Övervikt hos hund är ett växande problem med en rapporterad incidens på 22-40 %. Tillståndet definieras som ett överskott av fettvävnad i kroppen, beroende på rubbad energibalans. Överviktiga individer drabbas ofta av sekundära hälsoeffekter så som diabetes mellitus och insulinresistens, andningsbesvär, förhöjt blodtryck, ortopediska tillstånd och njurproblem. Överviktiga hundar har även kortare livslängd än normalviktiga hundar. Överviktiga hundar har abnormala lipoproteinvärden med högre plasmakoncentrationer av både triglycerider och kolesterol jämfört med normalviktiga hundar. De har också en rubbad balans av så kallade adipokiner som utsöndras av fettvävnaden.

Den svenska polisen har stor användning av hundar i det operativa polisarbetet. Hundar används bland annat för att eftersöka försvunna personer, spåra gärningsmän, skingra folkmassor, uppleta bevisföremål, söka narkotika och mycket mer. Polishundar brukar delas in i kategorierna ÖVS-hundar (övervakningshundar), specialsökhundar och kombihundar. De regionala myndigheterna bestämmer själva hur hundverksamhen ska vara utformad i länet. Den här rapporten tar sikte på att beskriva hur polishundsverksamheten ser ut i Skellefteå.

I dagsläget saknas det erforderlig mängd litteratur kring hur en konfliktlös kommunikation mellan hundar och människor som inte är bekanta med varandra bör inledas. Rapporten syftar till att, med hjälp av litteraturstudier och intervjuer, sammanställa information om hundspråk och hundars beteende på ett sätt som gör att läsaren enkelt kan tillgodogöra sig innehållet. Rapporten innehåller även en fördjupning som erbjuder läsaren en möjlighet till bredare kunskap om de bakomliggande faktorer som påverkar hundars beteende. Rapportens bygger på en omfattande litteraturstudie som har resulterat i en förenklad och en fördjupad del, där läsaren själv kan styra sin egen kunskapsinhämtning..

Mastcellerna deltar i kroppens immunförsvar och utsöndrar flera signalsubstanser och hormoner ut i vävnaderna, dessa substanser har sedan olika effekter på kroppens organ. Histamin är en av dessa substanser och utsöndras från mastcellerna vid inflammation eller vid allergiska reaktioner. Kroppen har fyra histaminreceptorer som alla deltar i inflammationssvaret, de kontraherar glatt muskulatur i exempelvis lungor, livmoder och tunntarm, stimulerar bildningen av saltsyra i magsäcken och gör så att vi får de karaktäristiska myggbetten med svullnad och rodnad.Mastocytom, mastcellstumör, är en vanlig form av hudtumör hos hundar, de drabbar framför allt vuxna hundar och vissa raser har en ökad risk att utveckla den här typen av tumör. Riskfaktorer tros vara genetiskt påbrå, tidigare inflammation, kronisk inflammation eller eventuellt en viral infektion. Tumörerna uppstår oftast på bålen och i mellangården samt på extremiteterna.

Aggressiva beteenden hos hundar är en vanlig orsak till att hundar lämnas in till omplaceringsorganisationer eller avlivas. Hundägare kan bli överraskade och rädda när deras hund plötsligt börjar morra och göra utfall när man närmar sig den medan den äter eller ska sätta sig bredvid den i soffan. Det finns flera olika teorier om varför hundar försvarar resurser som mat, föremål och liggplats mot människor och andra hundar. Ofta kopplas beteendet ihop med dominans och en vilja att ta makten eller en strävan efter att ta över ledarskapet. Nyligen har dock en teori som kallas zonförsvar presenterats av Freddy Worm Christiansen.

Vid hundträning används många olika inlärningstekniker och syftet med denna uppsats är att klargöra hur olika metoder påverkar hundens välbefinnande och träningens effektivitet. Studier har visat att hundar som tränas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jämfört med hundar som bara tränas med belöningsbaserade metoder. Användande av bestraffningar innebär en risk för tränaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsägelse. Hundägare själva anser att både belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock på att bestraffningar skulle vara mer framgångsrika än belöningar, snarare tvärt om då man i studier sett högst effektivitet vid användande av positiv förstärkning.

Hunden är människans bästa vän, men det är först på senare tid som hundens hälsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sätt används hundar i vården i en helt annan utsträckning än i Sverige. Hälsoeffekter i form av kortare vårdtid, snabbare rehabilitering och bättre egenvård har påvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens närvaro i vårdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar.

Matrix metalloproteinaser (MMPs) är en grupp proteolytiska enzymer som degraderar komponenter i vävnaders extracellulära matrix (ECM). Dessa proteiner spelar en viktig roll i många fysiologiska och patologiska processer. Enzymerna anses vara delaktiga vid olika typer av hjärtsjukdomar där de genom att utöva sin effekt påverkar sammansättningen hos ECM. Aktiviteten hos MMPs hämmas av TIMPs (tissue inhibitors of metalloproteinases) som är enzymernas specifika inhibitorer. Balans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ECM är nödvändigt för att bibehålla hjärtvävnadens normala struktur och funktion.

