Denna uppsats behandlar den nu gällande amerikanska säkerhetsdoktrinen (NSS). Uppsatsensmålsättning är att undersöka om den gällande amerikanska säkerhetsdoktrinen tjänar sompreventionsmedel och som ett uttryck för statlig tvångsdiplomati. Säkerhetsdoktrinenanalyseras för att komma åt den nya säkerhetspolitiska paradigmen. Vidare preciserarrespektive undersöker uppsatsen den utslagsgivande säkerhetspolitiska kalkylen för attsäkerställa amerikanska nationella intressen och överväganden ur ett geostrategiskt perspektiv.Som metod för att undersöka frågeställningarna respektive uppsatsämnet används härvid enkvalitativ textanalys. Analysverktyget som används har tagits fram för att granska utrikes- ochförsvarspolitiska Doktriner och tjänar därför uppsatsens syfte väl.

Inom krigsvetenskapen har relativt lite forskning gjorts gällande kopplingen mellan stresshanteringsbehov och taktik/stridsteknik i svenska normativa taktikdokument. Den svenska försvarsmakten skall kunna verka vid olika klimat och motståndare. Svenska militära chefer skall kunna bemästra ålagd uppgift oavsett rådande omständigheter. Akut stress är något som dagens chefer kan komma att ställas inför, hur individen reagerar är inget som går att förutse. Det är dock avgörande hur chefen agerar ur ett taktiskt perspektiv, vilket i sin tur leder till hur framgångsrika uppdragen blir.

Influences from military theory are a part of the development of military doctrines. This thesis has, by using a method with three different dichotomies, traced and classified influences from William S Lind?s theories regarding manoeuvre warfare in the Swedish military doctrine, for land operations. The purpose has been to discuss the connection between military theory and how the Swedish doctrine for land operations (DMarkO) has been formulated. It has also been to show what this influence depends on and what consequences it will present.The examination has shown that William S.

Studien omfattar ämnesområdena luftburen försörjning, logistikkoncept, operativ och taktisk logistik. Då försörjning av förband påverkas av insatsens operationsplan, den fysiska miljön och den hotbild som råder, är det en nödvändighet att det logistikkoncept som styr hur understödet genomförs är av en robust och adaptiv karaktär.Syftet med studien är att undersöka vad ett logistikkoncept vinner på att ha luftburen förnödenhetsförsörjning som en ingående parameter samt att undersöka hur Försvarsmaktens marktaktiska förband påverkas av att understödjas av ett sådant koncept.Studiens empiri utgår huvudsakligen från de svenska Försvarsmakts Doktriner och dokument vilken kompletteras genom intervjuer samt utländsk stödlitteratur. Analysverktyget utgår ifrån Moshe Kress teori om Operational Logistics. I studien analyseras logistikkoncept som tillämpats vid tre olika insatser.Av studiens analys framgår att ett logistikkoncept svårligen kan vara av robust och adaptiv karaktär om konceptet saknar möjligheten att tillämpa luftburen försörjning som metod. En viktig slutsats är att metoden kan öka understödda förbands förmåga till uthållighet och verkan..

Uppdragstaktiken har under många år varit den ledande ledningsfilosofin i Försvarsmakten.En ledningsfilosofi som vår Militärstrategiska doktrin från 2002 säger att vi ska tillämpa ochsom många av oss officerare, på olika nivåer anser sig tillämpa. Min erfarenhet frånFörsvarsmakten visar att vi inte alla gånger har uppdragstaktik i fokus och min hypotes harvarit att vi inte lever som vi lär. Detta måste bero på någonting och syftet med uppsatsen äratt undersöka huruvida det svenska sättet att tolka uppdragstaktik måste omformuleras ochinom vilka ämnen uppdragstaktik ska utbildas i med hänsyn till andra förändringar som skettinom den svenska Försvarsmakten avseende teknikutveckling, nya uppgifter,omstruktureringar, tillkomsten av olika Doktriner etc.Inom ramen för uppgiften har följande frågor besvarats:? Vad har den svenske officeren för utbildning/skolning avseende uppdragstaktik?? Hur tolkar den svenske officeren uppdragstaktik?? Hur tillämpar den svenske officeren uppdragstaktik?Resultatet visar enligt respondenterna på en samstämmig syn att det behövs bådeklargöranden och ändringar inom den militära utbildningen för att den svenske officerenskall kunna förstå och tillämpa uppdragstaktik på ett optimalt sätt.

