Amurleoparden är ett av världens mest hotade kattDjur och man uppskattar att det endast finns ett fåtal individer kvar i Amurdalen i södra Ryssland. Leoparderna hotas av tjuvjakt och konkurrens med människan om både bytesDjur och levnadsområde. Dessutom hotas Djuren av utrotning på grund av att det låga antalet individer ökar risken för inavel. Idag lever fler leoparder i Djurpark än i det vilda och för att arten ska överleva behöver dessa individer fortplanta sig. Djur som hålls i fångenskap kan börja bete sig onormalt.

Projektet undersöker det lokala landskapet som potentiell värdeskapare i en tid av ekonomisk nedgång. Projektet utgår ifrån staden Venedigs planer på stadsförnyelse på den tidigare båtvarvstomten på ön St Elena. Metoden har varit att studera det befintliga och utifrån det försöka finna nya rumsliga lösningar på dagens och framtidens krav. Förslaget innefattar gestaltning av en planerad park och de två närmast angränsande kvarteren. Det består av en inplanterad biotop i form av en salt våtmark som är en viktig livsmiljö för Djur och växter ute i lagunen.Det byggda tillägget är en träkonstruktion som fungerar som en länk mellan de tätare planerade kvarteren och det nya grönområdet.

Många människor har husDjur som sällskap och fritidsintresse och allt fler forskare har på senare tid börjat intressera sig för husDjurets betydelse för människans livskvalitet. Antrozoologin är en relativt ny vetenskap där man ägnar sig åt att studera relationen mellan Djur och människa. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husDjur har en positiv effekt på människans fysiska och psykiska välbefinnande och att Djuret höjer livskvaliteten för många (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsställelse hos äldre personer med och utan husDjur. Finns det något samband mellan ägande av husDjur, livstillfredsställelse och sociala relationer? Är äldre personer med husDjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet än äldre personer utan husDjur? Känner sig äldre människor med husDjur mindre ensamma än de som inte har husDjur? Kan man se någon skillnad mellan män och kvinnor?.

Syftet med den här litteraturstudien har varit att ta reda på mer om olika beteendeproblem hos sällskapskatter: orsaker, frekvens, konsekvenser och hur de kan behandlas. Relevanta artiklar har hittats på PubMed och Web of Knowledge och visar att ängslighet hos katten och katter som klöser sönder möbler är de vanligaste problemen och kan ses hos var sjätte katt. Revirmarkering inomhus, aggressivitet och katter som inte är rumsrena är de problem som kattägare ser som mest allvarliga och alla tre är problem som ägare är mycket benägna att söka hjälp för. Bristande rumsrenhet är den enskilt största orsaken till att en kattägare tar sitt Djur till en beteendeklinik. Beteendestörningar hos sällskapskatter kan antingen bero på eller leda till stress hos katten, vilket är en av anledningarna till varför man bör sträva efter att behandla katter med oönskade beteenden så snart som möjligt.

Kryptosporidier är globalt förekommande protozoer med förmåga att framkalla diarré och andra symptom hos ett infekterat värdDjur. I dagsläget känner man till ett tjugotal arter av kryptosporidier, varav flertalet är zoonotiska. Människor drabbas främst av Cryptosporidium hominis, en humanspecifik art, samt av den zoonotiska arten C. parvum som är vanligt förekommande hos kalvar. Andra arter som smittar mellan Djur och människor, men mer sällan, är t.ex.

Många människor har husDjur som sällskap och fritidsintresse och allt fler forskare har på senare tid börjat intressera sig för husDjurets betydelse för människans livskvalitet. Antrozoologin är en relativt ny vetenskap där man ägnar sig åt att studera relationen mellan Djur och människa. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husDjur har en positiv effekt på människans fysiska och psykiska välbefinnande och att Djuret höjer livskvaliteten för många (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsställelse hos äldre personer med och utan husDjur. Finns det något samband mellan ägande av husDjur, livstillfredsställelse och sociala relationer? Är äldre personer med husDjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet än äldre personer utan husDjur? Känner sig äldre människor med husDjur mindre ensamma än de som inte har husDjur? Kan man se någon skillnad mellan män och kvinnor?.

Syftet med denna studie är att få ytterligare kunskap och förståelse kring vikten av att bedriva utomhusverksamhet i grundskolans tidigare år. Frågeställningarna som besvaras i studien utgår från att få förståelse för varför det är viktigt att bedriva verksamhet utomhus men också vad som är viktigt att tänka på som pedagog vid utomhuspedagogik. Metoden som använts är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Detta för att få en klarare bild av utomhuspedagogik ur pedagogens perspektiv. Utomhuspedagogik är ett undervisningssätt som använts i skolan i många år, inte minst förr i tiden då det också anses ha varit något lättare att bedriva utomhusverksamhet eftersom barnen då hade en mer vana att vistas ute på fritiden.

Syftet med den här uppsatsen var att jämföra hur gymnasieelever kan tänka kring ondska i förhållande till några välkända filosofernas sätt att tänka kring ondska. För att kunna ta reda på detta så gjorde vi en undersökningen på två gymnasieskolor, i två olika klasser i årskurs 3. Metoden som används var en kvalitativ undersökningsmetod, där eleverna fick skriva små uppsatser utifrån ett frågeformulär med öppna frågor. Resultaten nåddes genom analyser av dessa uppsatser, och som analysverktyg användes olika filosofiska tänkares syn på ondska. Resultaten visade att flertalet av eleverna inte hade varit med om något som de skulle vilja kalla för ondska.

