Bakground: Puerperal fever caused by group A Streptococcus is in a global context seen as a common cause of death in childbirth.Aim: To examine the consequences of group A streptococcus infections in women postpartum and to see what a nurse can do to stop the infection with adequate nursing interventions.Method: This is a review built on 15 articles. These articles were read in full and audited with a suitable template.Result: Women postpartum has 20 times higher risk to get group A stretococcus infection as compared to non pregnant. The consequences of Group A Streptococcus infection can lead to high fever, abscesses around the uterus, sepsis, acute respiratory distress syndrome (ARDS), hysterectomy and death. Patients who share room with infected patients carries an increased risk to be infected. Curtains between patient beds can be colonized by Group A Streptococcus.

Bakgrund: Tidigare studier har visat på betydelsen av kommunikation, både verbal och icke-verbal, i mötet med den lidande patienten. En mellanmänsklig relation bygger på ett möte mellan människor som inte är fast i sina roller, som sjuksköterska och patient. Det är bara genom mötet sjuksköterskan kan få tillgång till patientens egentliga lidande, detta är nödvändigt för att kunna vårda, ge tröst och stöd. Syfte: Beskriva vilket stöd den lidande människan/patienten på sjukhus önskar av sjuksköterskan. Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats, innehållsanalysen har gjorts med hjälp av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom sju olika kategorier, ge det lilla extra, vara medmänniska, se mina behov när jag inte orkar, ge information som jag förstår, vara rädd om mitt förtroende, våga dela mitt lidande och lätta upp med humor..

Non-attendance and cancellations within dental care is a problem resulting in both financial and time consuming losses. The purpose of this questionnaire was to investigate different factors influencing non-attendance and cancellations. Six public and private dental clinics located in Skåne participated. Information about the clinics and patient-related factors were collected. Result: Totally 182 patients cancelling or not attending their appointment were registered.

Syftet med föreliggande kandidatuppsats har varit att utifrån forskning om riskfaktorer, redogöra för vilka riskfaktorer gärningsmän har som utövar dödligt våld mot en kvinna i en nära relation. En nationell och internationell forskningsöversikt genomfördes samt en kvantitativ innehållsanalys av tio domslut från olika Tingsrätter i Sverige. Sammantaget så visar nationell och internationell forskning att de vanligaste riskfaktorerna för dödligt våld är separationsproblematik hos gärningsmannen, drog/alkoholmissbruk, tidigare utsatt offret för partnervåld, samt arbetslöshet. Innehållsanalysen av domsluten bekräftar den vetenskapliga forskningen där de vanligaste riskfaktorerna för brottet är en problemfylld relation, utsatt offret för tidigare hot om våld, kontrollbehov, separationsproblematik samt sexuell svartsjuka. Mer forskning efterfrågas kring depression hos gärningsmannen vid brottet, som både litteraturgenomgången och innehållsanalysen visade vara en riskfaktor. Ytterligare forskning efterfrågas också om styvbarn och hög åldersskillnad mellan offer och gärningsman, som den internationella forskningen visade verka som riskfaktorer.

Palliativ vård strävar efter att förebygga och lindra lidande för patienten som är drabbad av livshotande sjukdom. Det handlar om att lindra den fysiska smärtan men i lika stor utsträckning den psykiska. Genom att vårdaren initierar och utvecklar en vårdande relation med patienten kan hon hjälpa denne att nå bästa möjliga livskvalitet under den tid som finns kvar. Detta är många gånger en svår uppgift. Denna studies syfte var att beskriva hur den vårdande relationen framträder i vårdandet av patienter i den palliativa vården.

Bakgrund. Skratt och humor inom vården kan minska stress, oro, rädsla och utbrändhet. Humor kan även bygga relationer och lätta upp stämningen. Humor kan användas som kommunikationsmedel mellan människor. Syfte.

Läkemedelshanteringen är ett av sjuksköterskans ansvarsområden inom hälso- och sjukvården. Utifrån kunskap och lagar skall den bedrivas på ett patientsäkert sätt men trots det sker läkemedelshanteringsfel vilket innebär risker i patientsäkerheten.Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar säkerheten i samband med sjuksköterskans läkemedelshantering. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att vanliga läkemedelshanteringsfel är utebliven dos, fel administreringstid, fel dos, fel administreringssätt, fel läkemedel och läkemedel till fel patient. Faktorer som påverkar sjuksköterskans läkemedelshantering är felaktiga och dåligt skrivna läkemedelsordinationer, distraktion under läkemedelshanteringen, bristande rutiner samt införande av ny teknologi.

