Sök:

Sökresultat:

1129 Uppsatser om Dominerande ställning - Sida 65 av 76

Vetenskap och vetenskaplighet i lÀrarutbildningskurser : LÀrarstuderandes berÀttelser

Detta Àr en narrativ studie av vetenskap och vetenskaplighet i lÀrarutbildning. Fyra gruppintervjuer med lÀrarstuderande pÄ tvÄ olika lÀrosÀten, ett stort universitet och en mellanstor högskola, har genomförts. De studerande har fÄtt berÀtta om sin lÀrarutbildning och sÀrskilt fokuserat hur de mött vetenskap och vetenskaplighet i allmÀnhet och i det allmÀnna utbildningsomrÄdet i synnerhet. Samtliga informanter lÀser sin sista termin pÄ LÀrarprogrammet (lÀrarutbildningen frÄn 2001). Den narrativa analysen, som utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, visar hur ett antal möjliga berÀttelser framtrÀder, men dÀremot inte nÄgot gemensam ?kollektiv berÀttelse?.

Deliberativa samtal som undervisningsform i Zambia

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet Àr att undersöka hur zambiska lÀrare och elever ser pÄ förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns nÄgra skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts pÄ tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsÀttningen kallat Community School. Vi valde att förlÀgga vÄr studie till ett land som skiljer sig frÄn Sverige i bÄde ekonomiskt och kulturellt avseende för att fÄ en fördjupad förstÄelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lÀrarintervjuer pÄ tre olika skolor.

  Dyslexi och identifierade skyddsfaktorer : En jÀmförelse mellan intervjuer ochÄtgÀrdsprogram eller IUP

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet Àr att undersöka hur zambiska lÀrare och elever ser pÄ förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns nÄgra skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts pÄ tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsÀttningen kallat Community School. Vi valde att förlÀgga vÄr studie till ett land som skiljer sig frÄn Sverige i bÄde ekonomiskt och kulturellt avseende för att fÄ en fördjupad förstÄelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lÀrarintervjuer pÄ tre olika skolor.

Interorganisatoriska relationer

Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har pÄ senare tid fÄtt en ökad uppmÀrksamhet inom forskningen och vikten av relationerna har blivit mer tydlig. Vidare finns det ett flertal kvalitativa studier inom IOR och omrÄdet Àr sÄledes redo för en kvantitativ studie.Problemformulering: Hur ser styrningen av leverantörerna ut hos svenska företag och vilken inverkan har transaktionsvariablerna samt beroendeförhÄllandet?Syfte: Att vidareutveckla och stÀrka forskningen av sambanden inom interorganisatoriska relationer. Vidar Àmnar uppsatsen att ge en bÀttre bild över hur svenska företag styr mot sina leverantörerMetod: Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i aktuell ekonomistyrningsforskning av interorganisatoriska relationer. Uppsatsen har ett positivistiskt förhÄllningssÀtt dÄ hypoteser först formuleras och sedan genom empirisk prövning testas.

Intellektuella i förbund med revolutionen och dess subjekt. Teoretisk kamp och proletarisering inom Förbundet Kommunist, en del av den svenska 70-talsvÀnstern.

Sociala rörelser som utmanar den rÄdande ordningens etablerade vÀrden och mÄlsÀttningar formeras stÀndigt, och utverkar nya kamper, pÄ den samhÀlleliga arenan. Allt för ofta ses dessa rörelser som nÄgot hotande, som uttryck för irrationella utbrott av affekt, snarare Àn som symptom pÄ grundlÀggande samhÀlleliga konflikter och kontradiktioner, vars artikuleringar bör förstÄs i relation till samhÀllet som en helhet, och till dess dominerande diskurser. Och allt för sÀllan ses vÀrdet i den kunskap som skapas inom dessa rörelser, en kunskap som ofta brukar komma samhÀllet till del, men Àven förskjuta de grÀnsdragningar som konstituerar kunskapen, makten och vetandet.UtifrÄn ett studium av Förbundet Kommunist, en liten organisation inom den svenska revolutionÀra 70-talsvÀnster som hade sina rötter i 60-talets studentuppror, den sÄ kallade bokstavsvÀnstern, diskuteras dels, pÄ ett mer generellt plan, hur man kan förstÄ fenomenet sociala rörelser, utifrÄn teorier som stÄr i relation till en marxistisk problematik (med teoretiker som Antonio Gramsci, Louis Althusser, samt Chantal Mouffe och Ernesto Laclau). Dels diskuteras och undersöks hur denna organisations artikuleringar kan förstÄs, i sin historiska, sociala och diskursiva kontext, utifrÄn en symbolorienterad kulturanalys. FrÀmst fokuseras pÄ den leninistiska diskurs som organisationen verkade inom, samt den "proletarisering" som organisationens medlemmar företog.