C-uppsatsen behandlar ämnet Animal Assisted Therapy (AAT). Författarens Syfte är att ge en översikt av Arbetsformen AAT samt teoretisk och vetenskaplig bakgrund. Övergripande frågeställning är: Kan husdjur/hundar användas som medhjälpare i terapeutiskt arbete? Underliggande frågeställningar är: Vilka för- och nackdelar kan finnas med att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?, Finns det vetenskaplig grund för att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?, Vilka teorier ligger till grund för att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?Metoden är en kvalitativ, explorativ och kombinatorisk översikt av material om AAT, bandet mellan djur och människa samt vetenskapliga resultat om detta.Teoretiskt anknyter uppsatsen till etologi. Författaren tar upp Darwins teori om det naturliga urvalet tillsammans med Lorenz teorier om instinkter och prägling, Bowlbys bindningsteori och Ainsworths teori om modern som barnets trygga bas.Uppsatsen behandlar hundens kvaliteter och fördelar som therapet (medhjälpare i terapi), nackdelar och fördelar med AAT som behandlingsform samt metoder för testning och träning av therapets.Mina slutsatser pekar på att AAT är ett bra alternativ och/eller komplement till andra terapeutiska behandlingsformer.

Symmetrisk Lupoid onychodystrofi, SLO, beskrevs för första gången på mitten av 90-talet. Sjukdomen karaktäriseras av att alla klor avlossas inom en kort tidsperiod utan att andra samtidiga systemiska fynd ses. Den bakomliggandeorsaken till sjukdomen är ännu inte känd, men eftersom liknande histologiska fynd som vid systemisk lupus erythematosus, SLE och kutan lupus erythematosus, LE, kan identifieras har en autoimmun bakgrund misstänkts.Hörnstenen i SLE-diagnostiken är ANA-test, för att påvisa cirkulerande antinukleära antikroppar. I enstaka studier har man tidigare hos vissa hundar med SLO kunnat påvisa ANA.Syftet med den här studien har varit att göra ANA-test på hundar med symmetrisk kloavlossning och SLO, samt att genom journalstudier beskriva hur sjukdomen ser ut i Sverige idag.Hundar provtagna och testade för ANA är sju bearded collies, fem riesenschnauzer, tre Rhodesian ridgeback och en toypudel samt tolv kontrollhundar av raserna bearded collie, riesenschnauzer och Rhodesian ridgeback. Samtliga hundar var negativa för ANA.

Vid hundträning används många olika inlärningstekniker och syftet med denna uppsats är att klargöra hur olika metoder påverkar hundens välbefinnande och träningens effektivitet. Studier har visat att hundar som tränas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jämfört med hundar som bara tränas med belöningsbaserade metoder. Användande av bestraffningar innebär en risk för tränaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsägelse. Hundägare själva anser att både belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock på att bestraffningar skulle vara mer framgångsrika än belöningar, snarare tvärt om då man i studier sett högst effektivitet vid användande av positiv förstärkning.

Blodtrycksmätning på hund har utförts i ett flertal tidigare studier. Fokus har framförallt legat på att jämföra indirekta och direkta mätmetoder i och med att det visat sig svårt att validera indirekta metoder för blodtrycksmätning på hund. Friska hundar har studerats tidigare, men få har genomfört standardiserade mätningar på friska hundar. Syftet med denna studie var således att undersöka blodtrycksvariabler och hjärtfrekvens hos friska hundar i olika standardiserade situationer i klinikmiljö och därefter göra jämförelser dels mellan de olika situationerna och dels mellan de olika deltagande raserna i studien. Dessutom jämfördes mätningarna gjorda på klinik med samma typ av mätningar i hemmiljö på ett mindre antal hundar.

Djurskyddslagstiftning syftar till att säkerställa en god djurvälfärd, förebygga lidande hos djur samt vara ett verktyg för den myndighet som är utsedd att se till att bestämmelserna följs. Alla djur i fångenskap omfattas av djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539) som övergripande reglerar kraven på minimistandarden för djurhållning. Därutöver finns ett antal mer detaljerade föreskrifter anpassade för olika djurslag. De domesticerade lamadjuren lama (Lama glama) och alpacka (Vicugna pacos) har under de senaste åren ökat i antal i Sverige men för dessa arter saknas ännu djurslagsspecifika föreskrifter för de djur som hålls och föds upp för hobby och ullproduktion. Därför har det i det här arbetet presenterats ett förslag på sådana föreskrifter. Den svenska djurskyddslagen är gammal och anses i vissa delar vara omodern.

Vid hundträning används många olika inlärningstekniker och syftet med denna uppsats är att klargöra hur olika metoder påverkar hundens välbefinnande och träningens effektivitet. Studier har visat att hundar som tränas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jämfört med hundar som bara tränas med belöningsbaserade metoder. Användande av bestraffningar innebär en risk för tränaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsägelse. Hundägare själva anser att både belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock på att bestraffningar skulle vara mer framgångsrika än belöningar, snarare tvärt om då man i studier sett högst effektivitet vid användande av positiv förstärkning.

Vid hundträning används många olika inlärningstekniker och syftet med denna uppsats är att klargöra hur olika metoder påverkar hundens välbefinnande och träningens effektivitet. Studier har visat att hundar som tränas med bestraffningar har högre förekomst av problembeteenden jämfört med hundar som bara tränas med belöningsbaserade metoder. Användande av bestraffningar innebär en risk för tränaren eftersom hunden kan svara aggressivt vid en tillsägelse. Hundägare själva anser att både belöningar och bestraffningar har positiv effekt. Inget tyder dock på att bestraffningar skulle vara mer framgångsrika än belöningar, snarare tvärt om då man i studier sett högst effektivitet vid användande av positiv förstärkning.