Bakgrund: Känslor av maktlöshet kan påverka sjuksköterskors engagemang och ansvar för patienter. Sjuksköterskor har i sin profession ansvar för patienters omvårdnad och vill hjälpa patienter att bli friska. När sjuksköterskor inser att målet inte kan fullföljas kan känslor av maktlöshet uppstå. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av maktlöshet vid vård av patienter. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Varje år avlider över 90 000 personer i Sverige och sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter i livets slutskede. Att kommunicera med patienter är en av grundpelarna inom den palliativa vården och utgör ett viktigt verktyg i omvårdnaden av döende patienter. Syftet med denna studie var att kartlägga vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter i livets slutskede - ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie med systematisk ansats. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar och visade att påverkande faktorer var sjuksköterskans förhållningssätt till kommunikation, förhållningssätt till döden och religiösa uppfattning, rädsla för att göra patienten upprörd och frånta dem hopp samt erfarenhet och utbildning.

The purpose with this studie was to examine how individuals with experience of a long-term drugabuse describe their transformationprocess, and if this process has contributed to a change in their selfdescription. The studie was delimit to examine the transformationprocess, not in relation to what sort of abuse the informants had, or in relation to gender. The studie anwered questions concerning motivation to stop abusing, how the informants started the drugcareer, and how life as an abuser is described. In the studie qualitative method was used, five semi-structured interviewes were made with individuals who had a long-term addiction in the past. Symbolic Interactionism was the theoretical frame of referense that was used for analyse.

Att drabbas av gynekologisk cancer är chockartat och kvinnor kan känna rädsla för att dö och oro inför framtiden. Sjuksköterskor har en viktig roll i vården av cancersjuka människor, men upplever sin kunskap begränsad. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av ovarialcancer. Elva artiklar analyserades med manifest innehållsananlys, vilket resulterade i sex kategorier: att undvika och förneka sin cancer: att vara tömd på energi men fylld av känslor: att känna sig ensam och övergiven: att känna sig skyldig och vilja värna om närstående: att ta emot stöd för att hantera situationen: att existensen utmanas och livet värdesätts annorlunda. Resultatet visade att cancerbeskedet skapade kaos.

Bakgrund: Att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter kan medföra både positiva och negativa erfarenheter för patienter. När en människa intar rollen som patient hamnar hen i en situation där patientens avskildhet kan bli svår att bevara och värdigheten kan bli hotad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier, varav nio var kvalitativa och en var både kvalitativ och kvantitativ. Studierna som erhölls ifrån databaserna CINAHL och PUBMED analyserades och sammanställdes.Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och sju subteman. Det första huvudtemat benämns som Att vårdas i en flerbäddssal med tre subteman; Betydelsen av att ha sällskap av medpatienter, Stödjande samtal av medpatienter och Bevara självständighet och värdighet genom ett oberoende. Det andra huvudtemat benämns som Patienternas upplevelse av att vistas i en flerbäddssal med andra medpatienter med ett subtema; Att vårdas i en könsblandad flerbäddsal som ett hot mot värdigheten.

AbstractAuthor: Ellinor Carlsson and Renate HöjdTitle: "When you can make a difference and when you can´t" the power relation between psychiatricdisability social worker and client [translated title]Supervisor: Eva SkogmanAssessor: Norma MontesinoOne branch of the social works field of research is the relation between social worker andclient. Research has shown that the power and inequality in the relation between helper andperson being helped is needed for the helper to provide help. Power is often mentioned undernegative circumstances such as social workers abuse of their power position, violating theperson being helped. However, Michel Foucault suggests that power is something neutral thatexists in every social interaction. The negative aspects of power are effects of the parties notreaching agreement.

Bakgrund: I Sverige har cirka 3-4 % av den vuxna befolkningen diabetes, varav cirka 80 % lider av typ 2 diabetes eller så kallad åldersdiabetes. Det är välkänt att personer med typ 2 diabetes behöver stöd och utbildning för att klara av att leva med sin sjukdom. En av diabetesteamets uppgifter är därför att stödja dessa personer på bästa sätt. Metod: Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med typ 2 diabetes upplever stödet från diabetesteamet.

Bakgrund: Människor strävar efter lycka, karriär och hög social status. Risken finns att de som inte uppnår vissa krav kan räknas som misslyckade. Många lever i utanförskap av olika anledningar och missbruk kan vara en orsak. Vi lever också i ett samhälle kantat av fördomar som inte alltid stannar utanför arbetsplatsen. I det dagliga arbetet som sjuksköterska möter vi ofta patienter med olika sorters missbruk.