SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med detta arbete var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om omvårdnadsdokumentation och dess påverkan på omvårdnadsarbetet.Metod: Kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2008). Bekvämlighetsurval med fem sjuksköterskor från olika avdelningar på ett Universitetssjukhus i Mellansverige.Resultat: Sjuksköterskor i denna studie uppfattade att dokumentationen tar tid, det är mycket som ska dokumenteras och att kvalitén varierade. De uppfattade också att information kunde gå förlorad på grund av att många skrev på flera olika ställen. Dokumentationen upplevdes ibland som inkonsekvent eftersom sjuksköterskorna inte dokumenterade exakt lika. De belyste också att systemet var rörigt och ologiskt.

Denna studie handlar om vilken betydelse pedagoger i förskolan tillskriver begreppet pedagogisk dokumentation i deras verksamhet. De frågor vi sökt svar på är hur pedagogerna tolkar begreppet pedagogsik dokumentaiton, hur och varför de använder sig utav det samt hur de ser på det ökade behovet av mätning som skett i förskolan.För att ta reda på detta har vi gjort intervjuer med sex pedagoger i tre olika kommuner. Vi har vänt oss till ett postmodernt perspektiv när vi tolkat vårt resultat. Där menar man att det finns flera olika perspektiv på sanning och kunskap samt att det inte finns "normala barn". Istället välkomnas olikheter och dessa ses som berikande.

Syftet med examensarbetet är att se om det har skett en ändring gällande Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, från dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssätt i förskolan. Ett annat syfte är att se om vårdnadshavarna/föräldrarna är delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Frågeställningarna till detta arbete är: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och när anser de att dokumentationen blir pedagogisk? På vilket sätt görs vårdnadshavarna/föräldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som används är kvalitativ forskningsansats där syftet är att förstå och tolka enkätsvaren från vårdnadshavarna/föräldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framträdande resultatet är att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebär och att det har skett en ändring i arbetssättet från en mer förmedlande till mer utforskande där barnen är i centrum.

Vår studie handlar om hur delaktiga barn är i reflektionsarbetet i den pedagogiskadokumentationen. Vårt syfte är att undersöka hur några förskollärare ger barnenmöjlighet till delaktighet i reflektionen genom pedagogisk dokumentation samt hur detillsammans skapar mening och sammanhang om sin omvärld i reflektionen genompedagogisk dokumentation. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning där treförskollärare och tre förskolechefer intervjuats. Vi har också använt oss av litteratur föratt få en tydligare bild av vårt forskningsområde som handlar om barns delaktighet ochreflektion. Vi har valt att använda oss av den amerikanske psykologen och teoretikernJerome Bruners (2002) två begrepp, intersubjektiva perspektivet och interaktionistiskaperspektivet för att de handlar om hur andra människor tänker och känner.

?Jag vill ta en bild på det som jag önskar mig? En fallstudie om barns möjlighet att styra dokumentationstillfällen på en förskola. Under de senaste åren har det skett stora förändringar i den Svenska förskolan. Läroplanen för förskolan reviderades år 2010 där strävansmål och riktlinjer togs bort respektive lades till. I samband med detta betonade utbildningsdepartementet (2010) syftet med användning av Dokumentation, uppföljning och utvärdering, även känt som pedagogisk dokumentation. Pedagogisk dokumentation ska synliggöra händelser samt hjälpa pedagoger att få en förståelse för vad som sker i en verksamhet.

Att få dö i lugn och ro - en granskning av rutiner, dokumentation och riktlinjer kring O-HRL tar tag i ett område inom vården som kallas behandlingsbegränsningar. O-HRL är en markering som läkare kan sätta i patientjournalen och som innebär att patienten inte ska ha hjärt-lungräddning vid hjärtstopp. Anledningen är att patienten är för gammal och/eller sjuk för att gagnas av ingreppet. Genom två egna undersökningar blottläggs brister i rutiner och en osäkerhet kring vad som gäller på landets sjukhus. Här belyses ett område där det är svårt att formulera riktlinjer och oklart vem som egentligen bär ansvaret för att systemet inte fungerar..

I Skolverkets rapport 318 från 2008 redovisas en utvärdering av förskolan tio år efter införandet av förskolans läroplan. Rapporten visar på en ökad satsning av individuella utvecklingsplaner. Detta tenderar att bidra till en ökad bedömning av det enskilda barnet vilket oroar Skolverket då det strider mot läroplanen. Pedagogisk dokumentation lyfts istället fram som ett alternativ till individuella utvecklingsplaner i Skolverkets rapport.Studiens syfte var att undersöka vad pedagogisk dokumentation innebar för några utvalda pedagoger i en Reggio Emilia inspirerad förskola samt att granska hur den pedagogiska dokumentationen följdes upp i personalgruppen. Vidare var ambitionen att undersökningen skulle besvara hur efterföljande reflektion och efterarbete såg ut för pedagogerna ifråga samt vilka eventuella dilemman och svårigheter den pedagogiska dokumentationen innebar.Examensarbetets empiriska underlag baserades på semistrukturerade intervjuer.

