Sök:

Sökresultat:

4183 Uppsatser om Drömmar om framtiden - Sida 46 av 279

Kommunicera mera : en studie om hur LantmÀnnen kan förbÀttra sin Àgarkommunikation

Huvudtemat för min studie Àr Àgarkommunikation. Den handlar om hur LantmÀnnen, som svenskt lantbrukskooperativ, ska kunna förbÀttra sin kommunikation till nuvarande och kommande medlemmar. LantmÀnnen vill kommunicera mer och bÀttre, med frÀmst primÀrintressenter (Àgare/medlem). För att nÀrma mig problemet har jag utfört djupintervjuer med personer pÄ andra föreningar inom den gröna nÀringen och jÀmfört deras arbetsmetoder kring Àgarkommunikation med LantmÀnnens (benchmarking). För att bilda mig en uppfattning om hur kommunikationen pÄ LantmÀnnen ser ut idag och vilka behov som behövs tillgodoses i framtiden utfördes Àven djupintervjuer med förtroendevalda pÄ LantmÀnnen.

Fysisk aktivitet i skolan : varför och erbjuds elever det?

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Analys och förbÀttring av webbplatsen ?Arbetsplats landstinget?

Landstinget i Östergötland har pĂ„ sin webbplats, www.lio.se, en underavdelning kallad ?Arbetsplats landstinget?. HĂ€r finns information om hur det Ă€r att arbeta inom Landstinget samt en sida innehĂ„llande alla lediga jobb. MĂ„lgruppen denna avdelning riktar sig till Ă€r mĂ€nniskor som nu eller i framtiden har intresse av att arbeta inom Landstinget. Ungdomar och andra som söker information om olika yrken och arbetsplatser ingĂ„r ocksĂ„ i den primĂ€ra mĂ„lgruppen.

Hur ser chefsrekryterare pÄ ledarskap

Ledarskap Àr ett Àmne som fascinerar mÄnga och det finns omfattande forskning pÄ omrÄdet. Det finns flera olika teorier och modeller inom ledarskap och för en chefsrekryterare kan valet av dessa pÄverka framtiden för mÄnga mÀnniskor. Syftet med undersökningen var dÀrför att genom kvalitativ metod beskriva vad en ledare Àr för chefsrekryterare. Insamlingsmetoden bestod av halvstrukturerade intervjuer med fem chefsrekryterare. Intervjuerna tolkades utifrÄn riktlinjer för tematisk analys.

Nya vattenverket i GÀddvik: Fördjupning stumsvetsning

Detta examensarbete Àr en fördjupning om stumrörsvetsning som var en av de huvudsakliga skarvmetoderna till de ledningarna som ingick i bygget av LuleÄ kommuns nya vattenverk. Rapporten skrevs under min verksamhetsförlagda utbildning hos NÄiden bygg som var generalentreprenör för vattenverksbygget.Ledningsdragningen som bygget startade med var tvÄ stycken polyetenledningar av dimension 710mm som gÄr parallellt med varandra frÄn rÄvattenpumpstationen nere vid LuleÄÀlv till nya vattenverket, en strÀcka pÄ 1,1 kilometer. Till ledningsdragningen har en svetscontainer byggts för att ha möjlighet att utföra stumsvetsning. Schaktkalkyl, tillvÀgagÄngssÀtt och tidplaner har upprÀttats.Rapporten beskriver hur NÄiden bygg har gÄtt tillvÀga för att utföra denna typ av ledningsdragning, vad som har förbereds och vad som kan göras bÀttre till nÀsta gÄng. Nere vid pumpstationen var vi tvungna att tunnla under tvÄ befintliga segjÀrnsledningar.

ART (Aggression Replacement Training) - en resurs i grundskolan?

Vi har i vÄrt arbete studerat hur ART (Aggressive Replacement Training) som metod kan anvÀndas ute i skolans vÀrld. FrÄgan vi stÀllde oss var: Kan ART anvÀndas som resurs i grundskolan och i sÄ fall hur? Arbetet syftar till att belysa och konkretisera ART bÄde som behandlingsmetod för elever med aggressivt beteende samt i förlÀngningen, integrerat i skolverksamheten som skolÀmne. I teoridelen beskriver vi ART utifrÄn litteratur i Àmnet, tillvÀgagÄngssÀtt och metodik. I empiridelen har vi intervjuat bÄde elever och pedagoger/trÀnare ute i verksamheten.

