Hur kan urban odling skapa nya sociala nÀtverk mellan mÀnniskor och fÄ dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus pÄ överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nÀtverk och sociala kopplingar mellan mÀnniskor, och överbryggande socialt kapital Àr dÄ sÄdana nÀtverk mellan mÀnniskor frÄn olika grupper i samhÀllet. En historisk Äterblick ges kring hur socialt kapital, med fokus pÄ överbryggande socialt kapital, har skapats bÄde i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram frÄn slutet av 1800-talet och fram till idag. DÀrefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nÀtverk och möten, utan att anvÀnda begreppet socialt kapital.

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av kÀnsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hÀlsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkÀtundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM Àn japanska studenter med högt socialt stöd.

Studien syftar till att undersöka hur dansen pÄverkar mÀnniskan socialt samt mentalt. De frÄgestÀllningar vi haft Àr, vad innebÀr dans? Hur anser danspedagoger samt dansterapeuter att dans pÄverkar mÀnniskan mentalt och socialt? Hur anvÀnds dansterapi för att stÀrka mÀnniskan?Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna tolkas med hjÀlp av hermeneutiken. Respondenterna Àr fem danspedagoger samt tvÄ dansterapeuter.VÄrt resultat visar att dans mestadels pÄverkar mÀnniskan pÄ ett positivt sÀtt.

Self-efficacy och socialt stöd Àr tvÄ fenomen som visats ha ett flertal goda effekter pÄ individers beteende framförallt inom utbildning. Devonport och Lanes (2006) studie kunde bekrÀfta relationen mellan self-efficacy och prestation. Den föreliggande studiens syfte var att studera betydelsen av self-efficacy och socialt stöd för studieprestation hos en grupp studenter. TvÄ mÀtningstillfÀllen utfördes, med 65 deltagare vid första och 49 vid andra tillfÀllet. Resultaten visade att socialt stöd hade signifikant positivt samband med self-efficacy.

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer pÄ förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hÄllbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hÄllbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade omrÄde samt visa pÄ vilka utfall detta socialt hÄllbara arbete kan medföra. Uppsatsen anvÀnder som ansats och metod jÀmförande dokumentstudier av tre statliga företag ? Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen ? valda utifrÄn ett idealistiskt urval till följd av deras framtrÀdande roll inom hÄllbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjÀlp av företagens hÄllbarhetsredovisningar samt andra tillgÀngliga informationskanaler. Undersökningen visar pÄ bÄde likheter, skillnader och mönster mellan studiens tre statliga företag. CSR-inriktade verktyg och processer existerar inom företagens uttalade strategier och planer, dock finns ett behov att förbÀttra processer kring uppföljning för att försÀkra sig att arbetet drivs igenom enligt planerna samt att lÀrdomar kan dras frÄn de utfall arbetet medför..

Syftet med studien Àr att undersöka vilken ideologisk grund diskursen socialt arbete skapar sin kunskap pÄ. Uppsatsen Àr av ren textanalytisk art och Àr skriven i förhoppningen om att lyfta upp intressanta frÄgor som kan anvÀndas i vidare forskning och diskussion.FrÄgestÀllningarna:? Hur fÄr centrala tecken i valt material sin mening utifrÄn en diskursteoretisk ansats?? Vilka eventuella grÀnser för vad författarna möjligen kan uttrycka kan skönjas i materialet?? Vilka ideologiskt förknippade uttryck kan uppfattas i det undersökta materialet? Metoden för denna studie Àr diskursanalys som Àven Àr en del av teoribygget. Jag har anvÀnt mig av Laclau och Mouffes diskursteori i kombination med kritisk teori och Foucaults tankar kring makt. Materialet bestÄr av sex stycken C-uppsatser frÄn Institutionen för socialt arbete frÄn Göteborgs universitet som i denna studie behandlas, kvalitativt, som ett samlat material, sedd som en produkt av institutionen.

Allt högre krav stÀlls pÄ en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en sÄ kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte Àr att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnÄs genom en undersökning av arbetsmetoder och synen pÄ evidensbaserat arbete hos fÀltassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjÀlp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och stÀlls mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populÀrvetenskaplig artikel och tvÄ arbetsplatsannonser samt skriftlig information frÄn fÀltassistenterna.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Synen pÄ barns sociala nÀtverk och socialt nÀtverksarbete har förÀndrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nÀtverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nÀtverket hos barn som socialarbetare inom olika fÀlt mött. Syftet med föreliggande studie var att fÄ fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nÀtverk. Syftet var ocksÄ att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nÀtverkets betydelse för barns livssituation. Studien Àr kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lÄng yrkeserfarenhet inom omrÄdet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om socialt kapital pÄverkar intrÀdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? PÄ vilket sÀtt har sociologistudenterna fÄtt kunskap om lediga anstÀllningar, genom till exempel personer i deras sociala nÀtverk: vÀnner, familj och bekanta. Vi ville Àven ta reda pÄ om det finns skillnader mellan personer som Àr barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i frÄga om deras tillgÄng till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gÀller valet av utbildning och yrke.Det empiriska materialet i denna studie grundar sig pÄ Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som Àr barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund.Studiens teoretiska ramverk bygger frÀmst pÄ teorier om socialt kapital, sÄsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin.

En allmÀn beskrivning av socialt kapital skulle kunna benÀmnas som en resurs som blir tillgÀnglig först genom sociala nÀtverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhÄllning och har Àven i teorin benÀmnts som ?det sociala kittet?, som hÄller ihop grupper och samhÀllen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa samt tydliggöra förhÄllandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrÄn olika mÀtmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhÀllet ska arbeta med att öka tillgÄngen av begreppet socialt kapital ur ett folkhÀlsoperspektiv.

Studien syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur det grÀnslösa arbetet hanteras i olika organisationer och hur det grÀnslösa arbetet diskuteras av tjÀnstemÀn. Studien utgÄr ifrÄn Karaseks och Theorells modell bestÄende av krav, kontroll och en teoriutveckling av socialt stöd i relation till krav och kontroll. Studien gÄr Àven in pÄ vad ett grÀnslöst arbete innebÀr och hur flexibilitet pÄverkar anstÀllda och deras organisationer.För en djupare förstÄelse för hur problematiken diskuteras i organisationer genomfördes sex samtalsintervjuer för att belysa nÀrmare hur yttra krav, inre kontroll och socialt stöd hanteras i intervjupersonernas organisationer. TvÄ intervjupersoner har ledande positioner i sina respektive organisationer. Alla intervjupersoner har olika positioner i sina respektive organisationer och anvÀnder vÀldigt olika strategier för att fÄ balans i det grÀnslösa arbete.

Denna artikel redovisar ett resultat frĂ„n en enkĂ€tundersökning dĂ€r 65 examinerade studenter frĂ„n socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, Ă„ren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte Ă€r att genom en retrospektiv utvĂ€rdering av denna socionomutbildning undersöka hur vĂ€l dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anstĂ€llning inom socialt arbete. I enkĂ€ten efterfrĂ„gas respondenternas tankar nĂ€r de ser tillbaka pĂ„ utbildningen, hur vĂ€l förberedda de kĂ€nde sig för sĂ€rskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lĂ€randeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansĂ„g att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svĂ„rast. För tre fjĂ€rdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förĂ€ndras under utbildningens gĂ„ng, Flera av dem anger Ă€ven att det har skett en markant förĂ€ndring betrĂ€ffande deras förvĂ€ntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.