BakgrundFör att revisorn ska kunna ge aktiebolagets intressenter en rättvisande bild över bolagets finansiella ställning krävs det att revisorn innehar hög kompetens inom området och är objektiv i sina bedömningar. För att revisorsnämnden ska kunna säkerställa att revisorn besitter de kunskaper som krävs för att genomföra en revision av hög kvalité behöver revisorn avlägga ett kunskapsprov. Mellan åren 2006 och 2012 var det omkring 50 procent av tentanderna som blev godkända på revisorsexamen, därför fann vi det intressant att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar tentandens resultat på revisorsexamen. SyfteSyftet med vår studie är att få en djupare förståelse om vilka faktorer det är som kan ha en större inverkan för tentandens resultat på revisorsexamen. Vi har därför valt att undersöka följande faktorer: branscherfarenhet, utbildning, självstudier, motivation, trivsel på arbetsplatsen, mentorskap och lärande, kontorsstorlek, ålder samt kön. Teoretisk referensram Under teoriavsnittet presenteras McClelland prestationsteori, Herzbergs dubbelfaktorteori samt Argyris Single and Double loop inlärningsteori. Dessa teorier förklarar vad tentanden motiveraras av och ökar trivseln i det dagliga arbetet samt hur tentandens inlärning sker.

There is two dairy farms in Sweden with ability to be opened on both long sides, one outside Hjo and the other one, Brandstadholm, north of Sjöbo. When there is no measures and results or not enough literature about natural ventilation and especially on this kind of air inlet, makes my tests very interesting not only on Alnarp, but among other companies. I would like to find out if there is any air movements direct on the cows, how high/low temperature, air humidity, light intensity and noise standard inside the barn. Does Brandstadholm fulfil the rules and regulations when it comes to climate inside the barn? Could this system become the new dairy barn instead of the conventional barns in Sweden? I am going to focus on the animals environment, after all they are the one who is going to spend the most of the time in the barn. I used five electrical loggers distributed inside the barn to measure the temperature and one of the loggers measured the air humidity, every 15th minute. One logger were placed on the outside which measured both temperature and air humidity.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Managern och den lärande organisationen ? managementrapport av Team Nordea 2003 Seminariedatum: 2004-01-14 Ämne/kurs: Management, 20 poäng Författare: Anders Isaksson, Johan Kropp, Jim Olsson och Louise Torehall Handledare: Håkan Lagerquist Företag: Nordea Fem nyckelord: lärande organisation, managementsyn, projektarbete, strategi, utveckling Syfte: Syftet med denna managementrapport är att förmedla våra lärdomar och att utifrån dessa reflektera kring managementrollen. Vi vill också göra ett inlägg i diskussionen om det goda arbetet och den lärande organisationen. Metod: Rapporten tar ett abduktivt avstamp och integrerar vår managementsyn med de insikter vi nått genom att hantera ett managementproblem och att arbeta som grupp. Teoretiska perspektiv: - Empiri: - Slutsatser: Vi har gjort ett antal gemensamma lärdomar: 1Strategianpassning till snabb omvärldsförändring riskerar att leda till resursga2 En bra strategi blir aldrig bättre än dess implementering tillåter 3 God motivation bygger på en balans mellan inre och yttre motivationsfaktorer4 Organisationskultur kan både gynna och hämma motivation 5 Feedback är samtalets A och O 6 Konflikter kan skapa lärande samtal 7 Intresse borgar för informationsutbyte Gruppens gemensamma lärdomar formar våra ambitioner som managers men likriktar inte våra sätt att leva upp till dem.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur Försvarsmakten och dess utlandsstyrka tar tillvara vunnen erfarenhet samt implementerardenna erfarenhet i organisationen. Huvudfrågeställningen som uppsatsen svarar på är: (A) Är Försvarsmakten, i detta fall dess utlandsstyrka,en lärande organisation och i så fall i vilken grad? Huvudfrågeställningen byggs upp av ett antal underfrågor; (1) Hur implementeras vunnenerfarenhet in i organisationen? (2) Hur ändringsbenägen är organisationen utifrån vunnen erfarenhet? (3) Hur kommuniceras nya erfarenheterinom och mellan olika nivåer i organisationen? (4) Hur ser organisationen sig själv- som löst samansatta delar eller som ett system där alladelar verkar tillsammans? (5) Hur hanteras personalomsättning inom organisationen för att minska kompetensbortfall? Den teoretiska ramenär byggd utifrån 3 olika teorier: Argyris/Schöns teorier om single - loop learning och double - loop learning samt tillhörande theories in usemodell 1 och 2. Peter Senges teorier kring den femte disciplinen, samt Lena Wilhelmsons teorier kring lärande dialog. Uppsatsen bygger på endeduktiv och kvalitativ metod.

The objective of this work was to compare the environmentally gentle soil scarification technique Huminmix (with possibilities to do track-grinding/HMMspår, long-scraping/HMMlångfläck and mounding/HMMhög) with conventional disc trencher, concerning seedling establishment and growth of direct seeded and planted Scots pine seedlings. Inventories were made during June and July 2005, in 34 seeded and 6 planted stands from 2000 ? 2004 (1- 5 years old) of lichen- and myrtillus/vaccinum-type in Holmen Skog AB´s district Norsjö in Västerbotten. The Huminmix-technique had been used for HMMspår in the seeded stands and for HMMhög in the planted stands (HMMlångfläck has been used from the year 2006 for direct seeding). The studied stands had been seeded with the same amount of seeds according to stand data.

The business mission of Norra Skogsägarna is to achieve a profitable forestry for the private forest owners. With this as a background it is of interest for the forest owner association to know how forest owners think about voluntary retentions, the methods of increasing production and quality and if there are differences between those who have chosen to certify their forest and those who haven?t. This kind of knowledge is of importance, to in an effectively and adjusted way, help the forest owners achieve a profitable forestry. The objective of this master thesis is to increase knowledge about private forest owners? opinions of the methods of increasing production and quality and to what extent these methods are used.

Fördelarna med skogssådd är bland annat att de kan ge stamtäta bestånd med potential att producera träd med bra vedegenskaper och bättre utvecklade rotsystem samt att sådder har en högre biomassaproduktion per ytenhet jämfört med planteringar. Nackdelar som kan nämnas är att de ofta täta förbanden ger ökade kostnader vid eventuella röjningar och att föryngringsresultatet är mera osäkert för sådd än för plantering.Mekaniseringen av skogssådden startade under 1970-talet. Humax och KSM är två kranspetsmonterade aggregat för skogssådd. De har utvecklats för att användas på marker med svår ytstruktur där dragna såddaggregat som harv och högläggare har svårigheter att skapa tillräckligt mycket lämplig såddbädd på grund av att aggregatet inte kommer ner mellan hindren eller att basmaskinen inte klarat av att köra över hela arealen. Fördelen med KSM och Humax är att aggregaten är kranspetsmonterade vilket gör att föraren väljer var aggregatet skall markbereda och på det viset kan markberedningen göras mellan hindren samt att kranarmens räckvidd gör att basmaskinen inte behöver köra över hela arealen som skall markberedas.