Förslag till ökad vÀxtlighet i stadsmiljö : med SödervÀrns busstation som exempel

För första gÄngen i historien bor fler mÀnniskor i stÀder Àn pÄ landsbygden. Stadsborna utsÀtts för mÄnga stressmoment, exempelvis trafik och buller, och arbetsrelaterad stress Àr idag bland de dominerande orsakerna till sjukskrivning. För att klara av hög press under en lÀngre period utan att fÄ utmattningssyndrom Àr det viktigt med ÄterhÀmtning, vilket fÄs vid Äsyn av eller vistelse i natur eller grönska. Flera studier visar pÄ mÄnga positiva effekter av natur, bland andra bÀttre humör, snabbare tillfrisknande, högre smÀrttröskel och ökad koncentrationsförmÄga. DÀrför bör grönska och grönomrÄden, speciellt i stora stÀder, prioriteras.

En kanske tÀnker lite mer, det fastnar nog nÄgot korn. : En kvalitativ studie om Àldres upplevelser av att delta i ett hÀlsosamtal

SammanfattningInledning: I en artikel i Dagens Industri frÄn 2001 omnÀmns Sverige som sÀmst i EUnÀr det gÀllde nÀrvaro av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Av de dÄ 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag somhade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte Àndrats nÀmnvÀrt. Det Àrfortfarande fÄ kvinnor pÄ ledande positioner i Sverige idag, trots mÄngÄrigdebatt, satsningar pÄ kvinnliga nÀtverk och chefsutvecklingsprogram.Forskningen tyder pÄ flera orsaker till varför det Àr brist pÄ kvinnor ichefspositioner idag, och nÀmner ofta ett manligt dominerande mönster iföretag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och Àmnesvalligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor pÄ ledande positionerinom nÀringslivet.Syfte: Syfte Àr att utifrÄn tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn pÄchefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar tillbristen av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-struktureradeintervjuer. Detta för att jag i största möjliga mÄn skulle kunna lÄtarespondenterna styra samtalen.

"Om man ska ta Ät sig allt de sÀger blir man fan knÀckt alltsÄ, det gÄr inte."

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur unga HBT-kvinnor (homosexuella, bisexuella och transpersoner) som blivit utsatta för diskriminering, krÀnkningar, hot, hat och vÄld pÄ grund av sexuell lÀggning/identitet talar om hotet, vÄldet och utsattheten och hur de upplever om-givningens syn pÄ deras sexualitet och omgivningens reaktioner pÄ hotet/vÄldet. Jag vill Àven undersöka hur dessa upplevelser pÄverkar deras sjÀlvbild, deras sÀtt att hantera upplevelserna och deras sÀtt att uttrycka sin sexuella identitet.Mina teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktionism och poststrukturalism, med fokus pÄ queerteori, feministisk teori och diskursanalys. Datainsamlingen baseras pÄ kvalitativa inter-vjuer. Genom att fokusera pÄ tre teman, hÀndelser, uteblivet stöd och konsekvenser tolkas (lÀses) materialet med hjÀlp av diskursanalys, ett narrativt perspektiv och genom att tydliggöra vilka (o)möjliga positioner som deltagarna i studien intar till den dominerande diskursen. I HBT-tjejernas berÀttelser fÄr vi del av en komplex bild av utsatthet pÄ grund av sexuell lÀggning.

