Sök:

Sökresultat:

41 Uppsatser om Djurpark - Sida 3 av 3

Nattaktivitet hos Dvärgflodhästar (Hexaprotondon liberiensis) på Parken Zoo i Eskilstuna våren 2010.

Dvärgflodhästen (Hexaprotondon liberiensis) lever i Västafrika där den upptäcktes på 1800-talet, men det var inte förrän på 1900- talen som de introducerades första gången i Djurpark. Studier på vilda dvärgflodhästen har visat sig vara svåra att genomföra, därför har de flesta studier gjorts på dvärgflodhästar i fångenskap. Dvärgflodhästen är ett mycket skyggt djur som lever i regnskogarna runt floder, träsk och sumpmarker. Den är ett nattlevande djur som ofta lever solitärt. I den här studien studeras tre utvalda dvärgflodhästar på parken zoo i Eskilstuna, vad de har för nattaktivitet och hur de använder sig utav miljöberikningen. Leah, Anton och Krakunia var de tre observerade dvärgflodhästarna.   Videokameror sattes upp för att filma fyra nätter för varje individ från kl.

Stereotypier hos stora kattdjur i djurparker. : har födoberikning reducerande effekt?

Att hålla djur i Djurparker innebär ofta en stor inskränkning på deras beteendemönster. Denna litteraturstudie är inriktad på Afrikas stora kattdjur. Lejon, leopard och gepard har i sina naturliga habitat stora revir och de jagar för att få föda. I Djurparker hålls de i förhållandevis små hägn och har inte möjlighet till att jaga. När djur hålls i en suboptimal miljö är det vanligt att de utvecklar stereotypier.

On the hunt for improvements : possibilities of increasing welfare in captive cheetahs through hunting enrichment

The cheetah (Acinonyx jubatus) is one of the big feline species kept in zoos worldwide. The wild populations are quite small and therefore the captive population make up an important part of the total population of the world. Although life in the wild is not always easy and a captive environment provides shelter and food it does not come without problems. In captivity cheetahs become chronically ill and also develop stereotypic behaviours. Neither of these are problems in wild populations and both can be linked to stress in captivity.

Insättning och utvärdering av miljöberikningar för ringsvansad näsbjörn (Nasua nasua) på Charlottenbergs zoopark

Miljöberikning kan påverka djurs välbefinnande positivt genom att bland annat ge djuren möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Eftersom Djurparker har som mål att utbilda allmänheten om djurens naturliga beteenden är det viktigt att de jobbar med miljöberikning. Den ringsvansade näsbjörnen (Nasua nasua) är en dagaktiv omnivor som främst lever av insekter och frukt. Den rör sig både på marken och i träden och letar även föda i de båda nivåerna. Näsbjörnen är ett socialt djur som lever i flockar som består av honor med ungar och juveniler upp till två år.

Potentiella virala zoonoser hos apor på svenska djurparker år 2008

This paper is a compilation of some of the important viral zoonosis that can be passed from apes and simians (simian and prosimian) to man. Viral zoonoses are viral diseases that can be passed from animals to humans. The paper will also provide a better insight of the risks workers and visitors to the zoo can be exposed to. The viruses that this paper is focused on is herpes Bvirus, simian T-lymphotropic virus type 1 (STLV), simian immunodeficiency virus (SIV), Ebola virus, Marburg virus, yellowfever virus, monkeypoxvirus and hepatitis B virus. The choice of viruses is based on how infectious they are and how pathogenic they are.

Återladdning av borrhål i Borås Djurpark. En studie om möjligheter att kombinera solfångare med ett befintligt bergvärmesystem

On a request from the water sewage plant Gryaab in Gothenburg a power quality survey was performed. The voltages and currents have continuously been sampled in the incoming 10 kV substation HSP01 from April-August 2008. Power quality measurements were also performed in Gryaabs other 10 kV substation HSP04 fed from HSP01 and at the terminals of the induction motor IN_PU4040 of 1.3 MW which controls one of the four large inflow pumps to the plant. The reason for the latter measurement was due to registered negative transients each time the motor was connected to the grid. The cause of the transients could be explained by the coupling in the substation, the ageing of the motor which could result in damage of the bearings or resonance in the motor circuit which amplifies high frequency harmonics.

