Människor är i behov av hopp under helalivstiden och ett liv utan hopp kan ses sommeningslöst. Hopp är ett mångdimensionellt,komplext begrepp som förändras över tiden ochblir särskilt märkbart vid sjukdom. Syftet var attbelysa upplevelsen av hopp hos patienter. Studiengenomfördes som en litteraturstudie där resultatetutgjordes av elva vetenskapliga artiklar. Känslorsom oro, rädsla kunde bli märkbara vid sjukdomoch känslor av hopplöshet dominerade.

ABSTRACTPressure ulcers are a serious health damage that causes great suffering, prolonged hospital stays and increased health care costs. Patients undergoing surgery are at high risk of developing pressure ulcers and it is the operating theatre nurse responsibility to protect against health damage through nursing. There are little research made in the area of perioperative pressure ulcer prevention. In order to investigate perioperative pressure ulcer preventive care measures that are described in the litterature and to answer the question how the operating theater nurse can protect the patient, a pilot study of a systematic literature review was carried out. Data base searches were conducted in PubMed and Cinahl from where ten articles were selected and examined for their quality and content.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har ökat under de senaste åren, vilket har medfört att sjuksköterskan kommer att få möta många patienter från olika kulturer. Att ge en god och likartad vård är viktigt oavsett vilken kultur patienterna kommer ifrån. En god kommunikation är av betydelse för att göra patienterna mer delaktiga i sin vård. Syfte: att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med patienter som kommer från en annan kultur i samband med vård på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att få fysisk aktivitet ordinerat på recept av distriktssköterskan och om möjligheten att följa det ordinerade. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio kvinnor och tio män som erhållit FaR från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.

Vårdcentraler har under de senaste 15 åren anställt kuratorer psykologer och psykoterapeuter som kan erbjuda samtalsbehandling. Vid utvärdering av samtalen visar resultaten friskare patienter som bidrar till lägre vårdkostnader. Biologiska, psykologiska och sociala funktionerna blir centrala i mötet med patienten och hur dessa funktioner påverkar beskrivningen av problemet men också effekten utifrån funktionsnivå i relation till närstående. Vårdcentralen är första linjens vårdgivare från mödra- till äldrevård. Då förändring sker hos patienten påverkas helheten/nätverket.

The aim of this Master?s thesis is to examine how librarians in a Swedish public library view and discuss mediation of fiction. The questions posed in this study are: How do the librarians want to work with mediation of fiction? What type of literature should be provided according to them? How do they express that they relate and should relate to their users? The theoretical starting-points are three categories extracted from Jofrid Karner Smidt?s doctor?s dissertation Mellom elite og publikum: the approach to users, strategies for mediation, and ideals for mediation. The empirical material was gathered through focus group interviews with librarians in a public library.

Det har visats att i de flesta länder engagerar sig sällan läkare och sjuksköterskor i arbetet att upptäcka intimt partnervåld (IPV). Brist på kunskap, djupt sittande normer och attityder är troliga anledningar till detta. Syftet med denna studie är att beskriva vilka kunskaper som kan underlätta för sjuksköterskan att upptäcka och bemöta den som har blivit utsatt för IPV. Studien är en systematisk litteraturstudie gjord på 12 artiklar som kvalitetsgranskats enligt Wengström och Forsberg (2003). Som sjuksköterska bör man erbjuda en säker, stödjande miljö och skapa en god relation som är präglad av hjälpande av tillit innan man frågar om IPV.

I bakgrunden beskrivs begreppen smärta och postoperativsmärta tillsammans med Travelbees vårdteori. Den postoperativa smärtupplevelsen är alltid unik och bör behandlas individuellt. Det förekommer stora variationer i smärtupplevelse, analgetika behov och behandlingseffekt hos patienter. Syftet är att belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metoden för uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativt vetenskapliga artiklar har använts.

