MI (Motivational Interviewing) är en samtalsmetod som avser att förbereda individer för förändringar. Socialstyrelsen (2004) anger i sina riktlinjer att svensk skolhälsovård ska använda evidensbaserade metoder i det hälsopedagogiska arbetet. Fortlöpande utbildning i MI har genomförts de senaste åren. Skolsköterskan har en god inblick i skolelevers hälsoläge avseende ohälsosamma levnadsvanor, och har dessutom en möjlighet att påverka dessa. Syftet med studien är att undersöka skolsköterskors användning av MI i sitt omvårdnadsarbete med gymnasieelever.

Illamående och kräkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer är ettomfattande problem inom den onkologiska omvårdnaden. Många kvinnor upplever, trots välutvecklade läkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamående och kräkningar denna, förmånga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjälpa till att minska det cytostatika utlöstaillamåendet och kräkningarna som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder.Som teoretiskt stöd användes Orem´s egenvårdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysiskträning, massage och utbildning.Användandet av dessa icke farmakologiska metoder visade på en minskning av cytostatikautlöst illamående och kräkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras ångest och stress effekt på illamående och kräkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbättra kvinnornas sinnesstämning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna är förhållandevis lätta att tillämpa och är inte såtidskrävande.

Många kvinnor med typ 2-diabetes misslyckas med sin egenvård och komplikationer tillstöter. Denna studie sammanfattar ett antal forskningsresultat som beskriver kvinnors upplevelser av att leva med typ 2-diabetes. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor med typ 2-diabetes upplever att leva med sin sjukdom.  Dessa upplevelser påverkar hur kvinnan kan sköta sin egenvård men också ge information om hur sjuksköterskan kan stödja kvinnan. Orems egenvårsteori kopplas till kvinnans egenvård och sjuksköterskans roll.

Background: There are many possible reasons why a patient gets a stoma and in every case it?s of importance for the nurse to adjust nursing care, information and patient education from individual presuppositions. Problem: Patient education regarding stoma self-care is an important part of the nurse?s work within stoma care. The patient is depending on the guidance of the nurse and therefore it is relevant to illuminate the importance of education regarding gaining ability to perform self-care.

Bakgrund: Dagkirurgiska operationer har ökat de senaste tjugo åren. Fler och sjukare patienter blir opererade dagkirurgiskt och förväntas sköta och ta ansvar för sin egenvård i hemmet. Det ställer krav på sjukvården att patienten får undervisning och information i tillräckligt utsträckning för att klara detta. Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters erfarenheter av postoperativ information om egenvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad på 11 vetenskapliga originalartiklar.

Bakgrund:Diabetes typ 2 är en sjukdom som tre procent av Sveriges befolkning lever med idag, vilken genom livsstilsförändringar kan bli kontrollerbar utan bruk av medicin. Patienter med diabetes typ 2 uttrycker en känsla av osäkerhet och att de ofta blir utsatta för krav, kritik och tillrättavisanden. Detta kan relateras till dålig kunskap hos både patient och sjuksköterska men även till brist på tid. För att en livsstilsförändring skall kunna ske är motivation en viktig faktor för utförandet.Syfte:Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2.Metod:En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel har utförts. Databaserna som använts är Cinahl, PubMed, Medline och SwePub.

Bakgrund:  Diabetes typ 2, är dels en ärftlig sjukdom men i allra högsta grad en levnadssjukdom, det vill säga att det är levnadsvanor som bidragit till denna kroniska sjukdom som på sikt kan ge komplikationer om man inte sköter om den. För att undvika komplikationer längre fram i livet behöver patienten utföra en hel del egenvårdshandlingar. Där har sjuksköterskan stora möjligheter att vägleda patienten med kännedom om vad som   underlättar och försvårar egenvård.Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av vad som underlättar respektive försvårar förmågan till egenvård vid diabetes typ 2.Metod: En litteraturöversikt där tidigare forskningsresultat granskas och sedan sammanställs.Resultat: I resultatet framkom stöd, kunskap, motivation och självbestämmande som resurser för att utföra egenvård samt att ålder, vårdmötet, patientens syn på sin roll och kultur kan vara ett hinder för att utföra egenvård. Dessa framställs under två teman, resurser och hinder med fyra kategorierna under varje tema.Diskussion: Utifrån resultatet kan det konstateras att vårdgivaren bör i mötet med patienten vara öppen för individen och individens syn på sin situation för att patienten ska kunna ta till sig information och känna kontroll över sin sjukdom. I likhet med Orems teori har ålder, kultur, självbild och kunskap visats sig även i detta resultat ha en påverkan på egenvård.

ABSTRACTBackground: In all cancer therapies occurs more or less side effects, there one of them are mucositis. Symptoms of mucositis include wound and blister in the oral mucosa and affects 50-80% of children undergoing cancer treatment. Today there is no Swedish tested assessment scale for mucositis.Aim: To describe how teenagers with cancer and parents of children younger than 12 years with cancer perceive issues in a mouth-assessment instruments, Children?s International Mucositis Evaluation Scale (ChIMES), that have recently been translated into Swedish.Method/Design: The study was a quantitative descriptive research design. The participants were teenagers with cancer 12- 18 years (N=15), and parents (N=15) of children younger than 12 years.

