Den här studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur olika faktorer kan påverka förskollärares möjlighet till att använda sig utav utomhuspedagogik. Hur ser förskollärarna på utomhuspedagogik och att använda sig utav utemiljön på förskolan? Vilka faktorer upplevs lägga begränsningar och möjligheter för att det ska bli möjligt? Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Intervjuerna som gjorts har spelats in och transkriberats. Utefter detta har materialet analyserats med hjälp av frågeställningar och studiens teoretiska utgångspunkt som är ramfaktorsteoretiskt perspektiv och habitusperspektiv.Resultatet visar att utomhuspedagogik är någonting som eftertraktas i förskolan, men har olika betydelse och innebörd beroende på förskola och person.

Djur påverkar människors välbefinnande och hälsa på en mängd olika sätt och använts i många andra länder som en integrerad del av klieneters vård och rehabilitering. Ökade kunskaper om de positiva hälsoeffeketerna har lett till en ökad nyfikenhet bland hälso- och sjukvården även i Sverige och användningen av djur inom vård och rehabilitering har ökat de senaste åren. Syftet med denna studie är att beskriva hur djur kan användas på ett målmedvetet sätt som en del av rehabiliteringen. Litteraturstudien bygger på både kvalitativa och kvantiativa artiklar för att skapa en helhetsbild om kunskapsområdet. Artiklarna har analyserats utifrån Graneheim och Lundman (2004) kvalitativa innehållsanalys i syfte att beskriva det mest karaktistiska i data.

In this examination paper I?m using the qualitative method: phenomenographic analysis to present twenty educated and working pre-school teachers opinions about being outdoors in Swedish pre-school. The purpose is to describe the variation between different pre-school teachers? opinions, not to focus on wrong or right.    The paper starts with a review over the opinions presented by the literature on the subject.

Nötköttsproduktionen i Sverige minskar samtidigt som efterfrågan på kvalitetskött ökar. I Jämtlands län utgörs jordbruket framförallt av mjölk- och köttproduktion. Betydelsen av begreppet köttkvalitet är komplext och innefattar många olika aspekter. Köttkvalitet kan delas in i olika typer av kvalitet, till exempel ätkvalitet, hygienisk kvalitet, etisk kvalitet och teknologisk kvalitet. Marmorering ingår i begreppet ätkvalitet och har betydelse för köttets saftighet och smak.

Vi har gjort en studie om hur djurmisshandel och vanvård av djur presenteras i media genom en kvalitativ innehållsanalys. Med hjälp av 117 relevanta artiklar och insändare från 7 tidningar i Sverige söktes svar på följande frågeställningar:Hur presenterar media djur som varit utsatta för misshandel eller vanvård?Hur framställs gärningspersonen vid misshandel och vanvård av djur?Skiljer det sig i hur misshandel och vanvård av husdjur och nyttodjur presenteras?Det som framkom var att djuren ofta presenteras som varelser som olyckligt nog utsatts för brott. Djuren kan inte själva påverka sin livssituation utan det är ägaren som avgör djurens öde. Det var sällan gärningspersonen beskrevs utan istället beskrevs djurens situation.

Verotoxinproducerande E. coli är en vatten- och livsmedelsburen patogen med nötkreatur som reservoar. Bakterien ger hos människa upphov till en enterohemorragisk sjukdom, i vissa fall med HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom, som följd. HUS är mycket allvarligt och den största anledningen till att barn drabbas av akut njursvikt. Bakterien smittar fekal-oralt och boskap och människor som blivit infekterade kan utskilja mycket stora mängder bakterier i sin avföring.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur djur påverkade livskvalitet hos äldre. Metod: Artikelsökning utfördes via databaserna; CINAHL, SCOPUS och sökmotorn ELIN. För att artiklarna skulle få vara med i studien var kravet att de skulle vara publicerade mellan åren 2000 - 2010 och skrivna på engelska eller svenska. Sammanlagt ligger 14 vetenskapliga artiklar till grund för resultatet i denna systematiska litteraturstudie. Huvudresultat: Flertalet studier visade att Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT) främjade sociala interaktioner mellan äldre individer, lindrade känslor av ensamhet samt hade positiv effekt vid depression.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur djur i omvårdnaden för äldre inom särskildaboende påverkar äldres psykosociala välbefinnande. Metod: En systematisk litteraturstudiemed 15 kvantitativa artiklar. Artiklarna söktes i sökmotorn ELIN samt databaserna Cinahl,PubMed och Science Direct. Studier har också erhållits via manuell sökning. Huvudresultat:Studier visade på att djur inom särskilda boenden påverkade äldres psykiska och socialavälbefinnande till det bättre.

