Elective joint surgery increases for every year and the operations are associated with postoperative pain. Postoperative pain is a well known phenomenon and pain physiology and analgesics are well known by caregivers, but the significance of the interaction between patient and caregiver is not illuminated. There are still patients experiencing unnecessary postoperative pain. Among patients in elective surgery, 25% runs a risk for underestimated pain. The aim of the study was to describe patient?s experiences of nursing interaction in the context of postoperative pain during hospitalisation after going through knee- or hiparthropasty.

En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos.

In the present study, the institutional discourse in health care was examined, focusing onspeech therapists and occupational therapists in interaction with a common patient withaphasia. The purpose of the present study was to identify common communication strategiesused in the professional conversation between a speech therapist and a patient and between anoccupational therapist and the same patient. Specific research questions were: Whatcommunicative strategies are used in interaction between a speech therapist and a patient withaphasia and between the occupational therapist and the same patient? Are theredifferences/similarities between how speech therapists and occupational therapists interactwith patients with aphasia?Six people in total, two patients in interaction with a speech therapist and an occupationaltherapist respectively, were recorded during treatment sessions of each profession. Generaland specific aspects of the institutional interaction were then analysed according to principlesof conversation analysis.Similarities in the use of closed questions as a strategy to increase the effectiveness ininteraction could be seen between the two different professions studied.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal.

Elective joint surgery increases for every year and the operations are associated with postoperative pain. Postoperative pain is a well known phenomenon and pain physiology and analgesics are well known by caregivers, but the significance of the interaction between patient and caregiver is not illuminated. There are still patients experiencing unnecessary postoperative pain. Among patients in elective surgery, 25% runs a risk for underestimated pain. The aim of the study was to describe patient?s experiences of nursing interaction in the context of postoperative pain during hospitalisation after going through knee- or hiparthropasty.

Bakgrund: Forskningen har visat att humor är ett socialt fenomen som kan ses som ett universellt språk. Den har visat sig påverka en rad faktorer positivt, däribland vårdmiljön, relationen mellan sjuksköterska och patient samt patientens hälsa. Humor är inte enbart positivt i en vårdkontext, däremot finns det tillfällen då den bör undvikas.Syfte: Syftet är att belysa användandet av humor i mötet mellan sjuksköterska och patient.Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar valts ut, skillnader och likheter har identifierats och slutligen sammanställts.Resultat: Resultatet består av tre huvudteman: Humorns inverkan på avdelningens vårdatmosfär, interaktion mellan sjuksköterska och patient samt humorns effekter. Under huvudtemat interaktion mellan sjuksköterska och patient hittades två underkategorier: kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt förlorade tillfällen till humor. I huvudtemat humorns effekter hittades underkategorierna: humor som strategi samt humor som lindring.Diskussion: I resultatdiskussionen följer en diskussion där resultatet implementeras i Travelbees omvårdnadsteori, Human-to-Human Relationship Theory, men också hur ny forskning förhåller sig till resultatet.

Bakgrunden: Anorexia Nervosa är en form av ätstörning och sjukdomen drabbar fler kvinnor än män och gör ofta debut i tonåren. Sjukdomen präglas av avsiktlig självsvält, viktfobi och förvrängd kroppsuppfattning. Att skapa en bra relation i mötet mellan patient och sjukvårdspersonal är svårt. Många av de patienter som har Anorexia nervosa förnekar sin sjukdom och har liten tillit till sig själva. Det är vårdaren som har ansvaret för att patienten ska få en positiv upplevelser av vården.

Bakgrund: Hopp är ett fenomen som är svårt att definiera. Hopp upplevs på olika sätt och i olika omfattningar av patienter med en dödlig sjukdom. Upplevelsen av hopp samspelar med upplevelsen av hopplöshet. Hopp är betydelsefullt för patienter i palliativ vård och kan ge patienter förmåga att uthärda lidandet och det betraktas som en inre resurs som är viktig för att uppnå livskvalitet. Syfte: Att studera patienters upplevelser av hopp i livets slutskede.

Background:A trauma is a potential life threatening state which demands special resources and optimal care. Trauma doesn't just mean physical violence against the body, it can also put the patient in a psychological crisis. The trauma care in the emergency department is a short and intensive assessment between the patient and the emergency staff, where there is a risk that the patient may feel exposed and uncomfortable. For the nurse to be able to provide security and meet the patients' needs of well-being during the trauma care, the nurse has to try to understand the patients' needs and experiences. Aim: The aim of this study was to illuminate the patient's experiences during trauma care in the emergency department.

