I tolkningen av vad en doktrin är, så finns både ett inriktande syfte och en slags ensning av det förhållningssätt som gäller och förväntas av Försvarsmaktens personal. Det innebär att man skulle kunna förvänta sig en tydlig viktning mot det internationella fokus som faktiskt klart kan sägas gälla efter försvarsbeslutet 2004. Frågan blir då om de tre svenska arenadoktrinerna är tillräckligt tydliga i att poängtera detta. Denna uppsats försöker därför analysera doktrinerna och utröna om det egentligen finns något fokus avseende nationella och internationella insatser och om det i så fall finns någon skönjbar förklaring till detta i doktrintexterna. Undersökningen består av en kvantitativ textanalys samt en kvalitativ undersökning av doktrinerna för luft-, mark- och marina operationer, som tillsammans angriper texterna baserat på två definierade indikatorer av fokuseringarna.Analysen i uppsatsen ger vid handen att doktrinen för marina operationer visar en märkbart större fokusering vid internationella insatser än vad de andra gör.

Uppsatsen utreder var gränsen går mellan tillåten och otillåten påverkan på värdepapperskurser. Det har visat sig att det är svårt att dra denna gräns ex ante. Kursmanipulation kan ske genom helt ordinära åtgärder. Det blir då syftet med en åtgärd som får avgöra om den är otillåten. Uppsatsen behandlar gällande reglering, förarbeten, rättspraxis och doktrin på området..

Sveriges Försvarsmakt har innan 2000-talet inte haft något formellt fastställt dokument som beskriver hur verksamheten skall utövas såväl i krig som i fred.  I och med 2002-års utgåva av militärstrategisk doktrin fastställdes att grunden för Försvarsmaktens agerande skall vara manövertänkande. 2004 drabbades Kosovo av upplopp runt om i provinsen, varav den svenska bataljonen SWEBAT, var inblandade i strider kring byn Caglavica. Vid tillfället var flera svenska chefer upp till brigadnivå, involverade i beslutsprocesserna som skedde under incidenten.Huvudsyftet med denna uppsats är att söka svar på huruvida den svenska officerskåren faktiskt tillämpar våra doktriner under insats. Frågeställningen är framtagen att utröna i hur stor utsträckning manövertänkande existerade och nyttjades på de olika ledningsnivåerna vid kravallerna i Caglavica 2004, likväl i hur stor grad det inte nyttjades.Med utgångspunkt i militärstrategisk doktrin har ett antal indikatorer på manövertänkande valts ut för att appliceras på framtagen fallstudie, vilken grundas på FHS rapport Caglavica 17 mars 2004.Resultatet av uppsatsen visar på ett assimilerat manövertänkande inom den svenska officerskåren under insats i Kosovo..

John A Warden III har en teori om hur luftkrig ska genomföras, som sedan slutet på 80-talet influerat bland annat USA i deras planering och genomförande av luftoperationer. Denna teori var som mest aktuell under Gulfkriget 1990-1991, där luftstridskrafterna genom ett agerade enligt Wardens teori gav stora effekter på konfliken.Detta arbete syftar mot att undersöka om Wardens teori fortfarande används, och vilka effekter detta agerande medför. Arbetet presenterar de begrepp som kan ses som centrala i Wardens teori och analyserar dessa mot en fallstudie som rör flygstridskrafternas agerande under inledningen av Operation Enduring Freedom i Afghanistan år 2001.Slutsatsen är att det finns spårbarhet av Wardens tankar om luftöverlägsenhet under hela perioden som arbetet berör. Däremot finns det endast spårbarhet av att koalitionen agerade enligt tyngdpunktsbegreppet, parallell attack och fienden som ett system under den inledande fasen av konflikten. Därför kan det inte sägas att koalitionen agerade enligt Wardens teori under konflikten..

Idag är det för en stark stat i västvärlden inte svårt att vinna ett konventionellt krig. Dock har man svårt med konflikter där en stat möter en icke-stat, till exempel USA i Afghanistan idag, trots att gerillan nästan uteslutande är sämre rustad och tränad jämfört med sin motståndare. Sverige är ett förhållandevis litet land och frågan finns om vi skulle klara en eventuell invasion. Det har tidigare existerat en debatt om gerillakrig är något för de svenska stridskrafterna och det torde vara aktuellt än idag. Principer för hur striden ska föras benämns i Sverige taktiska grundprinciper.

