Syftet med den hÀr studien var att försöka förklara utbrÀndhet genom att försöka förstÄ mÀnniskors kÀnslor av sammanhang pÄ arbetsplatsen samt att försöka utröna vilka faktorer som behövs för att mÀnniskor ska fÄ kÀnslor av sammanhang pÄ arbetsplatsen. Studiens tolkningsmetod var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med tre personer som arbetar inom ett vÄrd- och omsorgsprojekt: en projektledare och tvÄ medarbetare. Vi har utifrÄn Giorgis analysmetod tolkat att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet Àr omrÄden som Àr viktiga för att fÄ en kÀnsla av sammanhang pÄ arbetsplatsen. Analysen av intervjupersonernas utsagor skedde utifrÄn Aaron Antonovskys salutogenetiska synsÀtt och hans begrepp KASAM - kÀnsla av sammanhang.

Social support is important for adults well-being, quality of life and self-esteem. The nurse should respond to the patient's care needs, knowledge of social support for young people with chronic diseases is therefore important. The purpose was to investigate who or which ones provide social support for young people with chronic diseases and what social support contributes to. A descriptiv design where used. The literature search in the database Medline via Cinahl resulted in twelwe articles.

Tidigare studier visar att Afrika Àr en vÀxande marknad med möjligheter för svenska företag, men det Àr en marknad som innebÀr risker. De svenska företagen har idag en stark nÀrvaro med ett gott rykte och bidrar med kunskap och kvalitet. Trots stora naturtillgÄngar och ekonomisk tillvÀxt rÄder en ojÀmn inkomstfördelning med fortsatt utbredd fattigdom och underutvecklad infrastruktur. De afrikanska lÀndernas egna företagare Àr en viktig del i deras ekonomiska tillvÀxt. För att skapa vidare utveckling bör de afrikanska ledarna ta större ansvar för den unga arbetskraften.Studiens syfte var att studera hur, var och varför svenska företag har etablerat sig pÄ den afrikanska marknaden och se om och hur etableringen skiljer sig Ät för de utvalda företagen.

Den hĂ€r uppsatsen belyser hur den mĂ€nskliga faktorn pĂ„verkar sĂ€kerheten vid mobilt arbete och ger förslag pĂ„ Ă„tgĂ€rder för att öka sĂ€kerheten inom mobilt arbete. Vi har genom litteraturstudie och kvalitativ undersökning studerat hur den mĂ€nskliga faktorn pĂ„verkar sĂ€kerheten inom mobilt arbete. MĂ„nga av de sĂ€kerhetsproblem som identifierats inom mobilt arbete Ă€r inte specifika för omrĂ„det utan har sitt ursprung i traditionell IT-sĂ€kerhet. Det största problemet Ă€r anvĂ€ndarna, inte tekniken de anvĂ€nder sig av. Även de nya problem som uppkommit inom mobilt arbete Ă€r kopplat till anvĂ€ndarna.VĂ„r undersökning visar att anvĂ€ndare inte har tillrĂ€cklig medvetenhet inom sĂ€kerhet och att det krĂ€vs bĂ€ttre utbildning pĂ„ anvĂ€ndarnivĂ„ för att kunna arbeta mobilt pĂ„ ett sĂ€kert sĂ€tt..

Syftet med studien var att identifiera hur olika mötesplatser kan pÄverka individer i olika Äldrar. En kvantitativ och kvalitativ metod anvÀndes och en enkÀt skickades ut till ca 5000 anvÀndare via ett socialt forum pÄ internet. Urvalet bestod av 32 personer i Äldrarna 19 till 79 Är som gav informerat samtycke och svarade pÄ enkÀten. Av de 32 deltagarna var det 22 kvinnor och 10 mÀn. Deltagarna var bosatta i stora delar av Sverige.

Sammanfattning Syftet med studien Àr att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan frÀmja lÀrande. Mer precist Àr syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som pÄverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrandet i organisationen. Studien Àr kvalitativ med en induktiv ingÄng och för att fÄ empiri har intervjuer utförts pÄ ett företag, med sÄvÀl chefer som medarbetare. Resultatet visar pÄ att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.

Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD) Àr en erkÀnd diagnos som listades i DSM-III Är 1980. NÄgot som inte har uppmÀrksammats pÄ samma sÀtt Àr de symptom som upplevs av individer som i andra hand exponeras för trauma. Exempelvis de som tar emot en primÀrdrabbads berÀttelse. För att beskriva pÄverkan av att ta emot en primÀrdrabbads berÀttelse har termen yrkesrelaterad livskvalitet (Professional quality of life) anvÀnts. Forskning med fokus pÄ yrkesrelaterad livskvalitet har bedrivits inom mÄnga olika yrken.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka de handleddas upplevelse av handledaren utifrÄn den auktoritÀra respektive den mer jÀmlika handledarrollen. För att samla in vÄrt material genomförde vi semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare frÄn fem olika kommuner. Kravet var att de skulle ha haft extern handledning under minst tre Är. DÄ vi avsÄg att fÄ fram de handleddas upplevelser anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. Vi valde att anvÀnda oss av French och Ravens perspektiv pÄ maktbaser för att analysera vÄrt material.VÄrt huvudsakliga resultat visar i korta drag att nÄgra av de intervjuade socialsekreterarna har erfarenhet frÄn auktoritÀra handledare men samtliga uppger att en auktoritÀr handledare inte Àr önskvÀrd.

