Sök:

Sökresultat:

169 Uppsatser om Domar - Sida 1 av 12


Erkännande och verkställighet av utländska domar

Sverige har traditionellt sett haft en negativ inställning till erkännande och verkställighet av utländska Domar. Enligt 3 kap 2 § utsökningsbalken krävs stöd i lag för erkännande och verkställighet av en utländsk dom i Sverige.Sedan Sveriges inträde i EU, och Bryssel I-förordningens införande, har synen på Domar som härrör från medlemstater inom EU förändrats. Det kan numera sägas att fri rörlighet av Domar förekommer inom EU. Det leder till att Sverige erkänner och verkställer utländska Domar som har avgjorts inom EU.Mellan Sverige och tredje land är läget ett annat. Problem uppstod då Nacka tingsrätt valde att lägga amerikanska Domar till grund för en svensk dom, utan stöd i lag.

"Åtalet är därmed styrkt och skall bifallas" : En diakron undersökning av språket i domar från Uppsala tingsrätt

I denna uppsats underso?ks spra?ket i 18 Domar fra?n Uppsala tingsra?tt. Syftet a?r att ta reda pa? hur va?l Domarnas spra?k motsvarar de klarspra?kskrav som sta?lls pa? myndighetstexter idag. Ha?lften av Domarna a?r skrivna a?r 2004 och den andra ha?lften a?r 2014, vilket mo?jliggo?r en diakron ja?mfo?relse Domarna emellan.

Begripliga avgöranden : En undersökning av begripligheten i sex kammarrättsdomar

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka begripligheten i sex Domar från Kammarrätten i Jönköping. Jag undersöker texterna med hjälp av Klarspråkstestet för Domar, och belyser sedan testresultatet med textanalys. I textanalysen undersöker jag texterna med avseende på innehållskomponenter, textens yttre struktur, agentivitet, syntax och ordval. Ett annat mer allmänt syfte i denna del av min undersökning är också att utvärdera Klarspråkstestet för Domar.Jag kompletterar även min analys av texten med intervjuer. Ett delsyfte i denna del av undersökningen är att ta fram en frågelista som Kammarrätten i Jönköping kan använda för liknande intervjuundersökningar i framtiden.Resultatet av Klarspråkstestet, textanalysen och intervjuerna visar att det finns begriplighetsproblem i de sex Domarna.

Föräldraförmåga för personer med en utvecklingsstörning : En kritisk diskursanalys av LVU-domar från förvaltningsrätten

Denna studie undersöker vilka diskurser kring föräldraförmåga för personer med en utvecklingsstörning som kan urskiljas i ett urval förvaltningsrättsliga Domar. Datamaterialet utgörs av 10 Domar som rör 2 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Domarna har analyserats med hjälp av Norman Faircloughs (1993) kritiska diskursanalys. Som teoretisk referensram har studien haft sociala konstruktioner kring språk, kritisk diskursanalys, teoretiska perspektiv på funktionshinder och utvecklingsstörning och teoretiska perspektiv på föräldraförmåga. I resultatdelen presenteras fyra diskurser som har bedömts vara genomgående för Domarna.

Barnets bästa i migrationsdomstolarna

I föreliggande studie undersöks om olika delar av barnets bästa nämns och/eller beaktas i 24 Domar från migrationsdomstolarna. Vidare undersöks på vilket sätt barnets bästa har beaktas i dessa Domar, vilka är från augusti 2006 ? januari 2007 och behandlar barnfamiljer och uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. För att skapa en förståelse av hur principen om barnets bästa kan tolkas används Johanna Schiratzkis teori om barnets bästa som ett öppet koncept samt även FN:s barnkonvention och den svenska utlänningslagen. Undersökningen visar att migrationsdomstolarna i större utsträckning nämner än beaktar barnets bästa.

Barns positioner i domar om umgängesstöd : - om hur barn konstrueras och delaktiggörs

Forskning visar att barn ofta har lite att säga till om vid insatsen umgängesstöd. Barns inställning till umgänget efterfrågas sällan, vilket motiveras med att de är för unga, att de på grund av omognad inte förmår uttala sig på ett tillförlitligt sätt och att de ska slippa välja mellan sina föräldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn på barn som både subjekt med rättigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frågan om umgängesstöd. Den här studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i Domar om umgängesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs.

Barns bästa vid vårdnadsöverflyttningar : En studie av domar från tingsrätten

Titel: ?Barns bästa vid vårdnadsöverflyttningar? ? En studie av Domar från tingsrätten.Författare: Jenny OlssonSyfte: Syftet med studien är att undersöka konstruktionen av barns bästa i tingsrättens Domar gällande vårdnadsöverflyttningar. En del av syftet handlar även om att belysa eventuella dilemman kopplat till begreppet barns bästa i Domarna samt undersöka hur dessa dilemman hanteras.Frågeställningar: Hur konstrueras barns bästa i Domarna? På vilket sätt kan man utläsa ett dilemma mellan kontinuitetsprincipen och återföreningsprincipen?Teoretiskt synsätt: Studien grundar sig på ett socialkonstruktionistiskt synsätt som präglar hela studien och även återfinns i studiens syfte och frågeställningar.Metod: Studien är en kvalitativ källanalys där Domar från tingsrätten angående vårdnadsöverflyttningar är den gällande källan. De inhämtade Domarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

Aggression i domar om mord och försök till mord

En uppdelning av aggression i instrumentell respektive reaktiv har bekräftats av tidigare forskning. Föreliggande studie bygger på 40 Domar från Svea hovrätt där gärningsmännen blivit dömda för mord eller försök till mord. Huvudsyftet var att undersöka om reaktiva gärningsmän kunde skiljas från instrumentella gärningsmän med avseende på brottskaraktäristika, ålder, påföljd samt brottsrubricering. Syftet var också att undersöka samband mellan gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger och gärningsmannens grad av planering, målinriktning, arousal, provokation från offret, samt gärningsmannens relation till offret. Två oberoende bedömare (föreliggande studies författare) genomförde kodningar utifrån Cornells kodningsguide för våldshandlingar.