Uppsatsens problemställning utgår från en eventuell brist i utbildning eller kunskap om gällande doktriner för svenska förband i utlandstjänst. Uppsatsen har ansatsen att visa på en ögonblicksbild av hur ett svenskt förband tolkar begreppet legitimitet och hur det arbetar med att stödja detta i genomförandet av verksamheten. Jämförande underlag och även analysverktyg utgår från ett brett urval inom forskning om upprorsbekämpning och även amerikanska doktriner samt reglementen.Uppsatsen utgår från att begreppet legitimitet har stor betydelse för teorier kring upprorsbekämpning och även för den använda amerikanska doktrinen. Begreppet legitimitet har definierats med hjälp av tre frågeställningar, Legitimitet för vem, Vem ska uppfatta vad som legitimt? samt Vem genererar legitimiteten åt vad? Resultatet visar på att det svenska förbandet i det undersökta exemplet har en bred syn på begreppet legitimitet och kopplar det till såväl sig själva som statsmakten i värdlandet och detta både mot befolkningen i hemlandet och också i operationsområdet.

Idag finns inga vetenskapliga belägg huruvida luftvärn kan bidra till att avskräcka en utmanare. Bristen på kunskap kring detta kan kopplas till bristen på forskning kring defensiv luftmakt då det i luftmaktskretsar främst varit offensiva teorier om luftmakt som härskat.Syftet med denna uppsats är att undersöka kausala samband mellan nyttjande av luftvärn och en ökad tröskeleffekt i syfte att avskräcka en utmanare.Utgångspunkten är duellen mellan luftvärn och offensiva luftmaktsresurser i kampen om luftherravälde. Resultatet visar att det finns ett kausalt samband mellan luftvärnets förmåga att bestrida en utmanares luftherravälde och ökade genomförandekostnader för en utmanare vid utövandet av luftmakt, med ökad tröskeleffekt som följd. Ett kausalt samband mellan luftvärnets förmåga och en lägre grad av luftkontroll för utmanaren att genomföra luftoperationer ifrån kan inte påvisas.Undersökningen visar även på ett möjligt kausalt samband mellan att uppträda med kombinerade luftvärnssystem och höjda genomförandekostnader för utmanaren.Resultatet ger insikt i hur luftvärn kan påverka en tröskeleffekt och bidra till avskräckning samt utökar teoribasen för defensiv luftmakt med ett luftvärnsfokus..

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att klargöra problematiken kring uttagsbeskattningsreglernas utformning och tillämpning, samt att i viss mån analysera situationer där problem kan uppstå i samband med uttagsbeskattning. Upphovet till uppsatsen är de många frågetecken som finns rörande uttagsbeskattning och den stora osäkerhet som området medför. En stor del av rättsområdet har bestämts genom praxis och det är inte alltid helt enkelt att kunna förutse vilka konsekvenser en överlåtelse till underpris får. En sådan osäkerhet är inte positiv och bör undvikas.Uttagsbeskattning är ett ämne som berörts en hel del i doktrin, dock till störst del i artiklar. Det finns inget heltäckande arbete på området och på grund av den stora mängd praxis och de många omstruktureringar som bestämmelserna genomgått de sista 20 åren gör att osäkerheten är stor.Uppsatsen är skriven utifrån författarens tolkning av både lagtext, praxis och doktrin.

Dr. Robert A. Pape utgav sin bok Bombing to win: Air power and coercion in wars år 1996. Det är en kvantitativ analys där Pape?s målsättning är att presentera en teori som beskriver hur luftmakt skall användas för att lyckas och testa den mot alla strategiska luftoperationer under 1900-talet.

Denna magisteruppsats, skriven för Stockholms universitets magisterkurs i historia som ett led iFörsvarshögskolans chefsprogram, har som syfte att beskriva och diskutera svensk luftoperativkrigsplanering 1958-1966 utifrån ett doktrinbegrepp. Någon uttalad luftoperativ doktrin fanns intevid denna tid varför denna får rekonstrueras utifrån en metod där ett antal faktorer beskrivs.Exempel på dessa är högre säkerhetspolitiska och militärstrategiska nivåer, lägre taktiska nivåer,upplevd hotbild, ledning, flygvapnets krigsplanläggning, samverkan med andra försvarsgrenar ochutveckling av nya vapensystem. Källmaterialet består i huvudsak av flygstabens hemliga arkivfrån samma år, vilket inte har studerats tidigare utifrån ett liknande syfte. Vidare problematiserasdoktrinutvecklingen genom att den även diskuteras utifrån olika perspektiv vars värde för ökadförståelse prövas.De konkreta frågeställningarna lyder:- Hur kan flygvapnets luftoperativa doktrinutveckling 1958-1966 beskrivas?- I vilken mån kan denna doktrinutveckling förstås utifrån rationalistiskt respektiveorganisatoriskt synsätt?Utifrån det överordnade säkerhetspolitiska ställningstagandet om alliansfrihet följde ett relativtstarkt försvar och den så kallade svenska linjen.

