Förekomsten av etnisk diskriminering inom det svenska rättsväsendet har påvisats i flera tidigare studier och problematiken har även uppmärksammats i massmedia. Syftet med denna C-uppsats har varit att genom granskning av Domar från Göteborgs Tingsrätt under 2005 undersöka huruvida etnisk diskriminering förekommer i ungdomsbrottsmål eller ej. Vi utgår i huvudsak från begreppet institutionell diskriminering vilket innebär den form av outtalad och omedveten diskriminering som förekommer inom specifika organisationer och arbetsplatser. Institutionell diskriminering kan handla om diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, ålder, etnicitet osv. Vår utgångspunkt är diskriminering på grund av etnicitet och vi besvarar följande frågeställningar:1. Hur ser fördelningen ut av antal dömda ungdomsbrottslingar med svensk respektive annan etnisk bakgrund vid Göteborgs Tingsrätt under 2005?2. Vilka mönster kan man se i Tingsrättens val av påföljd för respektive grupp och hur kan dessa förklaras?Med hjälp av statistiska analyser av 212 granskade Domar har vi undersökt vilka bakomliggande faktorer som kan påverka ett påföljdsbeslut och använt oss av variabler som exempelvis etnicitet, tidigare straffad, erkännande och ålder.

Rättspsykiatriska patienter är en grupp med mycket psykosocial belastning i barndomen och mer forskning behövs kring bland annat huruvida det finns samband mellan denna psykosociala belastning, framtida brottslighet och bedömd risk för våld. Denna studies syfte var att jämföra brottslighet, psykosocial belastning i barndomen samt initiala riskbedömningar gjorda med HCR-20 på kvinnor respektive män vårdade vid Rättspsykiatriska Regionkliniken i Sundsvall. Vidare undersöktes ifall förekomst av psykosocial belastning i barndomen korrelerade med bedömd risk för våld bedömd med HCR-20 eller med brottslighet hos patienterna. Studiens sampel bestod av 10 kvinnor och 39 män varav majoriteten vårdades enligt LRV. Data samlades in från journaler, rättspsykiatriska undersökningar och Domar samt genom enskilda intervjuer.

SammanfattningEftersom det blev förbjudet att köpa sexuella tjänster i Sverige har denna uppsats, med hjälp av diskursanalys, undersökt hur rätten framställer sexköp som fenomen, sexköpare och även säljare av sexuella tjänster. Domar från olika svenska tingsrätter har analyserats, avseende vilka ord som används i framställningen av fenomenet. Socialkonstruktivistiska teorier har använts för att förstå hur konstruktionen sker av kön, prostitution som fenomen och hur offer samt gärningsman konstrueras. Då prostitution kan sägas vara en del i hur genus konstrueras i samhället idag har dikotomin mellan könen, samt mannen som norm, blivit en central del i uppsatsen. De gråzoner som finns i genuskontraktet kan tänkas utnyttjas av både män och kvinnor, där män låter sig köpa kvinnor, men kvinnor också med mer eller mindre frivillighet låter sig köpas.

Problematiken kring området intellektuellt kapital och redovisning är i dagsläget en omdiskuterad fråga, och diskussionen som förts har i huvudsak fokuserat på det intellektuella kapitalets debetsida och de intellektuella tillgångarna. Dock menar en del forskare att på samma sätt som företag kan bygga upp intellektuella tillgångar kan de även bygga upp intellektuella skulder. Om det intellektuella kapitalet ska synliggöras i redovisningen så bör det gälla det hela kapitalet och därmed måste även de intellektuella skulderna identifieras. Syftet med denna uppsats var därför att pröva teorierna bakom intellektuella skulder. Detta gjordes genom att vi som ett första steg försökte utveckla en metod som skulle möjliggöra för en intressent att på ett tidigt stadium kunna se om det gick att finna indikatorer eller eventuella företeelser som kunde visa om ett företag var på väg att bygga upp intellektuella skulder.