Sol, sand och socialt ansvar? : En studie om svenska researrangörer, svenska resenÀrer och rÀttvis turism

Uppsatsen behandlar Àmnet turism och rÀttvis handel ur en geografisk synvinkel. UtgÄngspunkten Àr den ideella organisationen Tourism Concerns kriterier för en rÀttvis turism, som poÀngterar researrangörernas uppfostrande roll i marknadsföringen. Enligt detta NGO-perspektiv borde researrangören tillgodose resenÀren med information som möjliggör ett medvetet val, uppmuntrar resenÀren till ett mer ansvarsfullt och rÀttvist beteende vÀl pÄ destinationen samt en rÀttvis beskrivning av destinationer i marknadsföringen. De menar att en pÄlÀst turist bidrar till ett mer rÀttvist förhÄllande mellan turist och lokalbefolkning. Fair Trade ? rÀttvis handel inom turism behandlas i uppsatsen dels som ett medel för en mer rÀttvis regionalgeografisk beskrivning av platser, dels som en vÀg till regional utveckling.Uppsatsen syfte Àr att beskriva och analysera de tre största svenska researrangörerna, Apollo, Fritidsresor och Vingresor, information till resenÀren gÀllande ansvarsfullt och rÀttvist resande, dels genom konkreta rÄd till resenÀren, dels i marknadsföringen av destinationer i utvecklingslÀnder.

Upplevelser av förluster hos personer som lever med kronisk sjukdom

Att leva med kronisk sjukdom kan leda till mÄnga uppoffringar och förluster hos personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av förluster hos personer som lever med kronisk sjukdom. En litteratursökning gjordes som gav elva vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier; Att sörja över det som funnits tidigare; Att sjÀlvkÀnslan och kontrollen minskar; Att sjÀlvstÀndigheten försvinner; Att sakna ork och förmÄga att leva ett vanligt liv; Att sakna tidigare relationer och nya relationeroch; Att kÀnna hopplöshet inför framtiden. I resultatet framkom att de sjuka personerna upplevde sorg, sÄrbarhet och att livet inte lÀngre var som förut.

FrÀmmande land, oklar framtid : En studie om möjligheter till utveckling utifrÄn olika livsförhÄllanden

Studien Àr uppdelad i tre delar och belyser den invandrade individens syn pÄ sina möjligheter till utveckling i det nya landet. Första delen heter det ofrivilliga arvet, barn till invandrare och belyser unga invandrares syn pÄ framtiden. Andra delen heter Det sociala skyddsnÀtet och belyser en rad olika skyddsnÀt och hur de hjÀlper den invandrade att komma pÄ fötter i det nya landet. Tredje delen heter Akademisk relevans och belyser relevansen i utbildning för en individs integration samt hur Sverige som land tar vara pÄ invandrares kompetens och erfarenheter frÄn hemlandet. I samtliga delar berÀttar informanterna om med eller motgÄngar som de kÀnt nÀr de kommit till det nya landet..

Kalmar- Upplevelser Äret om! : En studie av möjligheterna för Kalmar att bli en Äretrunt-destination

Syfte:Syftet med studien Àr att kartlÀgga vilka möjligheter som finns för att Kalmar iframtiden ska bli en Äretrunt-destination.Metod:För att fÄ bÀsta möjliga utfall av vÄr studie har ansatsen i den hÀr studien varitinduktiv dÄ vi valde att studera verkligheten, utan att styras av redan befintligateorier. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa ostrukturerade intervjuersom analyserades och kompletterades med vÀsentliga teorier, diverse artiklarsamt relevanta hemsidor.Slutsats:Vi anser att Kalmar har möjligheter till att förlÀnga sÀsongen om störresatsningar görs pÄ att utveckla vinterhalvÄret, lÀgga större vikt vid samarbetemellan aktörer samt Àven att arbeta mer med marknadsföring. En utveckling avKalmar under vinterhalvÄret kan i det lÄnga loppet bidra till att Kalmar blir enÄretrunt-destination..