Manövertänkandet har vuxit fram som ett resultat av ny tekniks tillämpning i gammal krigföring. Framförallt Tyskland och England har utvecklat det vi idag kallar manöverkrigföring. Kopplat till den utvecklingen uppkom nya teorier om framgångsfaktorer i striden. Idén om den indirekta metoden var banbrytande och fick stort genomslag för dagens syn på krigföring. Inom manöverkriget fick även en ny ledningsmetod utrymme att växa sig stark, uppdragstaktiken är nu vida spridd runt om i världens försvarsmakter.Svenska försvarsmaktens grundläggande koncept för insatser med alla svenska förband är manövertänkandet.

Denna uppsats syftar till att undersöka behovet av indirekt eld och Close Air Support i militäraoperationer i bergsterräng och belysa vilka aspekter som påverkar nyttjandet av försvarsmaktensenheter och verkanssystem vid insatser i bergsmiljö. För att svara på syftet med uppsatsen har följande studiefråga ställts: Hur använde USA den grundläggande förmågan verkan för att påverka motståndaren under Operation Anaconda? Fallstudie och textanalys har använts som vetenskaplig metod och teknik för denna uppsats. Inledningsvis studerades texter om operation Anaconda och hur operationen genomfördes. Därefter studerades svenska Doktriner och reglementen avseende teorier om grundläggande förmågor och hur verkan uppnås i striden.

Undersökningen tar sin utgångspunkt i huruvida den Svenska förnödenhetsförsörjningen är interoperabel gentemot NATO. Detta med bakgrund till att Försvarsmakten har genomgått en större omorganisation till ett insatsförsvar som ska kunna verka och samarbeta tillsammans med andra nationer i multinationella insatser.  Syftet med denna undersökning är att jämföra huruvida den svenska förnödenhetsförsörjningen är interoperabel med NATO.Metoden för undersökningen är en teorikonsumerande metod där en teori om interoperabilitet används. Genom teorin har fyra olika variabler tagits ut och är utgångspunkter för det empiriska material och de områden som har undersökts. Slutligen har det empiriska materialet renderat i en jämförandeanalys mellan Sverige och NATO för att kunna besvara frågeställningen.  Slutsatser som är dragna av undersökningen är att Försvarsmaktens förnödenhetskedja till viss del är interoperabel med NATO.

Ledning är en av de sex militära grundförmågorna i vår doktrin, ledningens syfte är att inrikta en militär insats mot ett gemensamt militärt mål och att samordna de militära resurser som behövs för att lösa uppgiften. Vår doktrin har till uppgift att förmedla ett gemensamt förhållningssätt för att skapa ett gemensamt språk mellan staber, chefer och underlydande som underlättar ledning. Doktrinen till trots så finns en begreppsförvirring inom ledning där att leda, ledning och ledarskap inte särskiljs den här undersökningen studerar varför det råder en begreppsförvirring inom ledning.Genom en jämförande studie mellan den svenska doktrinen och den brittiska motsvarigheten mäter undersökningen hur väl Doktrinerna skildrar ett ledningssystem och förmedlar ett militärt ledarskap i förhållande till de två teorierna; dynamiska OODA-loopen och utvecklande ledarskap.Undersökningens resultat pekar på att den svenska doktrinen beskriver hur funktionen ledning ska genomföras för att befrämja uppdragstaktik. Begreppsförvirringen uppstår eftersom den svenska doktrinen beskriver ett hur men inte ett varför eller ett vad ledning ska göra, vilket ger olika beskrivningar av ledning på olika militära ledningsnivåer.

Under det nyligen avslutade kriget i Irak, 2003, har kriget inom den fjärde arenan,informationsoperationer, blivit påtaglig. Vilken kapacitet har Ryssland inom denna arena?Syftet med uppsatsen är att lägga en grund till fördjupad kunskap om ryskainformationsoperationer, dels vad Doktrinerna uttrycker men även praktiskt genomförande.Uppsatsen inleds med en analys av det första Tjetjenienkriget 1994 ? 1996 och däreftermilitära doktrinen samt doktrinen om informationssäkerhet, båda undertecknade år 2000.Genom en analys av det andra Tjetjenienkriget, 1999 ? , redovisas vilken ?Lessons Learned?som har skett mellan de två krigen via Doktrinerna. I min påföljande diskussion och syntesredovisas vilken kurs Ryssland har lagt ut för informationsoperationer.I arbetet utnyttjar jag en deskriptiv metod med induktiv slutledning. Beskriven teori,manöverteorin, samt analysverktyg, OODA-loopen, och de där dragna slutsatser kommer attutnyttjas i en diskussion om det resultat som min kvalitativa textanalys ger.