Källberg P, Lourenco Calling M. En kvalitativ enkätundersökning/fältstudie om sjuksköterskors inställning till användandet av Standardvårdplaner(SVP). Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö Högskola. Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Avdelningen för Omvårdnad, 2009. Syftet med denna empiriska enkätstudie var att ta reda på sjuksköterskors inställning till användandet av standardvårdplaner (SVP), avseende användarvänlighet, kvalitetssäkerhet, Dokumentation, SVP som ett arbetsredskap och införandet av SVP. 35 sjuksköterskor på två avdelningar på ett sjukhus i södra Sverige blev tillfrågade att delta i studien och 17 bestämde sig för att deltaga.Till slut delades det analyserade materialet in i fyra kategorier, med samma namn som nämns i syftet, användarvänlighet, kvalitetssäkerhet, Dokumentation, SVP som ett arbetsredskap/införandet av SVP. Majoriteten av sjuksköterskorna som deltog i studien hade en positiv helhetsbild av SVP:n, men de flesta tyckte att den behövde vidareutvecklas för att få bättre struktur, då den ibland skapar mer arbete istället för att vara ett hjälpredskap. Nyckelord: arbetsredskap, Dokumentation, enkätstudie, kvalitet, sjuksköterskors inställning, standardvårdplan..

Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en diskursanalys av portfolios i en förskola. Författare: Eva Holmlund och Lisa Stenström Arbetet är en kritisk diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, såväl likheter som olikheter studeras. Vår textanalys bygger på 12 barns portfoliotexter från en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar är dokumentation. De frågeställningar vi utgått från är: Skiljer sig språket åt i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i så fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? Går det att utläsa skillnader och likheter i vilka processer/lärosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vår analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther Jørgensen & Phillips, 2000).

Syftet med examensarbetet var att undersöka och få kunskap om förskollärarnas tankar kring pedagogisk dokumentation och reflektion i förskolan. Vår första frågeställning utgick från förskollärarnas åsikter om vad pedagogisk dokumentation hade för betydelse i verksamheten. Den andra och tredje frågeställningen inriktade sig på hur förskollärarna tolkade begreppet reflektion samt vad de ansåg att den hade för betydelse i förskolan. Den sista frågeställningen fokuserades på vilka erfarenheter förskollärarna hade av just reflektion i förskolan. Vi genomförde tio kvalitativa intervjuer i tre olika kommuner.

Uppsatsen handlar om den sociala dokumentationen inom vård- och omsorgsverksamheter som bedriver vård utifrån socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att synliggöra omsorgspersonalens uppfattning om och syn på social dokumentation. Utifrån syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar:- Vad, varför och hur ska man, enligt omsorgspersonalen, dokumentera? - Vem har, enligt omsorgspersonalen, ansvar för att social dokumentation ska utföras? - Hur uppfattar omsorgspersonalen att dokumentationen påverkar kommunikationen på arbetsplatsen, den muntliga respektive den skrivna kommunikationen? För att uppnå vårt syfte och besvara frågeställningarna valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt, där vi genomförde tre gruppintervjuer med omsorgspersonal och tre enskilda intervjuer med enhetschefer. Informanterna som deltog i vår studie var omsorgspersonal och enhetschefer som arbetar inom äldreomsorgen.

Syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse till vad det är som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprättar särskild dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd, när det inte finns någonting i uppdraget som gör gällande att så ska göras. Två frågeställningar har varit vägledande under arbetets gång; ?Vilka skäl finns för särskild dokumentation av barn i behov av särskilt stöd?? och ?Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de använder sig av när de dokumenterar kring barn i behov av särskilt stöd?? Denna kvalitativa undersökning bygger på sju intervjuer med förskollärare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgångspunkt från informanternas berättelser, försöka förstå och tolka deras sätt att tänka, deras åsikter och handlande när det gäller dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser på barnet. Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av särskilt stöd.

Att dokumentera och följa barns lärande och utveckling är en enormt viktig del i förskolans verksamhet, även att utvärdera den pedagogiska verksamheten har fått en betydande roll i förskolans läroplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fått en väsentligt plats i förskolans läroplan. Därigenom kommer vårt syfte i att få förståelse för valet av innehåll som pedagoger gör i barns lärprocesser inom ämnesområdet naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer från två förskolor med barn i åldrarna tre till fem år.

Skellefteå Kraft erbjuder såväl elektricitet som bredband till sina kunder. Medan elkonsumtionen är relativt konstant ökar antalet anslutna till Skellefteå Krafts bredband stadigt. Samtidigt som antalet anslutna kunder ökar stiger även kundernas förväntningar på vad bredbandet kan erbjuda. Det som för några år sedan ansågs vara en omöjlighet är idag verklighet och vi använder Internet i allt större utsträckning i vårt dagliga liv. För att kunna leva upp till kundernas förväntningar krävs att Skellefteå Kraft underhåller sitt bredbandsnät och uppgraderar utrustningen kontinuerligt.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka lärares erfarenheter av hur elever dokumenterar och reflekterar över sin arbetsprocess och sitt färdiga slöjdföremål på textilslöjden i grundskolan. Den metod jag valt är den kvalitativa forskningsintervjun med öppna frågor för att få veta hur intervju personerna upplever att elever reflekterar och dokumenterar över sitt arbete. De personer jag valt att intervjua är fyra textilslöjdslärare. Jag har kommit fram till resultatet att de fyra lärarna anser att dokumentation och reflektion är viktigt, de upplever att muntlig reflektion pågår under större delen av lektionen. Undersökningen visar att eleverna dokumenterar i loggbok eller genom skriftliga utvärderingar, där de beskriver arbetsprocessen och visar vad de lärt sig.