Bakgrund: Uppskattningsvis har cirka två procent av befolkningen någon gång under sin livstid haft ett bensår. Tittar man på enbart venösa bensår beräknas den siffran ligga på cirka 0,12-1 procent. Bensår är ingen sjukdom i sig utan ett symtom på någon underliggande sjukdom. Den vanligaste orsaken är någon form av cirkulatorisk störning exempelvis venös insufficiens. Den typ av behandling som rekommenderas vid venösa bensår är kompressionsbehandling.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att ur ett sjuksköterskeperspektiv beskriva hur humor kan tillämpas i omvårdnad. Syftet besvarades utifrån fyra frågeställningar; När använder sjuksköterskor humor i omvårdnad och vilka effekter får detta? Hur används humor för att hantera arbetssituationen? Vilka hinder finns till att använda humor i omvårdnad? Vilka risker finns med att använda humor i omvårdnad? Studien baserades på analys av åtta vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att humor är en viktig del i omvårdnaden som skapar goda och tillitsfulla relationer, bevarar patienters värdighet och är en effektiv copingstrategi för sjuksköterskor. Humor stärker samhörighet i arbetslaget.

Introduktion: Inom vården möts människor med olika kulturella och religiösatillhörigheter. Denna litteraturstudie har som mål att vara ett hjälpmedel till attmöta patienter som tillskriver sig islam. Studien beskriver kortfattat vad somkännetecknar islam som religion och att islam kan praktiseras på olika sätt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva kompetensområden som kan skapagoda förutsättningar i vårdmötet mellan sjuksköterskor och patienter som tillskriversig islam. Metod: Litteraturstudie. Vi har använt oss av databaserna Cinahl ochPubMed.

The connection between body, soul and social surroundings and their influence on health has, in the western world, been known for over a hundred years. The hospital social worker with tasks within the area of the psychosocial perspective is therefore now a part of Swedish healthcare. Yet both international as well as national research and literature show that social workers have a slow professionalizationprocess and difficulties describing their area of tasks and methods. This study aims to explore hospital social workers line of work, what they believe becomes help in their work with patients and put results in relation to professionalization in the medical environment. The results are problematized from perspectives like professionality, power and role.The study includes 86 hospital social workers at Sahlgrenska Universitetssjukhuset in Gothenburg Sweden and it contains both quantitative and qualitative parts.

Arbetet som intensivvårdssjuksköterska (IVA-sjuksköterska) innebär ofta att vårda patienter som av olika anledningar behandlas med respirator. Att vara intuberad medför att talförmågan förhindras. Det är svårt för dessa patienter att ge uttryck för sina behov och önskningar genom verbal kommunikation. De har dessutom begränsad rörlighet och påverkad kognitiv förmåga relaterat till diagnos och farmaka. För att kunna erbjuda intuberade patienter optimal omvårdnad måste IVA-sjuksköterskan besitta kunskap om hur kommunikationen upplevs av dessa patienter.

Bakgrund: Bakgrunden bygger på tre vårdvetenskapliga begrepp. Livsvärld, subjektiv kropp och vårdrelation. Den innefattar även fakta om sjukdomen ALS, amyotrofisk lateral skleros, en obotlig neurologisk sjukdom som gör att musklerna förtvinar. Livsvärld är den verklighet som vi dagligen lever i och ständigt, om än omedvetet, tar för givet. Människan lever i världen genom sin subjektiva kropp.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av god omvårdnad, inom EU och Norden, given av sjuksköterskor verksamma på avdelningar inom somatisk vård. Återkommande upplevelser i de granskade artiklarna identifierades och blev fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var: kommunikation, sjuksköterska, patient och miljö. Det har funnits många gemensamma faktorer, som var viktiga för att patienten skulle uppleva god omvårdnad. För att kunna uppleva god omvårdnad krävdes bl a: patientorienterad och individuell kommunikation, att sjuksköterskan skulle ha en vårdande ansats samt vara observant och förutseende, inneha egenskaper såsom empati, humor, kompetens samt att se patienten som en unik individ delaktig i omvårdnadssituationen.