Innan insulinets upptäckt 1920 behandlades diabetespatienter med lågkolhydratkost. Enligt tidigare forskning om lågkolhydratkost framkom bra resultat gällande det minskade insulin behovet och förbättrade HbA1c värden. Omvårdsteoretikern Dorothea orems omvårdnadsmodell innebär att en människa utför handlingar för sin egen skull för att upprätthålla hälsa. Människor med diabetes typ 2 har stort ansvar gällande egenvårdsaktiviteter för att öka välbefinnande och hälsa. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av egenvård hos människor med diabetes typ 2 som äter LCHF-kost.

Högt blodtryck är en global välfärdssjukdom som ökar i frekvens. Levnadsvanor har stor betydelse för att en individ skall utveckla högt blodtryck. Livsstilsförändringar skall vara den inledande behandlingen, vid högt blodtryck. För att förändra livsstilen behövs utbildning och rådgivning samt motiverande samtal. Ansvaret för sin sjukdomsbild och sitt liv har genom samhällsutvecklingen mer och mer blivit individens ansvar.

Många människor faller in i ohälsosamma livsstilsmönster som kan vara svåra att ta sig ur. Bristande hälsa kan ofta relateras till felaktig kost, för lite motion och/eller sömnstörningar. För att göra en förändring kan det vara nödvändigt med professionell hjälp, där motiverande samtal kan vara en användbar metod. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka möjligheter med och effekter av motiverande samtal vid livsstilsförändringar, främst beträffande kost, motion och sömn, samt att undersöka sjuksköterskans möjlighet att använda sig av denna metod. För att få svar på syftet har vi granskat 16 vetenskapliga artiklar beträffande motiverande samtal, kost och motion.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Barn behöver sömn för att kropp och hjärna ska fungera optimalt. Funktioner som minne och koncentrationsförmåga samt samspel med föräldrar och kamrater har klara samband med sömnens längd och kvalitet. Sömnbrist kan påverka den psykiska och fysiska hälsan med symtom som till exempel oro, ångest och ökad risk för övervikt.  En av sjuksköterskans uppgifter inom vården är att stärka och stödja patienten för att få kraft att hantera sin situation. Detta stämmer väl överens med Dorothea orems omvårdnadsteori där grundtanken är att människan i allmänhet både har förmåga och motivation och göra det som krävs för att ta hand om sin hälsa.Syfte: Att kartlägga vilka icke farmakologiska behandlingsmetoder och egenvårdsråd som finns för barn och ungdomar 0-18 år för att främja en god sömn.Metod: Litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.Resultat: Litteraturöversikten gav flera behandlingsmetoder för sömnproblem, varav de mest förekommande var KBT och andra metoder för beteendeförändring samt införande av fasta rutiner. Egenvårdsråd som gavs avsåg bland annat av att minska stimuli för att främja nattsömnen.

Syfte med detta arbete var attbelysa den aktuella situationen i läkemedelsanvändningen på fyra äldreboende i mellersta Sverige. Studien utvisade, med hjälp av en enkät innehållande 27 frågor, skillnader i åtta sjuksköterskors kunskaper om läkemedel och prioritering av läkemedelsgenomgångar på arbetsplatserna. Granskningen visade även hur många läkemedel som användes genomsnittligt per boendeenhet, hur många fallolyckor som inträffade samt hur ofta och länge sjukhusvård behövdes under den sexmånader långa undersökningsperioden. Dessutom undersöktes om antalet läkemedel och antalet fallolyckor var relaterade till den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans kunskaper om läkemedel. Antalet förskrivna läkemedel fanns tillgängliga med hjälp av Apotekens e-dos system.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som behöver bemötas dagligen. En av hörnstenarna i behandlingen är egenvård som personen själv utför vilket är nödvändigt för att bromsa eller förhindra komplikationer. För att personer med diabetes skall kunna utföra egenvården behövs kunskap om sjukdomen. Hur det är att leva med diabetes är en subjektiv upplevelse och behöver bemötas utifrån det. Människor kan uppleva det mödosamt att bryta vanor och beteenden, det är lätt att falla tillbaka till gamla vanor.

Bakgrund: Hemsjukvård har bedrivits i Sverige sedan 1970-talet. Inom den somatiska vården ser man detta som en vårdform som stärker patientinflytande. Trots att psykisk ohälsa utgör den största orsaken till sjukskrivning i Sverige ser man inte samma utbyggnad av hemsjukvården inom psykiatrin. Istället bedrivs akutpsykiatrisk vård fortfarande mestadels som slutenvården. Detta trots att man vet att många patientgrupper far illa av att vistas inom den psykiatriska avdelningsmiljön.