KarriÀr pÄ lika villkor? : Tre kvinnliga chefers syn pÄ sina karriÀrer i en manlig företagsmiljö

SammanfattningInledning: I en artikel i Dagens Industri frÄn 2001 omnÀmns Sverige som sÀmst i EUnÀr det gÀllde nÀrvaro av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Av de dÄ 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag somhade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte Àndrats nÀmnvÀrt. Det Àrfortfarande fÄ kvinnor pÄ ledande positioner i Sverige idag, trots mÄngÄrigdebatt, satsningar pÄ kvinnliga nÀtverk och chefsutvecklingsprogram.Forskningen tyder pÄ flera orsaker till varför det Àr brist pÄ kvinnor ichefspositioner idag, och nÀmner ofta ett manligt dominerande mönster iföretag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och Àmnesvalligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor pÄ ledande positionerinom nÀringslivet.Syfte: Syfte Àr att utifrÄn tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn pÄchefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar tillbristen av kvinnor pÄ ledande positioner inom nÀringslivet.Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-struktureradeintervjuer. Detta för att jag i största möjliga mÄn skulle kunna lÄtarespondenterna styra samtalen.

KyrkogÄrdens hotade trÀdbestÄnd : en förnyelse av trÀdarter utan ett förlorat kulturarv

TrÀdbestÄnden pÄ vÄra skÄnska kyrkogÄrdar kommer inom en snar framtid att behöva förnyas. PÄ senare Är har det uppstÄtt allvarliga vÀxtsjukdomar som idag hotar trÀdens existens och det krÀvs nu en förnyelse och variation av trÀdarter för att upprÀtthÄlla kyrkogÄrdarnas vÀrde. TrÀden Àr viktiga element pÄ vÄra kyrkogÄrdar och de vanligaste trÀdarterna utgör idag en stor del av det kulturhistoriska och arkitektoniska uttrycket. För att detta uttryck inte ska gÄ förlorat krÀvs det att ersÀttande trÀdarter har liknande egenskaper som dagens sjukdomsdrabbade trÀd. KyrkogÄrdens karaktÀr förÀndras dÀrmed inte och det arkitektoniska uttrycket pÄ platsen kvarstÄr vilket Àr mycket viktigt ur ett kulturhistoriskt perspektiv. De sjukdomsdrabbade trÀdarter som behandlas i denna studie Àr: HÀstkastanjen ? drabbad av kastanjemalen. Boken ? drabbad av algsvampen phytophthora. Asken ? drabbad av askskottsjukan. Almen ? drabbad av almsjukan. Linden ? idag inte drabbad av nÄgon allvarlig sjukdom men dÄ trÀdet Àr kraftigt dominerande pÄ skÄnska kyrkogÄrdar vÀljer jag ersÀttande trÀdarter Àven till detta trÀd. Arbetet har syftat till att förnya dagens sjukdomsdrabbade trÀdbestÄnd samt att skydda det nya trÀdbestÄndet mot framtida sjukdomar pÄ kyrkogÄrdar i södra Sverige.

Analys av vÀxthusgasflöden och omgivningens pÄverkan pÄ turbulens vid Erssjön ? en typisk svensk skogssjö

Ökad vĂ€xthuseffekt har lĂ€nge varit i fokus för dess inverkan pĂ„ framtida klimat. Det Ă€r i huvudsak mĂ€nskliga utslĂ€pp som Ă€r orsaken till ökade mĂ€ngder vĂ€xthusgaser i atmosfĂ€ren och stora anstrĂ€ngningar görs för att utslĂ€ppen pĂ„ sikt ska minska. I klimatmodeller beskrivs vĂ€xthusgasbalansen utifrĂ„n bĂ„de mĂ€nsklig och naturlig pĂ„verkan. FörstĂ„elsen för naturlig pĂ„verkan har lĂ€nge varit begrĂ€nsad och mer forskning behövs inom omrĂ„det. Flera studier visar pĂ„ att sötvattensystem (sjöar, vattendrag osv.) avger vĂ€xthusgaser som koldioxid, CO2 och metan, CH4, i större proportioner Ă€n vad som tidigare varit kĂ€nt.Denna studie syftade till att undersöka CO2 och CH4-flöden frĂ„n Erssjön i Skogaryd, VĂ€stergötland (en typisk svensk skogssjö) och fĂ„ förstĂ„else för hur den omgivande skogen pĂ„verkar sĂ„vĂ€l flöden som turbulens (utbyteskoefficienter) över sjön.