Bakgrund: Kommunikation innebär en relation mellan en sändare och en mottagare samt ett möte på en jämlik nivå. Att lyssna aktivt är en grundläggande kunskap inom omvårdnad och lyssnandet leder till att sedan kunna kommunicera effektivt. Vårdprofessioner kommunicerar på varierande sätt, har olika mål med kommunikationen samt att det finns flera samtalstekniker. Ett hinder i kommunikationen beskrivs som avsaknad av ett gemensamt språk eller att tolk används till hjälp. Syfte: Att belysa kommunikation, samtalet och lyssnandet i mötet mellan patient och vårdare i vårdmiljö.

Afasi kan drabba både talförmågan och förståelsen för språket. Språket blir på så vis en utmaning för sjuksköterskan. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sjuksköterskan skapa förutsättningar för patienten till att vara delaktig i sin vård och i kommunikationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar verbal- och ickeverbal kommunikation mellan patient med afasi efter stroke och sjuksköterskan. Uppsatsen är utformad som en litteraturstudie, där resultatets elva artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed.

Background: A nurse who is working in the health care is expected to show the best side for other people. An emotional work demands a lot of the role of a nurse, when she has to deal with her feelings after the given situation to satisfy the patient.Aim: The purpose of the study is to seek understanding of what nurses perceive to be the essence of the emotional work in health care. The study also wants to understand what factors could affect the meeting both positively and negatively between nurse and patient in social interactionMethod: The study?s methodology is qualitative with phenomenological-hermeneutical approach to seek understanding of the six interviewed nurses lived experiences and the experiences of the emotional work.Results: The result has four main themes developed: Emotional management, to consider the patients existential needs, meeting the patient and to do something meaningful.Conclusion: The essence of the perceived emotional work for nurses is emotional transformation where the nurse changes her feelings by acting according to the situation in the meeting with the patient. It is important that nurses reflect in the work so they do not take their work home and become exhausted and burn out.Keywords: Emotional labour, emotional management, patient encounter, phenomenological-hermeneutical, existential needs, the essence, burn out.

When going through a stem cell transplantation a patient is forced to undergo protective isolation to inhibit risk of opportunistic infections related to the low leucocyte count as a result of aggressive pre-transplant chemotherapy treatment. Protective isolation has shown to have an impact on patient experiences during treatment and the aim of this study is to elucidate experiences of protective isolation of patients undergoing hematopoietic stem cell transplantation and to deduce patient perceptions of the role of nurses in protective isolation care. The presented study was performed as a mixed qualitative and quantitative survey at a hematopoietic ward in Sweden. Results were analyzed by Mayring (2000) and by descriptive frequency charts and show that patients in protective isolation experience alienation, necessity, safety and anxiety with regards to their protective situation. Considering the role of nurses patients perceive their role to be attendant, informant and acting as an executioner of medical implementations.

Inledning/bakgrund: Patienten skall känna välbefinnande och uppnå hälsa genom vårdmötet. En förutsättning för detta är att det finns en relation mellan patient och sjuksköterska. På en akutmottagning är det en utmaning för sjuksköterskan att skapa en relation och ett ömsesidigt förtroende mellan sig och patienten, vilket bland annat beror på tidsbrist.Syfte: Uppsatsens syfte var att beskriva sjuksköterskans strategier för bemötande av vuxna patienter i det korta vårdmötet.Metod: Uppsatsen genomfördes med en kvalitativ metod och deskriptiv design med semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys. Informanter valdes genom strategiskt urval.Resultat: Resultatet av analysen sammanställdes till ett övergripande tema ?Strävan till att vara professionell i det korta vårdmötet? som innefattande sex olika kategorier med tillhörande subkategorier.

Aim: The aim of this study was to investigate nurses? experiences of communicating with patients with immigrant backgrounds regarding language barriers, patient relations and use of interpreter. Method: Eight persons participated in this study. Four registered midwives were interviewed in a focus group and one clinical lecturer with a district nursing background, one midwife and two district nurses were individually interviewed about their experiences. The content was analysed using a qualitative content analysis.