Eleverna i denna studie går naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar på elevernas berättelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte är att visa på den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas självkänsla, självförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan påverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lärande.Studiens syfte är att belysa om gymnasieungdomar på naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgänget med sina hundar. Genom umgänget med djur blir många fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgänget med djuren för med sig, är viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nå de uppsatta målen inom skolan.

My essay, All animals were hurt during the making of this art ? En uppsats om döda djur i konsten med utgångspunkt i Nathalia Edenmont, Marco Evaristti och Guillermo Vargas verk, deals with dead animals in art. It is a comparative study with a starting point based on the work Star, 2002 by Nathalia Edenmont, Helena, 2000 by Marco Evaristti and Eres lo que lees, 2007 by Guillermo Vargas. I examine why dead animals in art upsets and provokes us, and why the artists choses to use dead animals as material in their artworks. I do this by the help och Steve Baker and Anthony Julius theories concerning animals in art and transgressive art.

Sammanfattning:Syftet med denna undersökning är att ta reda på om förskolans läge till naturen har någon betydelse för hur naturen utnyttjas i den dagliga verksamheten och för att se vad förskollärare anser om naturens betydelse för barnens utveckling. Syftet är även att se vad förskollärare anser om deras roll och lekens roll under utevistelsen i skogen. Metoden är strukturerad intervju med tio förskollärare. Resultatet visar att alla förskollärare anser att förskolans läge till naturen har betydelse. De tycker att naturen ger barnen motorik, matematik, frisk luft, uthållighet, fantasi och lek.

Abstract Titel: Djurassisterad terapi i fritidshemmet - Om djurassisterad terapi och möjligheterna att arbeta med djur i en fritidshemskontext Författare: Niemi, Carolin & Widerberg, Susanne Syftet med vår uppsats är att diskutera om, och i så fall på vilket sätt, djurassisterad terapi kan vara en arbetsmetod i fritidshemsverksamheten. Detta undersöks genom att studera tidigare forskning inom området djurassisterad terapi och att prata med verksamma inom området samt fritidspedagoger. Arbetet utgår från två frågeställningar: Vilka resultat kan påvisas på valda institutioner? samt Hur kan ovanstående resultat relateras till arbete med barn på fritidshem? För att besvara våra frågeställningar valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod och utföra semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex personer varav fyra personer arbetar på vanliga fritidshem, en person arbetar på en fritidsklubb som har djur i sin verksamhet samt en certifierad terapeut inom hästunderstödd terapi och djur- och naturunderstödd terapi. Undersökningsresultatet visar att begreppet djurassisterad terapi inte var känt bland fritidspedagogerna men att de hört talas om arbetssättet inom äldrevården.

Eleverna i denna studie går naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar på elevernas berättelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte är att visa på den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas självkänsla, självförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan påverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lärande.Studiens syfte är att belysa om gymnasieungdomar på naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgänget med sina hundar. Genom umgänget med djur blir många fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgänget med djuren för med sig, är viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nå de uppsatta målen inom skolan.

The aim of this study was to investigate whether there is a social-psychological relevance in allowing animals to be involved in therapy work. I have examined if the animals may contribute to effects on human relationships between caregivers and patients, and if the animals can contribute to helping patients to achieve better well-being. Through previous research and a quantitative interview I have received answers to the following questions: How are animals used in the treatment work? How do animals affect the relationship between caregiver-patient? In what ways do animals in treatment affect relationships between people? How do the professionals who work with animals believe that animals can affects the patient? I have interviewed people working in different kinds of treatment work using animals. The areas examined include work with animals at youth care, police, disability care, elderly care and school.

Vi har genom intervjuer undersökt hur pedagoger på olika förskolor beskriver sin utemiljö och hur de anser att den används av barnen. Vi har ställt frågan hur pedagogerna anser att lärande och social utveckling kan stimuleras på förskolans gård. Vår undersökning utgår från pedagogernas syn när det gäller planerad utevistelse och vilket syfte de har med den. Metoden vi valt är kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med 6 pedagoger från olika förskolor. En av förskolorna arbetar utifrån Reggio Emilia pedagogiken och fem förskolor är traditionella.Någon större skillnad kunde vi inte se, alla hade en positiv syn på utevistelse.