Background: In 1998 it was stated that Swedish municipalities would report the pension liabilities according to the mixed model where the pension liabilities before 1998 was moved from the balance sheet. The mixed model has been criticized by economists for not showing the total pension liabilities. To remove some of the liabilities in the municipalities balance sheets means that the solvency improves. Some municipalities have decided to go against the municipal accounting law and recognize all of the pension liability as a liability according to the full funding model. When two accounting models are being used the comparison of the municipalities' financial statements is much harder.Purpose: The main purpose of this study was to study the reason why some municipalities apply full funding model rather than the mixed model.

Det övergripande syftet med denna studie är att beskriva lärares syn på bedömningsarbetet i grundskolan. Studiens syfte kan preciseras i följande frågeställningar:Varför gör lärare bedömningar?Hur upplever lärarna bedömningsarbetet i dagens skola?Vilka bedömningsformer anser lärarna främja elevers lärande?Hur uppfattas bedömning i ett specialpedagogiskt perspektiv? Genom att kombinera aktuell ämneslitteratur, en enkätstudie samt sju intervjuer av lärare i grundskolan, har vi sökt svar på våra frågor. I denna studie har vi lyckats identifiera elva olika syften och konsekvenser, både synliga och dolda, med bedömning i skolan.  Lärare gör bedömningar för att synliggöra elevers kunskaper kopplade till kunskapskraven, för att skapa en dialog med eleverna kring lärandet och för att få ett underlag för sin planering av undervisningen. Bedömningar ingår i läraruppdraget, men lärarna uttrycker en viss osäkerhet och upplevd tidspress i bedömningsarbetet.

I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att lärare ska uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka all form av kränkande behandling. Kränkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lärare har svårigheter att upptäcka och ingripa när sådana handlingar sker. Tidigare forskning framhåller svårigheten för betraktaren att avgöra om en handling är kränkande och att det ofta sker i det dolda. Utifrån egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lärares tid ägnas åt kränkande handlingar och då lärares uppdrag både handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lärares uppfattningar om kränkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare år. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för barns tankar, känslor och uppfattningar om Pippi Långstrump som karaktär. Vi vill ta reda på vad det är för dragningskraft Pippi har som tilltalar barn generation efter generation. I tidigare forskning har forskarna, till exempel Ödman (2007) och Gaare & Sjaastad (2002), undersökt temat Pippi utifrån andra utgångspunkter än barnens perspektiv. Det är oftast de som läser böckerna eller får dem lästa för sig. Att vi tar in barns perspektiv är just det som gör vår studie unik. I vår studie har vi gjort ostrukturerade intervjuer med barn och utifrån barnens perspektiv har vi sedan utgått från olika sekvenser i böckerna och gjort en närläsning för att hitta kopplingar.

Ämnet idrott och hälsa brottas med en genusproblematik som drabbar både flickor och pojkar. Det finns tydliga skillnader i hur flickor och pojkar bemöts och förväntas vara i idrott och hälsa undervisningen. En problematik som syns hela vägen till lärarutbild-ningen. Denna studie syftar till att undersöka de diskurser som ligger till grund för lä-rarutbildarnas inställningar till- och förståelse av begreppet genus. Samt till att undersö-ka hur dessa diskurser gestaltar sig i den pedagogiska verksamheten och i mötet med studenterna.