Under 2000-talet har två EU-rättsliga förordningar stiftats i syfte att reglera erkännande och verkställighet av Domar på privaträttens område inom EU. Först stiftades Bryssel I-förordningen. I enlighet med den förordningen kan en dom som meddelats av domstol i en medlemsstat verkställas i en annan medlemsstat. Dessförinnan skall domen förklaras verkställbar i den medlemsstat där verkställighet önskas.Den andra förordningen, EEO-förordningen, tillkom bara några år senare. I denna förordning har förfarandet varigenom en dom förklaras verkställbar i en annan medlemsstat avskaffats.

HD har i ett antal Domar under 2000-talet och frama?t utvecklat systemet kring fo?retagsrekonstruktion. Ett ledmotiv i fo?rarbetena kring lagen om fo?retagsrekontruktion a?r att skapa neutralitet mellan konkurs och fo?retagsrekonstruktion. Lagstiftaren vill att en ga?ldena?r med betalningssva?righeter ska fa? samma fo?rdelar av att fo?rsa?tta bolaget i fo?retagsrekonskruktion som i konkurs.

Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem där stat och kommuner går miste om skatteinkomster. Ekonomiska brott förekommer i en rad olika branscher, där det oftast är lätt att etablera sig som företagare. Hotell- och Restaurangbranschen är den bransch som är särskilt utsatt för ekonomisk brottslighet.Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av avgjorda Domar gällande ekonomiskt brottslighet i Hotell- och Restaurangbranschen, analysera om ekonomisk brottslighet är rationell samt belysa motiven till ekonomisk brottslighet.Efter att ha analyserat motiven till ekonomisk brottslighet kom vi fram till att ekonomisk brottslighet inom Hotell- och Restaurangbranschen är ett rationellt val..

Uppsatsen behandlar tillgången till, eller i många fall avsaknaden av, rättshjälp i förvaltningsprocessen. Särskilt utreds behovsrekvisitet i 7 § rättshjälpslagen i förhållande till förvaltningsprocessen. Vad innebär ?Rättshjälp får beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde?? i realiteten för den rättssökande? På vilka grunder beviljas rättshjälp i förvaltningsrättsliga mål? Behovsrekvisitets betydelse och tillämpning studeras både med juridisk och empirisk metod. Den empiriska undersökningen analyserar ett antal Domar från Förvaltningsrätten i Göteborg med ansats att utröna om det kan sägas råda någon korrelation mellan förekomsten av olika kategorier av juridiska biträden och att den rättssökande når framgång med sin talan.

Problem: Många barn antas falla offer för människohandel för sexuella ändamål och koppleri i Sverige men brottsligheten är dold och omfattningen svårbedömd.Syfte: Studien syftade till att öka kunskapen om människohandel för sexuella ändamål och koppleri med barn i Sverige. Hur kan detta fenomen förstås och vilka är de barn som drabbats?  Metod: Studien har genomförts med en fenomenologisk ansats och genom en detaljerad textanalys av samtliga avkunnade svenska tingsrättsDomar om människohandel och koppleri sedan lagen om människohandel infördes 1 juli 2002. Kunskap grundas därmed på hur rättsväsendet valt att konstruera barnens situation utifrån vad som framkommit i den rättsliga processen. Analysen är inspirerad av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.Resultat: Av totalt 47 avkunnade Domar och totalt 144 målsägande var 33 målsägande barn (under 18 år).

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka rättsläget avseende tillståndsgivning till vindkraftverks etablering på land. I uppsatsen behandlas miljöbalkens första fyra kapitel. I studien granskas det först tre tillståndsärenden från tre olika länsstyrelser och sedan genomförs en kortare rättsfallstudie över prejudicerande Domar avseende lokaliseringen. En mycket tung vägledning för lokaliseringsbedömningen utgör, både för länsstyrelserna och för domstolen, översiktsplanering eller andra eventuella planeringar och policy. Länsstyrelserna behandlar planeringar eller policy med en annan utgångspunkt än domstolen gör.

