I denna uppsats så tar vi upp frågan om individuell lönesättning för domare. Detta blev nyligen implementerat för Sveriges domare på initiativ av Domstolsverket. Frågan blev en konflikt då domarna ansåg att det var ett hot mot deras självständighet i den dömande verksamheten då individuell lönesättning skulle kunna vara ett verktyg för styrning. Vi har intervjuat domare och Domstolsverket och vi har gjort en argumentationsanalys av det som skrivits om frågan och jämfört parternas argumentation. Vi har även belyst frågan genom att använda Lennart Lundquists teori om demokratins väktare samt ett ramverk utvecklat av Björn Johnson om policyöversättning.

Prövningstillstånd till Regeringsrätten gällande skattemål har funnits i svensk rätt sedan 1972. Regeringsrätten är högsta instans bland de allmänna förvaltningsdomstolarna och avgör mål som handlar om tvister mellan enskilda och myndigheter. Regeringsrätten lämnar som huvudregel endast prövningstillstånd när avgörandet förväntas bli prejudikatsgrundande, det vill säga till ledning för rättstillämpningen.Det vi inriktat oss på i uppsatsen är att undersöka om det förekommer några skillnader i antalet beviljade prövningstillstånd mellan åren 1995-2006. Uppsatsen behandlar även hur förhållandet mellan skattemål och det totala antalet mål ser ut. Det som gjorde att vi valde att skriva om prövningstillstånd var för att det är ett intressant ämne och ett viktigt inslag i rättstillämpningen.Det vi ville uppnå med uppsatsen är att se ifall det förekommit några förändringar i ovan nämnda frågor.

Denna studie undersöker hur statliga myndigheter är som hyresgäster på den svenska lokalhyresmarknaden. I studien analyseras myndigheternas hyreskontraktslängder samt den faktiska hyresperioden för respektive lokal. Därutöver utreds hur respektive myndighet hanterar sin lokalförsörjning både organisatoriskt och strategiskt. För att få en tillförlitlig perception om dagens situation har såväl historisk utveckling samt rådande trender och framtidsutsikter i den statliga lokalförsörjningen beaktats.Tidigare forskning kring myndigheters lokalhyrestider är begränsad, således är förhoppningen att denna studie ska bringa klarhet i detta. Vidare ämnar studiens syfte till att klargöra statliga myndigheters strategi gällande lokalförsörjning.Studien bygger på en kvalitativ del vilken innefattar intervjuer med fem statliga myndigheter.

This paper is a critical evaluation of the Swedish system with special mediation. The district court has the opportunity, in cases that are amenable to out-of-court settlements, to refer the dispute to special mediation. However, this is extremely rare, even though the legislature expressed a desire to increase the use of alternative dispute resolution. In 2011, a series of measures were taken to increase the use of mediation and strengthen mediation attractiveness. What effect can be inferred from these actions today, over three years after their introduction? This study analyses the main reasons offered for why mediation is not used more, and what should be done to increase the use of mediation.

Syftet med min uppsats är, dels att utreda vilka huvudsakliga konsekvenser som 2013 års praxis angående ?Ne bis in idem? föranlett för den svenska skatteprocessen, dels att analysera vilka resningsmöjligheter som föreligger för enskilda som drabbats av Sveriges konventions­överträdelser. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att analysera huruvida lagförslagen i SOU 2013:62 uppfyller grund­läggande rättssäkerhetskrav samt att föreslå ändringar till nyss nämnda lagförslag.Innan år 2013 bedömde Högsta domstolen att systemet med dubbla sanktioner inom ramen för skilda förfaranden var förenligt med principen ?Ne bis in idem?, eftersom det saknades ?klart stöd? för att underkänna hela det svenska systemet. I NJA 2013 s.

Syftet med min uppsats är, dels att utreda vilka huvudsakliga konsekvenser som 2013 års praxis angående ?Ne bis in idem? föranlett för den svenska skatteprocessen, dels att analysera vilka resningsmöjligheter som föreligger för enskilda som drabbats av Sveriges konventions­överträdelser. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att analysera huruvida lagförslagen i SOU 2013:62 uppfyller grund­läggande rättssäkerhetskrav samt att föreslå ändringar till nyss nämnda lagförslag.Innan år 2013 bedömde Högsta domstolen att systemet med dubbla sanktioner inom ramen för skilda förfaranden var förenligt med principen ?Ne bis in idem?, eftersom det saknades ?klart stöd? för att underkänna hela det svenska systemet. I NJA 2013 s.