Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Denna uppsats har skrivits inom landskapsarkitektprogrammet och faller inom ramen för landskapsplanering. Uppsatsen är skriven på 30 högskolepoäng vid lärosätet Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Uppsatsen har haft för avsikt att visa på hur Trafikverket och tre utvalda kommuner, Malmö, Göteborg och Stockholm, arbetar med trädval längs vägarna och om de arter som har valts och det resonemang som förts kan klassas som hållbart i förhållande till det framtida förändrade klimatet. Fokus har varit Trafikverkets arbetssätt och kommunerna har använts som jämförelse. Enligt regeringen (2007) måste transportinfrastrukturen anpassas till ett förändrat klimat redan nu och medel för att finansiera detta måste avsättas. Det är också av yttersta vikt att områden som riskerar att drabbas kartläggs så att åtgärder redan nu kan påbörjas. För att kunna avgöra om ett växtval är hållbart eller inte behövs aktivt arbete gällande värnandet av den biologiska mångfalden, utförliga växtlistor med vilka arter det är som har planterats, i vilken utsträckning de har planterats samt ett långsiktigt klimatarbete gällande växtval.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur utomhuspedagogik som lärandemiljö kan stimulera elevers lärande inom geometri. Verktyg som användes för dokumentation i utvecklingsarbetet var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sju aktiviteter i årskurs 2 och 3 med totalt 25 elever.  Genomfört utvecklingsarbete visar att utomhuspedagogikens lärandemiljö är ett bra komplement i matematikundervisningen. De deltagande eleverna har visat att ett lustfyllt arbetssätt stimulerar ett hållbart lärande. Eleverna har uppvisat ett intresse för geometri och en iver för ett fortsatt lärande.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att ta reda vilka förutsättningar lärare i idrott och hälsa (F-6) skapar för en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning. Undersökningen belyser hur väl ämnets syfte, mål och kriterier kommuniceras till eleverna, hur lärarna går tillväga då de bedömer elevernas prestationer och hur lärarna skapar bedömningssituationer som visar och utvecklar lärandet.Frågeställningar:? Förmedlar lärarna mål och kriterier till eleverna?? Vilka strategier använder lärarna för bedömning och betygsättning?? Vilka möjligheter ger lärarna eleverna att visa och utveckla sina kunskaper?MetodStudien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer. Urvalsgruppen är fem lärare som jobbar med ämnet idrott och hälsa på låg- och mellanstadiet. Metoden har valts för att få djupa, ingående och innehållsrika svar på mina frågeställningar.ResultatResultatet av studien visar att lärarnas arbete med att förmedla mål och kriterier till eleverna sker i olika stor utsträckning, samt att lärarna använder sig av olika metoder för att nå fram.

Vi har utvecklat två fristående webbapplikationer till det webbaseradehälsovårdsstödsystemet Asynja. Den ena är en designapplikationför enkätundersökningar och den andra är en svarsapplikation där respondenternakan besvara enkäterna.Utvecklingsprocessen har bestått av planering, design, implementation,testning och dokumentation. Mycket av arbetet har skett parallelltvilket vi har sett som en framgångsfaktor i examensarbetet.Projektet har präglats av att applikationerna ska vara användarvänligaoch funktionella samtidigt som designen och koden ska göra attapplikationerna kan vidareutvecklas och underhållas effektivt.Arbetet med att utveckla J2EE-applikationer och använda sig av ramverketStruts har gett goda erfarenheter och det har även visat sig attdenna plattform är väl lämpad för denna typ av uppgifter..

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om barns lärande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollärare säger om barns lärande, samt vilka principer de har som utgångspunkter. Vår teoretiska utgångspunkt är lärande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig är föränderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på deras respektive arbetsplatser.I resultatet framgår att förskollärarna ser lärande som något ständigt pågående och utgår från barnens intressen samt arbetar för att sätta barnen i centrum.

Idag har många människor tillgång till en kamera, porträtt kan ses överallt. Vissa porträtt gör ett starkare intryck än andra för att de är något utöver det vanliga. Detta kandidatarbete behandlar frågeställningen: ?Hur kan man med fotografiska och grafiska medel gestalta personlighet i porträtt??. Vi sätter vår forskning på prov i en produktion där vi undersökt vad vi som fotografer och designers bör ha i åtanke då vi vill gestalta personlighet i porträtt.

Systemintegration är arbetet med att få IT-system att samarbeta med varandra. Inomsystemintegration finns det idag ett glapp mellan den tekniska dokumentationen och den tekniskalösningen vilket försvårar arbetet med att ta fram och underhålla integrerade system. För att underlättadetta skapades på uppdrag av Ipendo Systems en databasmodell för att kunna lagra tekniskdokumentation om integrationssystem. Lösningen implementerades i Microsoft SQL Server. Underarbetet utvecklades stöd för hämtning av data från integrationsplattformen BizTalk.

Syftet med studien är att undersöka grundskollärares uppfattningar om sin nuvarande arbetssituation och hur det påverkar deras arbetsbelastning. Studien tar sin utgångspunkt i att vi upplever att arbetsbelastningen för lärare har ökat. Undersökningen genomförs genom kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare verksamma i en kommun i Halland. Resultatet visar att lärarnas arbetssituation präglas av en hög arbetsbelastning. Flera arbetsuppgifter tillkommer ständigt till läraryrket men tiden förblir oförändrad.

Syftet med mitt arbete är att belysa hur metoden lekarbete operationaliseras i olika lekpedagogers arbete. I samband härmed har jag undersökt om litteraturens beskrivning av metoden stämmer överens med hur lekpedagogerna utför den. Jag har även undersökt pedagogers förutsättningar att bedriva lekarbete i förskola och skola, delaktighet för barn och föräldrar, pedagogernas förhållningssätt till dokumentation och lekmaterial kring lekarbetsmetoden i förskola och skola, samt hur lekpedagogerna beskriver lekarbetets syfte och målgrupp. Det är en kvalitativ undersökning med halvstrukturerad intervju med sammanlagt sex lekarbetspedagoger, varav tre lekpedagoger i förskolan och tre lekpedagoger i skolan..

Denna uppsats undersöker hur en analys av politiska styrmedel kan blottlägga outtalademålsättningar hos ett politiskt område. Styrmedel är det offentliga systemets instrument för attrealisera olika politiska mål; de presenteras ofta som neutrala verktyg, men i själva verket ärde präglade av värdeladdade antaganden och djupt politiska till sin natur. Häri finns enkontrast som gör att deras utformning kan avslöja outtalade målsättningar inom ett politisktområde. Uppsatsen är en fallstudie som tillämpar styrmedelsteori på det kulturpolitiskalandskapet i New Orleans, USA. Offentliga företrädare i staden har länge använt kultur somett ekonomiskt tillväxtmedel för att öka dess attraktionskraft och uppsatsen erbjuder enempirisk djupdykning i hur New Orleans kulturpolitiska styrmedel förhåller sig till detta.Det material som studerats är dels själva styrmedlen i form av offentlig dokumentation ochdels djupintervjuer med kulturpolitiska företrädare i staden.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida dramapedagogik med fokus på forumspel/rollspel kunde ge en ökad förståelse för konflikter hos elever. Vi ville även synliggöra hur konflikter kan hanteras och förebyggas på ett effektivt sätt. Med detta arbete ville vi även sträva efter att öka elevernas självkänsla. Verktyg som använts för dokumentation för vårt utvecklingsarbete var observationer, reflektioner samt instudering av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sex lektionstillfällen i en årskurs trea där behovet av konflikthantering var stort.