I denna uppsats försöker jag visa hur gymnasieskolans läroplans maktutövning på eleven har förändrats från en i huvudsak deontisk och regelstyrd maktutövning till en betydligt djupare och mer sofistikerad målstyrd maktutövning. Detta leder till att läroplanen i högre utsträckning än tidigare försöker påverka ett visst utfall, vilket följaktligen förändrar regleringen av elevens sociala makt, d.v.s. elevens handlingsfrihet och möjlighet att påverka ett specifikt utfall. En annan konsekvens är att denna form av maktutövning i högre grad orsakar och konstruerar nya dolda maktförhållanden, då det dels blir svårare att i varje enskilt fall avgöra vem som utövar makt på vem och varför, och dels blir svårare att skilja ut handlingar från attityder. I min uppsats utgår jag från frågeställningarna ?Hur konstitueras elevers makt i gymnasieskolans läroplan??, ?Hur har beskrivningen av elevers rättigheter, skyldigheter och eftersträvansvärda egenskaper förändrats i och med övergången till en målstyrd skola?? och ?Kan vi utifrån svaren på de två föregående frågorna dra några slutsatser om ifall den enskilde elevens möjlighet att påverka ett visst utfall har förändrats?? Utifrån en dokumentanalys, som dels består av en innehållsanalys och dels av en diskursanalys, drar jag slutsatsen att läroplanens maktutövning på eleven både har breddats och fördjupats samt att elevens sociala makt har blivit mer otydlig..

Införandet av standarden IAS/IFRS i Sverige är en effekt av den internationalisering som skett de senaste åren. En stor skillnad märks bland de företag som nu måste redovisa tillgångar till verkliga värden istället för som tidigare till historiska värden. Skogskoncernerna ställs inför ett sådant faktum. Effekten blir att en mer rättvisande bild av skogens värde uppkommer.De intervjuade företagen, Bergvik Skog AB, Holmen, SCA, Sveaskog och Öhrlings PricewaterhouseCoopers håller med om att dolda värden försvinner och en mer rättvisande bild uppkommer men anser även att IAS 41 inte är direkt anpassat för nordiskt skogsbruk och att endast en approximation av det verkliga värdet kan uppnås. Respondenterna åsyftar särskilt på de lagstadgade återplanteringskostnader som inte får vara med i beräkningarna enligt en bokstavstolkning av IAS 41 men som ändå tas med av svenska skogsbolag.IAS 41 förespråkar främst att skogstillgångarna ska värderas enligt rådande marknadspriser.

Syftet med studien var att förstå hur flickor 15-21 år födda med analatresi upplever sin kropp och sexualitet. Studien har en kvalitativ ansats och empirin bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. De centrala frågorna i studien är att undersöka om flickors sexualitet och kroppsuppfattning påverkas av att de är födda med analatresi. Studien undersöker också om flickorna uppfattar att föräldrarnas omvårdnad och omhändertagande påverkar deras upplevelse av sin sexualitet och kroppsuppfattning. Slutligen undersöker studien om psykologiskt stöd bör erbjudas under barndomen eller tonåren och i så fall vilken typ av stöd som efterfrågas.

Syftet med studien var att förstå hur flickor 15-21 år födda med analatresi upplever sin kropp och sexualitet. Studien har en kvalitativ ansats och empirin bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. De centrala frågorna i studien är att undersöka om flickors sexualitet och kroppsuppfattning påverkas av att de är födda med analatresi. Studien undersöker också om flickorna uppfattar att föräldrarnas omvårdnad och omhändertagande påverkar deras upplevelse av sin sexualitet och kroppsuppfattning. Slutligen undersöker studien om psykologiskt stöd bör erbjudas under barndomen eller tonåren och i så fall vilken typ av stöd som efterfrågas.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar cirka 10 procent av alla fertila kvinnor. Världen över beräknas 176 miljoner kvinnor vara drabbade av sjukdomen. Endometrios medför ett stort lidande då sjukdomen påverkar det fysiska, psykiska, sociala samt sexuella välbefinnandet. Det krävs god kunskap om hur kvinnorna upplever sitt tillstånd och sin kropp för att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna främja kvinnornas hälsa och ge en god vård. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios.

Livsmedelsverket har som råd att man ska äta fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Fet fisk innehåller mycket fleromättade fettsyror, särskilt omega-3, som kan minska risken för hjärtkärlsjukdomar, alltså anses att flertalet bör äta mer fisk ur folkhälsosynpunkt. Är man fiskallergiker kan man gå miste om en del av dessa nyttiga fleromättade fetter.Det är viktigt att en patient med allvarlig födoämnesallergi lär sig att vara noga med att fråga vad maten innehåller vid ett restaurangbesök samt att läsa på innehållsförteckningarna på olika livsmedel. I vissa fall har det visat sig att allergiska personer inte längre vågar gå hem till vänner och bekanta på grund av risken och rädslan att bli bjuden på något man inte tål. Därför är det viktigt att patienten får upplysning om vilka ?dolda? allergener som kan förekomma, exempelvis ansjovis i leverpastej.Syftet med detta arbete var att studera några fiskallergikers intag av omega-3 fettsyror samt hur de resonerade kring sin allergi.

Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett genusperspektiv visa hur pojkar och flickor beskrivs i bilderböcker för barn. För att få syn på detta har karaktärernas grad av aktivitet i handlande situationer analyserats. För att vidare fördjupa resonemanget och problematisera könsstereotyper så har ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv använts som har applicerats på hur bokens karaktärer presenteras. Metoden som använts är feministisk poststrukturalistisk textanalys där fokus legat på texternas samverkan med bilderna. Elva böcker har analyserats med hjälp av Maria Nikolajevas teorier rörande barnlitteratur och Hillevi Lenz Taguchis forskning om feministisk poststrukturalism. Resultatet visar att även om teman och historier vid första anblick verkar vara könsneutrala så visar en noggrannare analys att mer dolda könsroller förekommer. Slutsatsen i detta arbete är att vissa könsroller ligger så djupt rotade i vårt samhälle att de kan vara svåra att se.

Syftet med undersökningen var att se hur Stureplangruppen genom att använda gamla och skapa nya myter behöll en högklassig image samtidigt som gruppen expanderade verksamheten utanför de mest exklusiva adresserna runt Stureplan. Frågeställningarna jag ville besvara var således hur Stureplansgruppens varumärke såg ut, vilka metoder Stureplansgruppen använde för att stärka sitt varumärke med hjälp av bilder på Stureplan.se, hur uppfattades varumärket utifrån olika inställningar till bildernas budskap samt hur varumärket skulle kunna förbättras?  Teorierna jag använde var PR, Reklam och varumärkesteorier då jag ansåg att dessa var bra teorier för att se hur Stureplansgruppen själv resonerade kring sitt imageskapande.  Metoderna bestod av semiotisk bildanalys enligt Barthes modell. Jag ansåg att det var en relevant teori för att hitta de dolda meningarna, myterna, i bilderna jag analyserade.

Miljöfrågan är idag mer aktuell än någonsin och ständigt debatteras företags negativa inverkan på miljön. Ett viktigt steg på vägen mot en förbättrad miljösituation är att företag redovisar för sin inverkan på miljön. Miljöredovisning innebär att det blir lättare att ställa krav och hålla företag ansvariga för deras miljöpåverkan. I Sverige behöver dock inte privata företag redovisa för miljöaspekter så länge de inte bedriver en direkt miljöfarlig verksamhet. Vidare är Sverige är ett land vars befolkning har en hög miljömedvetenhet och svenska staten har beslutat att alla statligt ägda företag ska miljöredovisa för att agera föredömen och driva på utvecklingen inom miljöredovisning.

Organiserad hästavel har bedrivits i Sverige sedan sekler tillbaka. Under de senaste åren har aveln ökat och effektiviserats genom användningen av artificiell insemination. I dagsläget kan ett enda ejakulat fördelas på flera ston och stona behöver inte längre transporteras långa sträckor till hingsten. Den nya tekniken har också medfört att aveln blivit mer selektiv och möjligheten att sålla bort olämpliga hingstar har ökat. Tekniken är dock inte perfekt och ibland händer det att hingstar med dolda genetiska fel används i aveln och detta kan orsaka skador och sjukdomar i stoet eller fölet.Ur juridisk synvinkel uppkommer här en mycket intressant frågeställning: kan köparen av ett ejakulat hävda att ejakulatet är felaktigt på grund av att det innehåller anlag för genetiska sjukdomar och kan köparen i så fall få någon ersättning för de skador han lider på grund av att fölet drabbats av sjukdomen?Rent definitionsmässigt föreligger en produktskada som avser skador på annat än den köpta varan.