Denna studie fokuserar på att se till hur företagen resonerar i samband med val av produkter och brand extensions specifikt och hur konsumenterna ser på företagets agerande i det här sammanhanget, med avseende på produkterna. Vi utgår här ifrån problemformuleringen; hur väl överensstämmer företagets avsikt med en brand extension med kundernas syn på denna? Studien bygger på insamling av kvalitativa data genom intervjuer med företags beslutsfattare samt med fokusgrupper av konsumenter. Vi tillämpar här ett hermeneutiskt perspektiv och har inslag av både induktion och deduktion i vår ansats. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier inom dels aspekter såsom vad ett varumärke och en vision innebär men framför allt vilka fördelar och nackdelar respektive möjligheter och begränsningar som kan påverka varför företaget vill göra en brand extension.

När en spelstudio ska designa ett dataspel är det viktigt att veta hur konsumenten, det vill säga spelaren, kommer att spela spelet. Därför är det avgörande att genomföra speltester och samla in digital information för att få en så klar bild som möjligt över hur en spelare interagerar när denne spelar. En viktig sak för utvecklaren är att försöka få spelaren att investera sig själv i spelet, både emotionellt samt med sin tid. Syftet med vår undersökning är att försöka ta reda på vilket sätt spelutvecklare kan förutse och kontrollera hur en spelare skall spela ett datorspel. Vi har valt att göra denna undersökning på en specifik spelstudio samt på ett specifikt spel.

Syftet var att synliggöra förskollärares erfarenheter av att stödja barns sociala utveckling i förskolan. Mer specifikt syftade studien till att beskriva förskollärarnas tankar kring användningen av olika strategier och arbetssätt för att möta varje barn och stödja varje barns utveckling av samvarokompetens som här ses som en del av barns sociala utveckling. Begreppet samvarokompetens innefattar sociala förmågor som att kunna vara delaktig i förskolans vardag, kunna ta och ge plats i lek och samspel med andra samt kunna ge uttryck för sin egen vilja och samtidigt vara lyhörd för andra (Sommer, 2005a). I bakgrunden belystes även teorier och forskning kring lek och samspel samt enligt forskning lyckade strategier för att främja social utveckling hos barn. Samspelsvårigheter kan enligt Kadesjö (2010) ses som en riskfaktor hos barn och verka negativt på barnets fortsatta utveckling och skapa problem och svårigheter senare i livet.

Bakgrund: Bröstcancer utgör idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och resterande världen. När kvinnor i fertil ålder insjuknar i bröstcancer är det viktigt för vårdgivaren att försöka finna förståelse för det komplexa skede i livet hon befinner sig i. Syfte: Syftet var att beskriva fertila kvinnors erfarenheter i mötet med sjukvården efter en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ innehållsanalys har genomförts, baserad på sex bloggar. Den insamlade datan bestod av bloggar författade av fertila kvinnor med bröstcancer.

Denna studie syftade övergripande till att ta reda på vilka sätt högläsning används som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolan, och mer specifikt till att ta reda på hur de medverkande lärarna reflekterar kring högläsning, hur lärarna reflekterar kring högläsningsprocessen (före, under och efter högläsning) samt att ta reda på vilka slags texter som högläses och hur dessa väljs ut.Undersökningen baserades på halvstrukturerade intervjuer med åtta gymnasielärare och resultaten som studien uppvisade analyserades utifrån diskursanalys som metod, och kopplades till den tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkter studien vilar på.Resultaten av undersökningen visade att de tillfrågade gymnasielärarna reflekterar kring högläsning som en metod att använda som introduktion till arbetsområden. Lärarna menade också att metoden används om de vill väcka elevers intresse, engagemang och läslust genom att välja litteratur eleverna tycker om, och om de vill arbeta språkutvecklande, genom att välja litteratur som utmanar eleverna språkligt och innehållsmässigt. Samtliga lärare poängterade lärarens roll vid arbete under och efter högläsning, där de framhöll läraren som språklig förebild. Några av lärarna reflekterade kring förberedelser innan högläsning, men många framhöll tiden som ett hinder.Huruvida högläsning är något som främst läraren bör ägna sig åt, eller något som eleverna bör göra, resonerar lärarna lite olika kring, men samtliga av de medverkande lärarna menar att de högläser för sina elever när innehållet i texter är det väsentliga. .

