Bakgrund: Människan påverkas på ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förändringar åldrandet för med sig. En flytt till äldreboende kan bli aktuell när omvårdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vården används husDjur på olika sätt. Dock finns en stor variation för hur mycket husDjur används på äldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa resultat av husDjursinterventioner på personer som bor på äldreboende. Vidare är syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie som baserats på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

BAKGRUND:Tamm (1986, s1-2) skriver att barns uppfattning om döden har utvecklats under många år.Tidigare hade barnen en enklare syn på döden och de fick ofta höra sagor under sin uppväxtsom handlade om döden. Idag är döden i barns närmiljö inte lika framträdande och mångavuxna väljer att inte tala om döden med barn. När någon i ett barns närhet dör händer det attbarnet inte får delta vid begravningen, vilket gör att de inte får någon erfarenhet. Detta kanvidare leda till att barn ser på döden som något skrämmande.Slaughter (2005, s183) skriver att barns uppfattning om döden utvecklas mycket frånförskoleåldern och uppåt, då de främst ser döden som ett annat sätt att leva på än det vanliga.SYFTE:Vårt syfte med undersökningen är att vi vill ta reda på hur barn i årskurs 3-5 uppfattar och resonerarkring döden.METOD:Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ ansats som bygger på intervju av barn iårskurs 3 ? 5.

Att beskriva en byggnad som tidlös är bland det finaste en kan säga. Några av världens mest uppskattade byggnader har beskriv- its som just det, tidlösa. Hur kommer det sig att en av den finaste komplimangen och erkännandet en byggnad kan få, egentligen är intetsägande? Tiden går ständigt och det finns ingenting någon kan göra för att ändra det. Människor, Djur och även byggnader utvecklas och åldras.

Bakgrund: Animal-assisted therapy (AAT) är då Djur ingår i behandlingsprogram med mål att förbättra fysisk och psykisk hälsa hos patienter med till exempel demens. Vård vid demenssjukdom skall bygga på ett personcentrerat förhållningssätt för att främja välmående eller livskvalitet hos den som blir vårdad. Verksam personal kan i viss utsträckning göra en bedömning av patientens observerade livskvalitet genom exempelvis bedöma smärtuttryck, eller tecken på oro.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om Djurassisterad terapi med hund hade en påverkan i den observerade livskvaliteten hos personer med demenssjukdom.Metod: Litteraturstudie valdes för att skapa en övergripande inblick i det nuvarande forskningsområdet gällande hur personer med demenssjukdom påverkas av AAT i vissa avseenden. Databaser för artikelsökning som användes var CINAHL och PubMed.Nio kvantitativa artiklar valdes ut efter genomförd kvalitetsgranskning där de bedömdes ha antingen medel eller hög kvalitet. De valdes ut på kriterierna att de var skrivna på engelska, kvantitativa, var tillgängliga via Uppsala universitets sökmotor, kostnadsfria samt publicerade efter 1990.

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, så kan antropomorfism användas i forskningssyfte inom Djurkognition. Syftet med den här rapporten är att analysera antropomorfism och dess grundläggande beståndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda på vilka faktorer som påverkar människors tolkningar av Djurs beteende. Tre personer fick kommentera några videosekvenser, innehållande Djur. De skulle låtas att de var ett av Djuren och efter varje videosekvens blev de utfrågade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade på deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende på individuella faktorer..

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 spred radioaktivt nedfall över Europa och Sverige som kom att tas upp i ekosystemet av växter, Djur och människor. I Sverige innebar det att älg (Alces alces), råDjur (Capreolus capreolus) och ren (Rangifer tarandus) fick förhöjda halter av Cesium-137, 137Cs, som i sin tur togs upp av de människor som åt av köttet. Upptaget i ekosystemet påverkas av flera faktorer; jordmånen och dess förmåga att binda radionukleider, växter och svamps benägenhet att ta upp dem, hjortDjurens val av föda beroende på tillgång och årstid samt tiden på året som jägare och samer fäller hjortDjuren. Denna litteraturstudie ämnar ta reda på hur hjortDjur (Cervidae) och människor i Sverige påverkades av nedfallet. Utifrån de studier som granskats har inga rapporterat märkbar påverkan hos hjortDjur.

Enligt svensk lag måste alla katter vara minst 12 veckor vid försäljning. I bl.a. Storbritannien kan kattungar dock säljas vid 8 veckors ålder. Med utgångspunkt från detta har jag ställt upp de två frågeställningarna ?hur påverkas kattens beteende om avvänjningen från modern sker före 12 veckors ålder?, och ?vilka problem kan man som Djurägare få med sin katt om den avvänjs för tidigt?. Med begreppet beteendeproblem menas beteenden som anses oacceptabla av Djurägaren, som ?wool-sucking? eller överdriven vokalisering.

Bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV) och bovint coronavirus (BCV) är två vanligt förekommande infektioner i nötkreatursbesättningar världen över. BRSV och BCV kan orsaka luftvägssjukdom hos kalvar och vuxna nötkreatur, och BCV kan även orsaka diarré. Frihet från infektionerna har i studier satts i samband med ekonomiska vinster för lantbrukare då antikroppsnegativa besättningar visat sig ha lägre tankcelltal och att besättningar nyligen infekterade med BRSV kan ha minskad mjölkavkastning under lång tid. Man har även i en studie visat att det är möjligt för en region att hålla sig fri från BRSV under en längre tidspe-riod. Förekomsten av BRSV och BCV har tidigare inte studerats i åländska besättningar och studi-ens syfte var att undersöka antikroppsprevalensen av BRSV och BCV i åländska mjölkbesätt-ningar samt att undersöka riskfaktorer för introduktion av smittorna från Sverige och finska fastlandet till Åland. Tankmjölk samlades in från 97%, 96% och 98% av de åländska mjölk-besättningarna 2008, 2010 respektive 2012 och analyserades avseende förekomst av antikrop-par mot BRSV och BCV.

Rollen som ledare hos grupplevande Djur har ifrågasatts inom den vetenskapliga litteraturen. Kronhjort och dovhjort är de två grupplevande arterna av hjortvilt som lever i Sverige. Större delar av året lever de i könsseparerade, matriarkala familjeflockar som enligt lekmannen sägs domineras av en ledarhind. I denna litteraturstudie har rollen som ledare i en flock analyserats ur ett etologiskt perspektiv. Vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur har jämförts med fokus på sociala beteenden hos framförallt ungulater (hovDjuren), dit bägge dessa arter hör.

För att en mjölkko ska vara vid god hälsa och producera optimalt är det viktigt att hennes energimetabolism är i god balans. Förhöjda nivåer av ketonkroppar (?-hydroxybutyrat, acetoacetat och aceton) är en indikation på att störningar i energibalansen föreligger och har i flera studier kopplats samman med ökad risk för sjukdomar och sänkt mjölkproduktion. I veterinär ambulatorisk verksamhet används olika snabbtester för att enkelt påvisa förhöjda nivåer av ketonkroppar i mjölk, urin och blod.Syftet med denna studie var att utvärdera fyra snabbtesters tillförlitlighet för ketonkroppsdetektion hos mjölkkor, under svenska förhållanden, i jämförelse med en verifierad laboratoriemetod.Från 51 mjölkkor i olika laktationsstadier samlades blod-, mjölk- och urinprov. Förekomsten av ketonkroppar undersöktes med fyra olika snabbtester: Precision Xceed (helblod), PortaBHB milk ketone test (mjölk), Acetontest (mjölk) samt Ketostix (urin).

Severe acute respiratory syndrome (SARS) är den epidemi som 2003 spred sig från Guangdong provinsen i Kina till 26 länder runt om i världen. Sjukdomen som orksakades av SARS-coronavirus (SARS-CoV), drabbade under utbrottet 8098 personer och tog 774 liv. SARS är ett utmärkt exempel på hur en dödlig sjukdom kan komma från ?ingenstans? för att snabbt, spridas med hjälp av vårt globaliserade samhälle. Viruset utsöndras med luftvägssekret, feces och urin och kan under fuktiga och gynnsamma omständigheter vara infektionsdugligt i upp till fyra dygn. I regel krävs direktkontakt eller nära kontakt mellan smittbärare och frisk individ för att sprida viruset vidare.

Det här arbetet är ett kompendium som beskriver några vanliga blodanalysers innebörd hos häst, hund och katt. Det beskrivs vad ämnet som analyseras har för normal funktion i kroppen och under vilka omständigheter analysresultaten kan variera. Ibland beskrivs de sjukdomstillstånd som dessa värdeförändringar kan bero på. Detta kompendium förklarar också vilka blodanalyser som kan vara passande vid iakttagelse av specifika kliniska symptom hos ett Djur. Tanken med detta arbete är att underlätta för Djursjukskötarstudenter under utbildningen och för Djursjukskötare när de påbörjar sin yrkeskarriär.

Syftet med denna studie är att belysa förutsättningarna för att använda naturreservat som ett verktyg mot ohälsa utifrån tre viktiga samhällsinstanser: kommun, landsting och länsstyrelse. Som metod har jag använt mig av tre kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade, spelades in, transkriberades och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys där ansatsen var en blandning av induktion och deduktion. Resultatet tyder på att de naturreservat som valts ut med omsorg om växter och Djur, och där man satsat på tillgänglighet så väl ute i naturen som med information, kan verka som verktyg mot såväl fysisk som psykisk ohälsa förutsatt att de tjänstemän som arbetar med samhällsutveckling och folkhälsa får de ekonomiska resurser och den utbildning som behövs för utvecklingen samt att de värdesätter ett ökat samarbete..

Kampen i havet, förhållandet till hästar och reflexioner kring makt ? om att leva poesi och hur en referensbank uppstår för vad man tycker är begärligt..

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, så kan antropomorfism användas i forskningssyfte inom Djurkognition. Syftet med den här rapporten är att analysera antropomorfism och dess grundläggande beståndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda på vilka faktorer som påverkar människors tolkningar av Djurs beteende. Tre personer fick kommentera några videosekvenser, innehållande Djur. De skulle låtas att de var ett av Djuren och efter varje videosekvens blev de utfrågade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade på deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende på individuella faktorer..