BruksvÀrdesystemet : IgÄr, Idag, Imorgon - med visst beaktande av fastighetens geografiska lÀge

HyressÀttningen av bostadslÀgenheter skall i dagslÀget ske i enlighet med det sÄ kallade bruksvÀrdesystemet. Systemet innebÀr att hyran för en lÀgenhet skall sÀttas till ett belopp som motsvarar hyresnivÄn för likvÀrdiga lÀgenheter. Om hyresgÀsten anser hyran vara oskÀlig kan denne ansöka hos hyresnÀmnden om en prövning av densamma. HyresnÀmnden skall dÄ företa en jÀmförelseprövning av hyrorna för likvÀrdiga lÀgenheter. LÀgenheter anses vara likvÀrdiga dÄ de har samma bruksvÀrde, vilket innebÀr att de skall inneha samma vÀrde pÄ bostadsmarknaden.

Arbetsterapeutens arbete i sjukskrivningsprocessen Hur arbetsterapeuter ser pÄ sin medverkan En enkÀtstudie

Antalet sjukskrivningar i Sverige har sedan slutet av 1990-talet ökat. För att fÄ ner antalet sjukskrivna i arbetslivet, har en ny sjukskrivningsprocess utvecklats. FörÀndringarna med socialstyrelsens ökade krav pÄ tidig bedömning av arbetsförmÄga vid sjukskrivning och förbÀttrade rehabiliteringsinsatser kan fungera som bas för utvecklingen av arbetsterapin och arbetsterapeuternas kompetens. En enkÀtundersökning genomfördes med sex arbetsterapeuter inom primÀrvÄrden i Region SkÄne. Syftet med undersökningen var att undersöka hur arbetsterapeuterna stÀllde sig till att göra tidiga bedömningar i sjukskrivningsprocessen och hur detta kommer att pÄverka deras framtida arbetssituation.

Förverkligandet av en inkluderande skola : Rektorers uppfattningar om möjligheter och hinder för skapandet av en inkluderande skola

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer och/eller förutsÀttningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna frÀmja den samhÀlleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsÀttningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förstÄelse kan vara av betydelse för att hitta bra och anvÀndbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhÄllanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar frÀmjande eller inte. Skolans styrdokument sÀger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvÀrdig och att rektor ska garantera elevernas rÀttsÀkerhet. Att garantera elevernas rÀttsÀkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte fÄr de rÀttigheter som Àr faststÀllda i skolans styrdokument.

"ArbetsinstÀllningar Àro nu pÄ modet" : En liberal strejksyn: VLT och den första strejkvÄgen 1869-1874

Uppsatsen behandlar Àmnet turism och rÀttvis handel ur en geografisk synvinkel. UtgÄngspunkten Àr den ideella organisationen Tourism Concerns kriterier för en rÀttvis turism, som poÀngterar researrangörernas uppfostrande roll i marknadsföringen. Enligt detta NGO-perspektiv borde researrangören tillgodose resenÀren med information som möjliggör ett medvetet val, uppmuntrar resenÀren till ett mer ansvarsfullt och rÀttvist beteende vÀl pÄ destinationen samt en rÀttvis beskrivning av destinationer i marknadsföringen. De menar att en pÄlÀst turist bidrar till ett mer rÀttvist förhÄllande mellan turist och lokalbefolkning. Fair Trade ? rÀttvis handel inom turism behandlas i uppsatsen dels som ett medel för en mer rÀttvis regionalgeografisk beskrivning av platser, dels som en vÀg till regional utveckling.Uppsatsen syfte Àr att beskriva och analysera de tre största svenska researrangörerna, Apollo, Fritidsresor och Vingresor, information till resenÀren gÀllande ansvarsfullt och rÀttvist resande, dels genom konkreta rÄd till resenÀren, dels i marknadsföringen av destinationer i utvecklingslÀnder.

Framtidsbedömningar : hur organisationer förhÄller sig till bedömningar om framtiden

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka metoder som förekommer vid skapande av framtidsbedömningar samt hur de förhÄller sig till de organisationer vi valt.Vi har i denna uppsats valt en kvalitativ metod i form av kvalitativa personliga intervjuer, dÄ vi vill fÄ en djupare förstÄelse kring framtidsbedömningar. Vi har samtidigt valt att arbeta utifrÄn ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt.Med utgÄngspunkt frÄn vÄrt syfte med uppsatsen, har vi identifierat fem metoder som anvÀnds inom de organisationer vi har intervjuat. Dessa metoder Àr Intentions, Conjoint analysis, Expert opinions, Ekonometri samt Regelbaserade prognoser. I vÄr slutsats har vi kommit fram till att dessa metoder Àr vanligt förekommande inom de organisationer som vi har intervjuat, pga. att metoderna Àr enkla och billiga att framstÀlla.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->