Rätten till rättvis rättegång : En innehållsanalys om hur neutraliseringstekniker används av den svenska staten för att rättfärdiga sina handlingar i Europadomstolens domar

Studiens syfte var att analysera utvalda Domar från Europadomstolen mot Sverige, gällande artikel 6i Europakonventionen. Det här är ett relativt ?nytt? forskningsfält men den forskning som genomförtsvisar att individens grundläggande rätt till rättvis rättegång kränks. De vanligaste orsakerna äratt domstolarnas handläggningstider drar ut på tiden samt Domar fastställs utan muntlig förhandlinghålls. Sedan 1951 har Europakonventionen funnits för att försäkra individens grundläggande rättighetensom till exempel alla individers rätt till rättvis rättegång.

Röster som inte hörs : En juridisk studie om hur barnperspektivet redovisas i LVU-domar

The child perspective is a complex area primarily because of its many ways of interpretation but also because children are considered to be less competent than adults. Our hypothesis was that adults in court-proceedings make decisions in the child?s place. The aim of this study was to investigate the judicial meaning of the child perspective in ?Socialtjänstlagen? (SoL) and ?lag om särskilda bestämmelser om vård av unga? (LVU).

Föräldraansvar inom personlig assistans : Hur bedöms det av domstol?

Uppsatsen har klarlagt förälderns ansvar enligt 6 kap. 2 § FB samt barnets rätt till personlig assistans enligt LSS och SFB. I uppsatsen har även undersökts hur begreppet föräldraansvar värderats av domstolen när barn har en funktionsnedsättning. Uppsatsen består av en deskriptiv del där gällande rätt har utretts. Därefter följer en undersökning av Domar från kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen.

Kvinnor och män - lika inför lagen? En granskning av LVM (Lag (1988:870) om vård av missbrukare vi vissa fall) -domar från länsrätten i Malmö

Den här uppsatsen fokuserar på det faktumet att kvinnor och män ofta behandlas olika, både i samhället och i domstolen. Hierarkier baserade på biologiskt kön är särskilt uppenbara i missbruksmiljöer ? livet som missbrukande kvinna kan därför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhället att ingripa då en person med missbruksproblematik inte själv klarar av att bryta sitt missbruk. Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om normer baserade på biologiskt kön spelar roll när personer tas om hand enligt lagen och om lagen används annorlunda beroende på om individen i fråga är en man eller en kvinna? Som metod för att få svar på våra frågor har vi granskat 60 Domar från länsrätten i Malmö.

Narkotikasmuggling - organisationsmönster

Syftet med detta examensarbete är att redogöra för hur narkotikaverksamheten är organiserad rörande narkotikasmuggling. Dels genom att ta del av resultat presenterade i BRÅ-rapport 2005:11 Narkotikabrottslighetens organisationsmönster, dels för att sedan jämföra dessa resultat med resultaten framtagna genom utvalda Domar avkunnade mellan år 2007-2011 i Skåne. Därefter applicerades Webers byråkratiska organisationsteori på de framtagna resultaten. De centrala frågeställningarna som detta examensarbete bygger på är: ?Hur kan BRÅ:s resultat ifrån rapport 2005:11 gällande narkotikahandeln och dess organisationer appliceras på utvalda Domar rörande narkotikasmuggling, avkunnade mellan 2007-2011? ? samt ?Vad kännetecknar en organisation utifrån Webers organisationsteori och i vilken utsträckning kan hans teori appliceras inom narkotikasmuggling??. Resultaten visar att de organisationsmönster som framtagits av BRÅ, i stor utsträckning stämmer överrens med resultaten från de utvalda Domarna, dock har ny data tillkommit genom denna undersökning som kompletterar den ovannämnda BRÅ-rapporten..

Genus i Barnets Bästa : En jämförande studie av Förvaltningsrättens LVU-domar med fokus på barnets eget beteende

Background/aim: The purpose of this sociological study "Genus in the Child's Best Interest" was to, from the Administrative Court's decree about the child's own behavior, further clarify the concept of the child's best interest by studying how the concept is expressed in decrees with focus on genus.Theory: Three genus theories, to compare girls and boys, Mary John's power theory, the grown ups definition of what the reality is and what it should contain, and a labeling theory, where the people with power are the ones to define what's normal and what's not, have been used to analyze the result in this study.Method: A content analyses was used to analyze the decrees, with the focus on girls and boys between the ages of 12 to 19, where they have been forced into treatment by the law.Result: The concept of a child's best interest does make a difference between girls and boys in the decrees, and the girls have more power because they have more room to express themselves and are less responsible for their thoughts and actions. The concept is possible to use, but the definition is subjective and could be colored by the societies values and norms..

1 Nästa sida ->