Konflikterna i södra Afrika under 1900-talets andra hälft är något som idag är främmande för många och som direkt för tankarna till apartheid regimen. Hårt pressat av omvärlden på grund av deras raspolitik kämpade Sydafrika i många år en oftast anonym konflikt mot kommunistiska styrkor som hade stöd från Kuba och Sovjetunionen.Under vissa perioder, speciellt mot krigsslutet, eskalerades stridigheterna och stora konventionella operationer bedrevs långt in i Angola för att hindra framfarten av fientliga styrkor.  Sydafrikas användandet av stridsflyg kopplas i denna studie till John A. Warden III:s teorier om hur luftmakt bör användas.Warden är mest känd från perspektivet att hans teorier var grundläggande i planerandet av Gulfkriget i Irak och andra amerikanska luftoffensiver under 1990- och 2000-talet. I detta arbete undersöks i hur stor utsträckning det är möjligt att finna spår av Wardens luftmakts-teorier i Sydafrikas gränskrig.Resultatet av studien visar, genom en analys, hur enskilda händelser och operationer korrelerar med utvalda begrepp ur Wardens teorier. Däremot finns det inga indikationer som pekar på att det större strategiska perspektivet överensstämmer med Wardens större konceptuella idéer..

Dr. Robert A. Pape utgav sin bok Bombing to win: Air power and coercion in wars år 1996. Det är en kvantitativ analys där Pape?s målsättning är att presentera en teori som beskriver hur luftmakt skall användas för att lyckas och testa den mot alla strategiska luftoperationer under 1900-talet.

Det serbiska luftvärnet sköt ner ytterst få av NATO:s flygplan under Kosovokonflikten. Trots det så visar det sig att NATO:s luftoperationer indirekt påverkades i stor skala av luftvärnet. Även om man sköt ner ytterst få av de anfallande flygplanen uppnådde serberna indirekta effekter på NATO som försvårade hela operationen. Syftet med denna uppsats är att problematisera och definiera begreppet indirekt effekt inom ramen för luftvärn samt att applicera detta begrepp på en vald konflikt.Uppsatsen består i huvudsak av två sammanhängande undersökningar. Först sker en begreppsutredande studie som resulterar i en definition av begreppet indirekt effekt.

Syfte: Denna uppsats har för avsikt att att med utgångspunkt i rättsfallen NJA 1987 s 692 samt NJA 2001 s 878 och med hjälp av skadeståndslagen klargöra i vilken omfattning som revisorn är skadeståndsansvarig för ren förmögenhetsskada gentemot tredjeman. Metod: Den metod som används i uppsatsen är traditionell juridisk metod för att hantera de rättskällor som används som grund för uppsatsen. De rättskällor som framför allt använts i uppsatsen är lagstiftning, praxis och doktrin samt vetenskaps- och branschartiklar inom det aktuella området. Slutsatser: Revisorns skadeståndsansvar i utomobligatoriska förhållanden kan anses vara högst oklart, bland annat eftersom SkL 2 kap 2 § ställer krav på att brott förelegat vid ren förmögenhetsskada, men samtidigt visar praxis och doktrin på att skadeståndsansvar, trots brist på brottslig handling, ändå kan komma att bli aktuellt. Kone-fallet är ett sådant rättsfall där HD formulerade en rättsregel vars innebörd är att intygsutfärdare kan anses vara skadeståndsansvariga gentemot tredjeman då tredjeman haft anledning att lita på den avgivna informationen, vilket innebär att intygsavgivare, som ska ha insett att det avgivna intyget kunde komma att användas av flera personer och olika ändamål, kan bli skadeståndsansvariga i utomobligatoriska förhållanden.

Syftet med denna uppsats är att i en jämförande studie utreda skillnaderna beträffande gällande rätt avseende upplysningsskyldigheten för säljaren vid fastighetsköp respektive vid köp av lös egendom. Uppsatsen ska även utreda huruvida skillnaderna är motiverade för säljaren av en vara.Någon bestämmelse som tar sikte på säljarens upplysningsskyldighet finns inte i 4 kap. JB. Av förarbetena framgår det att undersökningsplikten är utgångspunkten för felansvaret och att det inte finns någon generell upplysningsskyldighet för säljaren. I NJA 2007 s.