Ländryggssmärta hör till de vanligaste besvären som människor söker vård för. Det har visats att det finns en skillnad mellan vad sjukvården erbjuder personer med ryggsmärta och vad dessa personer förväntar sig. Förväntningar på behandling är en av de faktorer som visats kunna påverka det slutliga resultatet av behandlingen. En del patienter med långvarig ländryggssmärta beskriver en acceptans över tillståndet. Det saknas dock studier som specifikt undersöker förväntningar av sjukgymnastkontakt hos personer som levt en längre tid med ländryggssmärta.

Detta är en rapport av ett examensarbete i Energiteknik, vilket har gjorts i form av en energikartläggning av företaget Martinsons Trä AB i Bygdsiljum. Vidare är detta arbete en del i NV Eko (ett näringslivsinriktat samverkansprojekt riktat direkt till företag och kommuner i Norr- och Västerbotten). Syftet med rapporten är att ge en djupare bild av hur energin används på Martinsons Trä AB:s sågverk i Bygdsiljum, genom att kartlägga energianvändningen på företaget, mer specifikt elanvändningen. Vissa prioriteringar gjordes utifrån produktionen, och delar av fabriken kartlades.För att kartlägga användningen av elektricitet har mätningar gjorts, data inhämtats och samråd med anställda hölls.Årsanvändningen uppskattades genom att mäta momentan elanvändning och sedan använda dessa siffror för beräkningar av totala användningen. Resultat av detta arbete innefattar statistik över kartlagda fabrikers elanvändning samt en rad åtgärdsförslag.

Bakgrund: Företagsrekonstruktioner är sällan använda trots att de ger en samhällsekonomisk vinst genom att bidra med fler arbetstillfällen och genom att rädda affärsverksamheter. Tidigare studier har kritiserat lagen som reglerar företagsrekonstruktioner och även rekonstruktionsprocessen i sig. Studien undersöker inte varför en rekonstruktion inte fungerar utan fokuserar på ett företag som faktiskt har överlevt en rekonstruktion. Hur ser rekonstruktionsprocessen ut, vilka faktorer påverkar, hur används redovisningens information och ifall nyckeltalen kan indikera på en framtida betalningsoförmåga, är problemfrågor som studien kommer att behandla.Syfte: Huvudsyftet med studien är att identifiera och belysa de informationskällor som tillämpas under rekonstruktionsprocessen. Ett delsyfte är att identifiera varje enskild faktor; juridisk information, redovisningens information och företagsledningens roll.Metod: Syftet har besvarats genom en fallstudie av ett specifikt företag och en triangulär insamlingsmetod har använts.

Danmarks jordbrugsforskning, Økologisk Landsforening och Dansk landbrugsrådgivning har i samarbete utformat en rådgivningsverktyget som fungerar som ett verktyg till att göra en nulägesanalys över produktionen. Verktyget riktar sig specifikt till ekologisk äggproduktion med anpassning till de senaste regelverk som råder. Mallen är enkel och lätt att hantera och ger producenten möjlighet att sätta in insatser där man kan finna områden för förbättring. Syftet med verktyget är att kunna effektivisera produktionen men även att kunna se kort- och långsiktigt hur det går för produktionen. Syftet med studien var att göra en analys över hur verktyget fungerar och om det är ett verktyg som skulle kunna vara användbart i Sverige. Studien krävde ett besök i Danmark där vi besökte en nybyggd anläggning för ekologisk äggproduktion, där man tagit hänsyn till alla de krav som ställs i rådgivningsverktyget.

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder gentemot muslimer på en gymnasieskola i Småland. Med hjälp av en konstruerad enkät fick elever i årskurs ett och tre på Naturvetenskapsprogrammet och i årskurs ett och tre på Fordonstekniska programmet på denna småländska skola ta ställning till åtta påståenden om muslimer. I studien jämförs dessa två programs enkätsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de åtta påståendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vänner eller inte för att se samband. Enkätsvaren har bearbetats med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori.Resultatet visar att eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på denna skola generellt sett är mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par är negativa till bärandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring.