Svenska försvarsmakten hävdar att den nyttjar uppdragstaktik. Vissa påstår att så inte är fallet. Åtminstone inte konsekvent. Det skulle kunna vara så att bristen på förståelse för Doktriner och ledningsfilosofier finns där grunden läggs, under soldat- och officersutbildning på lägre nivå. Mycket forskning och utveckling har skett på högre nivåer men på grundnivån har tyvärr relativt lite forskning genomförts.

Finlands kamp mot det mycket större Sovjetunionen under vinterkriget skildras i denna uppsats i form av en fallstudie av slaget i Suomussalmi. Det görs även en beskrivning av de militärteorier som är centrala för analysen i uppsatsen.Finlands sätt att strida och nyttja taktiken under detta slag är tillämpbart för att studera militärteorier som Försvarsmakten idag använder i sina Doktriner för markarenan. Teorierna som slaget analyseras kring rör manövertänkande, krigföringsförmågan och de taktiska grundprinciperna.Uppsatsen undersöker i vilken omfattning den finska sidan använde sig av manövertänkande och vilka förmågor som spelade en avgörande roll i slaget. Även sambandet mellan manövertänkande och de taktiska grundprinciperna undersöks.Slutsatserna visar att rörligheten var den förmåga som spelade störst roll för den finska sidans framgångar. Det framkommer också att många finska chefer använde sig av manövertänkande.

Tesen att en fältherre hade små möjligheter att styra ett slag när det väl hade börjat har framförts av författaren Peter Englund. Denna tes delar forskare i två läger där det andra lägret menar att fältherren hade mycket stor betydelse för utgången av ett slag. Syftet med denna uppsats är tvådelat. Den första delen i syftet är att undersöka om det fanns faktorer andra än fältherrens styrning som kunde avgöra ett dåtida slag och den andra delen i syftet är att se om det går att applicera moderna Doktriner i analysen av dåtida fall. Resultatet av undersökningen visar att fältherren hade små möjligheter att styra slaget men det fanns med ett energiskt och karismatiskt föregångsmannaskap möjlighet att påverka slaget. Det framgår tydligt faktorer i slagen som fältherren inte kunde styra över. Svaret är att en kombination av fältherrens påverkan och andra faktorer avgör ett slag, ingendera står ensam.Syftet uppfylls med att det finns andra faktorer identifierade och en modern doktrin går att använda vid analysen..

Den amerikanska armén har under lång tid haft Doktriner som behandlat strid i bebyggelse medolika typer av motståndare, från sovjetiska divisioner som anfaller in i Västtyskland tillupprorsbekämpning i Mellanöstern och Afrika. Uppsatsen handlar om hur den amerikanska taktiskasynen på strid i bebyggelse har utvecklats från 1979 till 2003.Syftet med den här uppsatsen är att skapa en större förståelse för den taktiska utvecklingen somskett kopplat mot de grundläggande förmågorna verkan, skydd & rörlighet.En kvalitativ textanalys har använts som metod för att analysera de aktuella Doktrinerna. Teorinutgår ifrån Doktrin för markoperationer och i synnerhet ifrån de grundläggande förmågorna verkan,skydd & rörlighet.Resultatet visar att användningen av dessa förmågor utvecklas med hänsyn till förväntadmotståndare och civilbefolkning. Utvecklingen av verkan går mot mer kvalitativa medel ochmetoder, motståndarens rörlighet har förändrats och så har också hans vilja att strida i bebyggelse.Användningen av assymmetriska metoder för att uppnå skydd är en ny metod som uppkommit.Värdering av den terrängen är däremot något som inte har förändrats..

Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för NSFS samt att undersöka hurden svenska NSFS-förmågan år 2010 påverkar möjligheten att agera i enlighet med de militärateorierna. Den undersöker också om de militärteoretiska grunderna, den tekniska utvecklingenoch den förändrade inriktningen för Sveriges försvar medför ett ökat behov av NSFS-förmåga.Uppsatsen bygger på en deskriptiv metod där svensk försvarspolitisk inriktning, militära teorier,NSFS och svensk NSFS-förmåga 2010 behandlas. Huvudsakliga källor har varit litteratur, offentligttryck, Doktriner och intervjuer rörande ovanstående områden. Begreppet NSFS har avgränsatstill att enbart beröra markmålsbekämpning med robot och artilleri. Uppsatsen visar attden svenska NSFS förmågan ger en begränsad förmåga att agera i enlighet med de militära teorierna.Anledningen till detta är att Visbykorvetternas artillerisystem är de enda tillgängligaNSFS systemen år 2010.