Sedan sin introduktion på 1940-talet har antibiotika varit några av de viktigaste läkemedlen vi har, både inom human- och veterinärmedicin. De används för att behandla och förebygga bakteriella infektioner. Världen över har det också använts i tillväxtstimulerande syfte i varierande grad, och på sina håll fortfarande även idag. Då administreras det i subterapeutiska koncentrationer under en lång tid vilket medför stora resistensproblem i det långa loppet. Syftet med denna litteraturstudie var att se hur fem länders antibiotikaresistensläge ser ut idag och vad som påverkar det. Detta uppnåddes genom jämförelser av ländernas antibiotikaanvändning och resistensläge på gris, exemplifierat genom tre olika bakterier ? MRSA, ESBL-producerande Escherichia coli och erythromycinresistenta Enterococcus spp.. De länder som studerades var Sverige, Danmark, Nederländerna, USA och Kina. Skillnader som finns mellan länder är exempelvis huruvida antibiotika får användas i tillväxtstimulerande syfte, om antibiotika måste vara receptbelagt och om det används i profylaktiskt syfte.

Historiebruket av Gustav Vasa i skolböcker, från och med 1954 till och med idag (2014), har inte förespråkat ett moraliskt perspektiv på historieåtergivningen. Detta baseras på nio olika skolböcker, varav fem av böckerna är författad under den nu rådande läroplan för gymnasiet (Gy 11). Böckerna har snarare förklarat vad denne kung har betytt för Sverige och dess utveckling som land och enhet. Nästan ingen fokus har legat eller ligger på hur denne kung var mot sina undersåtar ur ett moraliskt perspektiv. Däremot beskriver böckerna hur han drev igenom reformationen, handskades med många uppror och hur Sverige ?befriades? från Danmark.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad tio deltagare i ett rehabiliteringsprojekt med inriktning på natur, har för uppfattning av naturen och stadsmiljön utifrån en hälsoaspekt. Intervjuer valdes som metod då det ansågs att det var den mest lämpliga metoden för att svara på syftet. Med intervju som metod fanns möjlighet att fördjupa sig i individens syn och tankar kring området natur. Intervjuerna analyserades med inspiration från Steinar Kvales meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna mår bra av att vistas i naturen och i dess omgivning bland växter och Djur.

Syftet med detta examensarbete var att studera vilka strategier barnen använde när de sorterade material i närvaro av en pedagog och på egen hand. Metoden som användes var kvalitativ forskningsmetod. Datainsamling bestod av åtta observationstillfällen, sammanlagt fyra observationer av barn med pedagoger och fyra till utan pedagoger. I vår studie valde vi fyra barngrupper och inom varje grupp valde vi tre barn, sammanlagt 12 barn. Vårt syfte med observationerna var att undersöka barnens lösningsstrategier vid deras lek med knappar och Djur.

Studien syftar till att undersöka hur det är att vara en garvare som arbetar med traditionella tekniker utifrån ett specifikt fall. Syftet med arbetet är att undersöka hur det är att vara yrkesverksam garvare idag och hur garvaren ser på sin kunskap och sin verksamhet. Problemformulering:Vad innebär det att vara garvare och arbeta småskaligt och med traditionell tekniker?Vilka problem och utmaningar kan en garvare som arbetar småskaligt med traditionella tekniker mötas av?Hur hanterar garvaren dessa problem och utmaningarna?Arbetet har varit en kvalitativ fallstudie med metodologisk triangulering som kombinerar olika metoder så som observation, intervju, en text och film analys för att undersöka en och samma informant. Informanten som har undersöks är en yrkesverksam garvare i Östergötland.

Porcin proliferativ enteropati (PPE) är en vanligt förekommande tarmsjukdom bland tillväxtgrisar över hela världen och orsakar stora ekonomiska förluster inom grisproduktionen. Sjukdomen orsakas av den obligat intracellulära bakterien Lawsonia intracellularis och är en vanlig orsak till diarré och nedsatt tillväxt bland unga Djur. För att kontrollera och förhindra Lawsonia intracellularis-orsakade infektioner har ett oralt, levande och attenuerat vaccin (Enterisol ® Ileitis vet.) framställts. Syftet med denna studie var att utvärdera vaccinets effekt i en smågrisproducerande svensk besättning. En fall-kontrollstudie utfördes i en sektionerad, smågrisproducerande, svensk besättning med en känd infektionsstatus avseende Lawsonia intracellularis, där man vet att smittan finns i tillväxtavdelningen.

Det finns många olika sorters barn. De är olika på grund av sina medfödda dispositioner, men framförallt på grund av vilka dispositioner deras olika uppväxtmiljöer ger dem möjlighet att utveckla. Det finns även gemensamma faktorer som gäller alla människor att ta i beaktande. Allt detta ger en mycket komplicerad bakgrundsbild till fenomen som kamratskap, vänskap, social rangordning och utanförskap. Det som står klarast lysande är dock den stora betydelse gemenskap med andra barn i samma ålder har för barns sociala utveckling och att en slutsats blir att det är denna resurs som måste säkerställas innan intentionerna om att ge alla barn samma chanser till god psykosocial hälsa och möjlighet att ta sin plats i samhället kan förverkligas..