En av planeringens främsta uppgifter är att utarbeta strategier och visioner för att skapa förutsättningar för människors vardagsliv. Samtidigt som detta är av så stor betydelse för en planerare, finns det ingen teoretisk enighet om hur mycket människor faktiskt påverkas av en fysisk miljö. I ljuset av Stockholm stads översiktsplan ? Promenadstaden ? är syftet med denna uppsats att studera relationen mellan stadens fysiska struktur och sociala liv. Mer specifikt ämnar denna uppsats att diskutera ifall människor verkligen lever enligt dagens normativa stadsplaneringsideal.

Ricksättra 1:1 är en fastighet på 42 hektar placerad i Ekerö. År 2010 fick fastighten en ny ägare med nya ambitioner, men med lite tid till förfogande har inte den nya ägaren kunnat nyttja fastigheten och föra fram utvecklingen till det som eftertraktas. Idag är platsen skonsamt använd och dess fulla potential är inte uppnådd. Uppdragsgivaren har nu kommit in i en ny fas där han nu önskar uppnå fastighetens fulla potential, detta genom att bygga ett modernt samhälle med växande möjligheter och energisnåla hus. Framtida tankar om bebyggelser finns redan hos beställaren.

Syftet med föreliggande undersökning är att undersöka huruvida föräldrars föreställningar gällande föräldraledighet stämmer överens med verkliga förutsättningar, eller om det finns en skillnad däremellan. Mer specifikt har det undersökts om det är de allmänna föreställningarna gällande hindren för mäns föräldraledighet som styr eller om det är de faktiska förhållandena som styr uttaget. Undersökningen bygger på en kvantitativ empiri där datainsamlingen skett genom ett tillgänglighetsurval med enkät som mätinstrumentet.För att få svar på frågeställningen har teori inom området föräldraledighet och genus studerats. Teoriavsnittet innehåller en presentation av föräldraledighetsdiskursen med dess fyra hinder; ekonomin, arbetsplatsen, kvinnan och könsrollerna. Avsnittet ligger till grund för vår förståelse och har även varit den ram utifrån vilken enkätfrågorna konstruerats.Resultaten från empiriundersökningen har analyserats tillsammans med relevant litteratur för att ett svar på frågeställningen ska kunna ges.

Vår studie baserar sig på det faktum att skolan enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna har som skyldighet att tillvarata alla elevers tidigare kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien var att studera mötet mellan elevers grundskolekunskaper och gymnasieskolans krav och förväntningar i de naturvetenskapliga ämnena, samt att beskriva variationen mellan uppfattningarna om detta fenomen hos såväl elever som lärare. Studien innefattar både en enkätundersökning samt efterföljande intervjuer med såväl elever som gymnasielärare. Enkätundersökningen fick ligga till grund för urval av intervjudeltagare. Som analysmetod för både enkäten och intervjun använde vi den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken innebär att man ämnar beskriva variationen av olika uppfattningar om ett specifikt fenomen.

Sverige anno 2014 är ett land tydligt påverkat av globalisering och mångkultur, där människor från alla världens hörn, med olika geografiska och kulturella bakgrunder möts för att interagera, kommunicera och samspela med varandra. Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur individerna på en svensk arbetsplats, med tydlig mångkulturell prägel, uppfattar möjligheterna till samarbete och interaktion. Arbetsplatsen vi valt för denna undersökning är en multinationell snabbmatskedja, och mer specifikt två av dess restauranger i Uppsala och Stockholm. Då organisationen där arbetet sker i sig har möjlighet att på olika sätt påverka de anställdas beteende så fokuserade vi även på denna aspekt för att få en heltäckande bild av arbetsplatsens och arbetets förutsättningar och dynamik. Det empiriska materialet, som samlades in genom såväl kvalitativa intervjuer som observationer i fältet, analyserades med hjälp av begrepp och teorier från Ahrne och Brunssons (2011) organisationsteoretiska begreppsapparat och Blumers symboliska interaktionism (1989).