Syfte: Att undersöka hur det kan vara att vÀxa upp med en bror eller syster med diagnosen adhd, hur livssituationen/syskonskapet hanterats, samt hur de har pÄverkats och hur det eventuellt fortsÀtter att pÄverka dem i vuxenlivet. Syftet var Àven att undersöka syskonens upplevelser och behov av socialt stöd under uppvÀxten.FrÄgestÀllningar:? Vilka upplevelser finns hos personer som vuxit upp med ett syskon med adhd?? Hur upplever syskon att de har pÄverkats av att vÀxa upp med en bror eller syster med adhd?? Hur har syskonskapet hanterats?? I vilken utstrÀckning finns det behov av socialt stöd under uppvÀxten för syskon till barn med adhd?Metod: Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med Ätta personer som vuxit upp med ett eller flera syskon med diagnosen adhd. Intervjupersonerna bestÄr av bÄde kvinnor och mÀn i Äldrarna 17- 29 Är. Resultat: Resultatet visade att samtliga syskon upplevt att syskonrelationen och familjesituationen innehÄllit mycket brÄk som enligt intervjupersonerna var mer Àn vanligt syskonbrÄk.

Tidigare studier om hjÀrttransplantation har handlat om den medicinska behandlingen. DÀrför var syftet med den hÀr litteraturstudien att belysa patienters uppfattning om livskvalitet efter hjÀrttransplantation samt deras uppfattning om omvÄrdnadens betydelse i samband med och efter hjÀrttransplantation. Metoden som anvÀndes var innehÄllsanalys av tio vetenskapliga artiklar av dem var sex kvantitativa, tvÄ kvalitativa och tvÄ var mixad design. Det framkom i resultatet att en stor del av patienterna blev bÀttre efter genomförd hjÀrttransplantation. Efter hjÀrttransplantationen var det dock vanligt att patienter drabbades av fysiska, psykiska och sociala problem t.ex.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra hur mÀnniskor socialt kan konstruera och omkonstruera sin identitet. FrÄgestÀllningen vi arbetat utifrÄn Àr: Hur kan serber, kroater och bosniaker i Sverige socialt konstruera och omkonstruera sin identitet? FrÄgestÀllningen Àr framlyft ur teorin som anvÀnds i uppsatsen, konstruktivismen. Teoridelen behandlas utifrÄn detta synsÀtt, dÀr centrala aspekter vid identitetsskapandet tas upp. Dessa Àr att identiteter: Àr sociala konstruktioner, enbart Àr meningsfulla i kontext, motiverar till gemensam handling, Àr multipla och flerdimensionella och betonas i grÀnsytan mellan vi och dom.

Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivÄn pÄ andrasprÄksstudenters sprÄkliga kompetens i det svenska sprÄket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, dÀr det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar pÄ regeringens krav och hur kraven pÄverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de sÄ kallade StudieverkstÀderna. Uppsatsen Àr till sin karaktÀr dels en presentation eller ?positionsrapport? av verksamheternas arbete i nulÀget och dels en inventering bÄde av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna stÀller pÄ andrasprÄkselevers sprÄkkompetens.Den teoretiska grunden för uppsatsen Àr forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig Àr community of practice-teorin, som innebÀr att miljön formar grupper som hÄlls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam sprÄklig praktik forma en sÄdan sammanhÄllen grupp ? en community of practice eller sprÄkgemenskap.

Föreliggande studie redogör för en undersökning av en behandlingsinstitution för kvinnor med missbruksproblematik. Behandlingsinstitutionen tillÀmpar tolvstegsmodellen som en behandlingsmetod. Syftet med studien Àr att undersöka klienters Äsikter och synpunkter kring tolvstegsmodellen. Arbetet har vidare som syfte att redogöra för eventuella pÄverkan klienter i inlednings- och slutskedet av behandlingen upplever att behandlingen pÄ behandlingsinstitutionen har/haft pÄ dem. Metoden jag valde var kvalitativaforskningsintervjuer.Jag har valt att analysera intervjuerna utifrÄn symbolisk interaktionism.

AbstractHomosexuality is surely accepted in todayÂŽs society - or isnÂŽt it? Many things have changed, for instance laws, which are in favour for homosexuals, have been introduced, in Sweden that is. As we although know, many things are not only dependent on what laws tell us to do. The society also contains values and norms and they furthermore exist in individuals. Regarding sexuality, the norm is heterosexuality.How much does the norm affect our way of living? In what way is it encouraged? What happens to people who donÂŽt live up to the norm? How is it to be homosexual in todayÂŽs society? These are some of the questions that we look upon in this paper.

Att vara med om ett trauma kan fÄ lÄngtgÄende konsekvenser sÄ som att utveckla Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Denna studies syfte Àr att undersöka vilka faktorer som bidrar till ÄterhÀmtning frÄn PTSD. Totalt deltog Ätta individer. Semistrukturerade intervjuer utfördes och dataanalys genomfördes enligt induktiv tematisk metod. Huvudresultaten pekade pÄ att psykoterapeutisk behandling och en stark allians var viktigt vid ÄterhÀmtningen.