intervjuer med aktörer i position med mycket gästkontakt där allmän service efterfrågas. Studien har visat att turistbyråns roll är föråldrad och att en teknisk revolution inom gästinformationens utveckling måste till för att möta konsumenternas behov. Vidare visar undersökningen att besökarna litar mer på fysiska personer än digitala källor, dock använder sig många av den nya tekniken av praktiska skäl då den är mer tillgänglig.

Syftet med denna intervjustudie var att beskriva närståendes upplevelser när en person överlevt hjärtstopp och som därefter genomgått hypotermibehandling. Åtta intervjuer ligger till grund för studien. Dataanalys genomfördes med en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i åtta kategorier som sammanfördes i tre teman: att livet stannar upp, att känna tillit och stöd och att känna oro inför framtiden. Resultatet visade att deltagarna upplevde händelsen som skrämmande då personen helt oväntat drabbats av ett hjärtstopp.

Studiens syfte var att få en djupare inblick i vilken betydelse högstadieelevers självkännedom, deras kunskaper om arbetslivet samt hur betydelsefulla personer påverkar deras val av gymnasieprogram. Syftet var även att ta reda på huruvida eleverna tänker på gymnasievalets betydelse för framtiden. En kvalitativ studie gjordes med sex elever i nionde klass som står inför gymnasievalet. Resultatet visade på brister gällande elevernas självkännedom samt deras kunskaper om arbetslivet. Eleverna påvisar tankar om framtiden men för en del är det inte lika tydligt. Samtliga elever har på ett eller annat sätt påverkats av närstående i samband med gymnasievalet.

Den här studiens syfte är att med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, femoch sex få veta vilka minnen de har från sin förskoletid utifrån det som varit roligt och lärande.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring estetiska läroprocesser, ateljéns betydelse som pedagogiskt rum och dokumentation som ett verktyg för utveckling.Forskningsfrågorna i studien handlar om elevernas minnen, vad de säger att de har lärt sig och hur ateljén framträder som pedagogiskt rum.Utifrån analysen av 18 elevers berättelser beskrivs resultatet i tre delar: vad eleverna minns från ateljén, vad eleverna berättar att de har lärt sig och hur ateljén framträder som pedagogiskt rum.Att återvända till elever som varit barn i ateljén har gett möjligheter till fler utvecklingsområden än tidigare. Utifrån det eleverna berättat framträder friheten i den kreativa miljön i ateljén som det de minns mest och där de också anser sig kunna lära sig olika saker för framtiden.I framtiden behöver miljön och den fria leken i ateljén utvecklas och inte som det nu riskerar att bli, enbart de teman som genomförs..

Genom att undersöka hur ungdomar mår i dagens samhälle kan både negativa och positiva faktorer upptäckas. De negativa kan förebyggas och förändras, de positiva bibehållas och förbättras. Ungdomarna är de som ska ta över samhället efter nuvarande generation. För att främja ett välmående samhälle i framtiden bör välmående ungdomar främjas idag. Syftet med studien var att göra en jämförelse mellan hur det var att vara ung i Piteå år 1993 och år 2006.

Antalet äldre personer ökar och förväntas att fortsätta öka. Anhöriga kommer att leva med en partner med hjärtsjukdom i hemmiljö då sjukhusvistelserna ofta är korta. Sjuksköterskans ansvars område innefattar både den sjuke personen och personens anhöriga och omvårdnaden ska planeras så att hela familjen inkluderas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva med en partner som lever med hjärtsjukdom. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats analyserades tio artiklar.

På 1940-talet infördes trakthyggesbruket i Sverige och skogen började då avverkas områdesvis med stora hyggen som följd. Då var det inga problem att planera stora, homogena områden. Under de senaste åren har dock andelen skog över lägsta slutavverkningsålder sjunkit stadigt på Holmen Skog. En lägre andel äldre skog ger en mindre urvalsmängd vid avverkningsåtgärder, vilket medför att det blir svårare att skapa bra trakter. Även vid planering av gödsling har urvalsmängden på senare år minskat, och man tvingas idag planera gödsling även på många små fristående trakter för att nå upp till en eftersträvad årsmängd. Syftet med detta examensarbete var att beskriva dagens och framtidens slutavverkningar och gödslingar med avseende på dessas traktegenskaper, samt undersöka vad framtidens trakter kommer att innebära gällande drivning, gödsling och planering.

I det nutida västerländska samhället är frågor kring etnicitet, identitet och vithet ständigt aktuella. Politiska framgångar i många europeiska länder för högerextrema partier lyfter återigen fram frågor kring etnisk tillhörighet och vad detta faktiskt innebär och får för konsekvenser i samhället. Denna undersökning syftar till att undersöka hur fyra unga kvinnor med sitt eget eller sina föräldrars ursprung i ett annat land upplever processer av identitetsskapande utifrån föreställningar om etnicitet och vithet. Genom intervjuer med dessa kvinnor analyseras om de upplevt etnicitet som viktigt i identifikationsprocessen, hur de upplevt utanförskap och hur de ser på framtiden i ljuset av denna politiska utveckling. Slutsatsen av denna undersökning är i korthet att etnicitet inte alltid varit viktigt för dem, men att det gjorts viktigt av samhället när de blev äldre.

I arbetet ges en beskrivning av skolledare, specialpedagoger och pedagogers uppfattningar om specialpedagogens arbetsuppgifter utiftån utveckling, utredning, undervisning idag och i framtiden..