Vilka stereotypier finns hos brunbjörn (Ursus arctos), lodjur (Lynx lynx) och varg (Canis lupus) i djurpark och vilka berikningar finns? : förslag och rekommendationer om berikningar utifrån djurens beteendeekologi

The purpose of this work was that with the help of a literature review have a single document with information on how the various species: brown bear (Ursus arctos), lynx (Lynx lynx) and the wolf (Canis lupus) living in the wild. The aim was also to show which stereotypic behaviours these different species have in zoos and the enrichments that is already being used and to make suggestions and recommendations on enrichment based on animal behaviour ecology. In zoos, some species thrive well while others have propositions to propagating problems, poor health and stereotypic behaviors. The brown bear, lynx and wolf, live both in the wild and in zoos in Sweden. As these animals have different ways of living in the wild, it is important to accommodate to each species, the way they are kept in zoos in accordance with their behavioural ecology.Brown bears are omnivorous and solitary living species with large energy needs so that they spend most of their day to actively feeding but also rest.

Berikning för att motverka stereotypier hos zoodjur

Då djur i fångenskap inte får möjlighet att utföra ett naturligt beteende som de har stark motivation för blir de ofta frustrerade och kan utveckla onormala repetitiva beteenden för att hantera stressen, så kallade stereotypier. Vilken typ av stereotypt beteende som utvecklas beror på vilket beteende som ej tillgodosetts. Även om studieresultat tyder på att utförande av stereotypiskt beteende hjälper djuren att hantera stress bör uppkomsten av ett sådant beteende motverkas då det är en indikator på en sämre djurvälfärd. Det är alltså inte utförandet av det störda beteendet som bör motarbetas, utan de bakomliggande orsakerna.Berikning skall stimulera och ge djuren ett större urval av beteendemöjligheter och på så sätt främja en förbättrad fysisk och psykisk hälsa. Målet med berikning är att hjälpa djuret att hantera stress och tristess som livet i fångenskap medför.Det mest avgörande för beslutet om huruvida en berikning skall användas eller ej är tidsaspekten och kostnaderna.

Zoonosrisker i djurparker vid närkontakt mellan djur och besökare

Många Djurparker erbjuder närkontakt med djur. Det kan innebära att besökarna tillåts klappa traditionella husdjur eller gå in till mer exotiska djur i anläggningar som försöker efterlikna djurens naturliga habitat och ge besökaren en inblick i djurens liv i frihet. Detta ökar risken för spridning av zoonoser, antingen via direktkontakt eller genom inandning av damm och aerosoler. I det här kandidatarbetet har jag valt ut fyra sjukdomar som exempel på denna typ av smittspridning. Jag har inte tagit med sjukdomar där smittspridning sker endast av djur som uppvisar tydliga symtom eller beteendeförändringar, då jag förutsätter att de kommer under behandling istället för att förevisas publik. De fyra zoonoser jag presenterar är ornitos, tuberkulos, salmonellos och EHEC/VTEC. Ornitos orsakas av Chlamydophila psittaci, en hos fåglar mycket vanlig bakterie som de utsöndrar via sekret från näshålan och via feces.

Linderödsgrisen : en inventering av populationsstruktur och produktionsnivå

In 1993, Sweden signed the Convention on Biological Diversity and thus agreed to conserve our indigenous biological diversity. As a part of the convention, Sweden is obliged to conserve a number of domestic animal breeds and among them the Linderöd pig. In 1952, the zoo, Skånes Djurpark, took care of a pregnant sow that was regarded to be related to the old "forest pig". The old forest pig was thought to have been extinguished by the early 20th century as a result of the ban on boars not approved by state inspectors. However, according to later accounts, several farmers still kept some of these non-approved pigs.

Utvärdering av stereotypt vandrande hos amurleopard (Panthera pardus orientalis) efter foderberikning, träning och serverat kött

Amurleoparden är ett av världens mest hotade kattdjur och man uppskattar att det endast finns ett fåtal individer kvar i Amurdalen i södra Ryssland. Leoparderna hotas av tjuvjakt och konkurrens med människan om både bytesdjur och levnadsområde. Dessutom hotas djuren av utrotning på grund av att det låga antalet individer ökar risken för inavel. Idag lever fler leoparder i Djurpark än i det vilda och för att arten ska överleva behöver dessa individer fortplanta sig. Djur som hålls i fångenskap kan börja bete sig onormalt.

<- Föregående sida