Sveriges inträdelse i EU år 1995 har påverkat skatterätten. Särskilt inom de delar som styrs av EG-direktiv, som till exempel sjätte mervärdesskattedirektivet. EG-rätten är direkt tillämplig i medlemsländerna och den har företräde framför nationella lagar. När en nationell lag strider mot en EG-rättslig bestämmelse, skall den nationella lagen inte tillämpas. EG-domstolen står för den yttersta tolkningen av direktiven och förordningarna.Transaktioner är ett led av handlingar som ingår i ett stort sammanhang.

Denna rapport behandlar polisens fängselanvändning. Syftet med rapporten är att sammanställa befintlig lagtext och praxis samt att belysa problematiken kring lagarnas uppbyggnad. Vi har tagit del av lagtext, praxis, förarbeten, Domar och poliser i yttre tjänsts åsikter för att belysa dessa områden. Vi har även granskat personalansvarsnämndens årsrapporter och konstaterat att mellan åren 1998-2007 så granskades endast fyra fall av felaktigt fängselbeläggande. Ett felaktigt fängselanvändande resulterar, enligt brottsbalkens regler, antingen i ett olaga tvång eller tjänstefel.

Gender in Administrative Court of Appeal - A discourse analysis of verdicts concerning compulsory drug treatmentThe purpose of this study was to examine gender discourses that could be identified inverdicts concerning compulsory drug treatment. A discourse analysis was conducted of 46verdicts from an administrative court of appeal, located in central Sweden. The main findingsof the study was that the descriptions of women, more often than men, are based on factorsother than their addiction, such as appearance and social environment. Men are in all casesdescribed by their addiction and on their own behavior. Women are presented as they riskvulnerability, while men are presented already suffer from vulnerability.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den nya rättspraxis som kom år 2010 i 3 § LVU (1990:52) och hur den efterföljs inom Stockholms län. Vidare ska vi även försöka belysa vilken behandling dessa barn och ungDomar bör få och för att kunna besvara detta har vi utgått ifrån tre frågeställningar. Vårt tillvägagångssätt har varit utifrån en rättsdogmatisk metod och en litteraturstudie genom en kvalitativ ansats.  Som hjälp till vår analys och slutsats har vi utgått från den nyinstitutionella organisationsteorin för att förstå och tolka systemet vid implementering av ny rättspraxis.     Vi har utgått ifrån 15 LVU Domar från 2013, där ungDomarna har en AST eller en ADHD diagnos. Genom att analysera och tolka dessa Domar kan vi besvara vår första frågeställning hur rättspraxisen efterföljs. Resultatet visar på att i två av de 15 fall har rätten tagit hänsyn till rättspraxisen och avslagit ansökan om tvångsvård.

Syftet med denna uppsats var att genom en operationalisering av David Beethams legitimitetsteori utreda om bemanningsavtalet har legitimitet. Efter operationalisering av legitimitetsteorin och presentation av bemanningsavtalet och dess aktörer, lagar och Domar som alla påverkar legitimiteten så fann jag att det fanns legitimitet i avtalet, men att den kom med restriktioner. Då tjänstedirektivet och Lavaldomen påverkar den svenska lagstiftningen och användandet av svenska kollektivavtal som norm på den svenska arbetsmarknaden, så har kollektivavtalen i allmänhet tappat mark, speciellt med restriktioner på användandet av strejkrätten, och bemanningsavtalet som berör mycket av den internationella arbetskraften är inget undantag. Behållningen av legitimiteten i detta unga avtal är att trots låg facklig anslutning, så omfattar avtalet ändå alla LO:s medlemmar, vars medlemsantal är stort och bidrar till legitimiteten hos det branschöverskridande avtalet..