BolÄn : förÀndringar efter finanskrisen i de svenska bankerna

Hur de första Ären i lÀraryrket gestaltar sig har betydande pÄverkan för skapandet av den egna yrkesidentiteten och de vÀgval som nya lÀrare gör. En av de utmaningar som nya lÀrare möter Àr arbetet med bedömning, nÄgot som Àr centralt i lÀrares yrkesutövande. I grundskolans tidigare Är har man haft en tradition att koncentrera den formella, till förÀldrar kommuni-cerade bedömningen till kÀrnÀmnena matematik och svenska. Ofta med motiveringen att man behöver fÀrdigheter i dessa Àmnen för att kunna tillgodogöra sig andra Àmnen. Bedömning i övriga Àmnen, exempelvis musik, har varit informell, outtalad.

IT ALSO HAPPENS TO MEN! A QUANTITATIVE STUDY ABOUT MYTHS AND NORMS REGARDING THE SEXUAL VIOLENCE TOWARDS MEN

Bruhner, C. Det hĂ€nder Ă€ven mĂ€n! En kvantitativ studie om myter och normer kring mĂ€n som utsatts för sexuellt vĂ„ld. Examensarbete pĂ„ magisternivĂ„ i Kriminologi 15 högskolepoĂ€ng. Malmö högskola: Fakulteten för hĂ€lsa och samhĂ€lle, institutionen för Kriminologi, 2013. MĂ€n som utsatts för sexuellt vĂ„ld Ă€r ett fenomen som fĂ„r ytterst lite uppmĂ€rksamhet inom samhĂ€llsvetenskaplig forskning. Ämnet Ă€r outforskat och har en klar brist pĂ„ framförallt kvantitativ data.

A big fish in a small pond -En studie av svenska företags samt EU-kommissionens perspektiv pÄ konkurrens

Efter att en rad uppmÀrksammade nationella fusioner stoppats av EU-kommissionen har en debatt huruvida konkurrensreglerna ska tolkas och huruvida de Àr rÀttvisa utlösts. UtifrÄn denna bakgrund var uppsatsen syfte att skapa förstÄelse för olikheter i svenska företags respektive EU-kommissionens syn pÄ konkurrenseffekter i fusionssammanhang. Författarna i denna studie hade för avsikt att beskriva de olika parternas syn pÄ konkurrenseffekter samt analysera vad olikheternabaseras pÄ. För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med intervjuer som tillsammans med EU-kommissionens perspektiv i de olika fusionerna utgör grunderna i empirikapitlet. Teorikapitlet baseras pÄ Porters branschstrukturanalys, PIMS och teori om olika marknadsstrukturer.

Stanna kvar och hoppa vidare! : En studie om varför anstÀllda stannar pÄ sina jobb.

Det traditionella anstÀllningssystemet som lÀnge varit dominerande i Sverige luckras upp allt mer. Arbetsmarknaden utmÀrks av fler tidsbegrÀnsade och otrygga anstÀllningar, vilket har medfört att begreppet lojalitet har fÄtt en ny innebörd.  Traditionellt sett innebar lojalitet att anstÀllda troget stannade kvar i organisationen, men förÀndringarna pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda istÀllet blivit mer lojala mot sig sjÀlva. Detta innebÀr att anstÀllda numera hellre byter jobb om de anser att det finns andra jobb som gynnar dem mer, istÀllet för att vara kvar i samma organisation och hÄlla hÄrt i den anstÀllning man har. PÄ sÄ vis kan organisationer idag ses som sprÄngbrÀdor som anstÀllda anvÀnder sig av för att komma vidare till nÀsta jobb. Denna förÀndring pÄverkar inte bara organisationerna utan fÄr Àven konsekvenser pÄ bÄde individ och samhÀllsnivÄ.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->