Lymfom är inte vanligt förekommande hos hästar, men det är den mest förekommande maligna tumörformen. Det är en lymfoproliferativ sjukdom som kan uppträda kliniskt på många olika sätt och det finns många olika tumörsubtyper. Det är därför viktigt att kunna definiera lymfom hos häst på ett bra sätt. Det kan göras genom att klassificera sjukdomen i fyra olika kategorier och från dessa kategorier sedan dela in tumörerna i olika subgrupper. De vanligaste subgrupperna hos häst är T-cellsrika B-cellslymfom, perifera T-cellslymfom och diffusa stora B-cellslymfom. Det är inte alltid lätt att diagnostisera lymfom hos häst.

ABSTRACT For hundreds of years there has been a tradition with tethered dairy cows in Sweden. The last decades the old fashioned way to hold cows have been questioned and the number of dairy cows in loose housing has been increasing. Last year (2004) 19 percent in total of all farms with milk production in Sweden had their cows in loose housing. Because of EU-legislation concerning all organic production no farms are allowed to build tie stalls any more and after 2010 all organic dairy cows are supposed to live in loose-housing systems. The aim of the thesis was mainly to find out the number of farms with tethered organic dairy cows and if they will continue after the year 2010. Furthermore the purpose was to study if there are any regional differences, how countries similar to Sweden interpret the EU-decision about tethered cows and differences in buildings between organic and conventional farms and the reasons to them.

Kostnader för lagring av spannmål till djurfoder är en viktig parameter för lantbrukare som lagrar sin hemmaproducerade foderspannmål. Därför är det viktigt att hitta ett smidigt system med god säkerhet gällande hygienisk kvalitet och lagringsduglighet. I Sverige har vi ofta förhållande med spannmål som håller vattenhalter över 17% efter skörd, vilket i många fall leder till att spannmålen måste torkas. Torkningen är en dyr men säker metod. Med hjälp av Grain Bagger Mainero 2230 kan man lägga in spannmål snabbt och effektivt i en syretät slang.

Antioxidanter är kemiska ämnen som är kapabla till att förhindra oxidation av andra molekyler. Dessa ämnen återfinns i djur- och växtriket och tycks ha en skyddande effekt på cellvävnad genom att motverka skadliga oxidativa reaktioner. Antioxidanter används bland annat industriellt som tillsater i livsmedel och andra produkter i syfte att förhindra oxidativ degradering och bibehålla näringsvärdet i livsmedel. I vindruvor återfinns höga koncentrationer av naturliga antioxidanter, främst i form av fenoliska ämnen. På grund av att vinindustrin bidrar till stora mänger avfall, främst i form av druvrester, är det önskevärt att hitta en effektiv metod för att återvinna fenoliska antioxidanter från avfallet.I detta arbete användes lösningsmedel-extraktion för att extrahera fenoliska ämnen från pressrester av röda vindruvor av varianten Tempranillo.

Sammanfattning En stad och dess stadsdelar kan planeras på olika sätt, mycket beroende på tidens ideal och politik. Stadens planering kan ses som ett skelett, den struktur som ska vara stadens ryggrad. Utan ett skelett växer staden som ett ryggradslöst djur, en amöba. Ett skelett kan ha olika utseenden och strukturer beroende på hur det ska användas, fågel, fisk eller mitt emellan. På samma sätt kan stadsplanering fungera med olika strukturer och utseende. Tanken med detta arbete är att på ett område i Karlskrona kommun, göra olika planförslag enligt mitt sätt att se på de olika planeringsidealen.

Vallfodret utgör basen i idisslarens foderstat. Innehåll av råprotein är relativt högt i vallfodret men idisslaren har svårt att till fullo utnyttja det. Idisslarens proteintillförsel består av mikrobprotein som syntetiserats i vommen och foderprotein som passerat onedbrutet genom vommen. Den sistnämnda proteinkällan är speciellt viktig för högavkastande djur. Problemet med vallfodret är att det innehåller en betydande andel råprotein som lätt fermenteras i vommen.

Bakgrund: I Sverige har cirka 95000 människor någon form av autismspektrumtillstånd. Autismspektrumtillstånd är en kognitiv funktionsnedsättning där problem som kommunikation, sociala samspel och föreställningsförmåga kan uppstå. Djur i vården påverkar positivt på människans hälsa. Djurunderstödda interventioner är aktiviteter eller terapiformer som sjuksköterskan kan använda vid omvårdnad av barn med autismspektrumtillstånd. Syfte: Att beskriva hur sällskapsdjur påverkar samt upplevs påverka barn med autismspektrumtillstånd.

ABSTRACTLäkemedel i miljön har under de senaste decennierna uppmärksammats alltmer som angelägna miljöföroreningar. De sprids till miljön antingen genom att substanserna eller deras metaboliter utsöndras ur kroppen via urin och faeces eller att oanvända läkemedel spolas ut i avloppet. Vilka effekterna blir i miljön beror på substansernas inneboende egenskaper, som att bioackumuleras i växter och djur, samt på hur persistenta, potenta eller toxiska de är. Dagens reningsverk är inte konstruerade för att ta hand om läkemedelssubstanser, men framförallt genom den biologiska reningen, minskas halterna av några.Syftet med arbetet är att utifrån uppmätta koncentrationer uppskatta de mängder av citalopram, metoprolol och simvastatin som lämnar Länssjukhusets i Kalmar slutenvårdsverksamhet, och att göra en riskbedömning utgående från de halter som når recipienten (Kalmarsund). Miljörisken är baserad på kvoten mellan förväntad koncentration av substansen (PEC) i miljön och högsta koncentrationen av substansen som inte har någon skadlig effekt i vattenmiljön (PNEC).

Lantbruksdjurens välfärd påverkas i stor utsträckning av människors sociala och ekonomiska förutsättningar. Brister i djurvälfärd skiljer sig således åt i olika länder beroende på bland annat djurhållningssystem, klimatförhållanden och utfodringsmöjligheter. Denna variation mellan länder medför behov av skiftande anpassningar och insatser för ökad djurvälfärd beroende på samhällets grundförutsättningar. Det finns tendenser till att industriländer försöker applicera sina forskningsresultat och kunskaper direkt på andra länder när de skall genomföra ett biståndsprojekt, något som sällan ger framgångsrika resultat om viktiga faktorer som kultur, tradition, miljö och religion ej tas med i beaktandet. I utvecklingsländer, där människor plågas av svält, fattigdom och arbetslöshet finns det ytterst begränsade ekonomiska tillgångar att investera djurvälfärdsfrågor. Detta ökar behovet av ett ?människofokuserat? djurvälfärdsarbete, där insatser för djurens välfärd samtidigt bidrar till ett ökat välbefinnande hos människor, antingen ekonomiskt eller hälsomässigt.

I detta kandidatarbete undersöks förutsättningar och möjligheter till att gynna pollinatörer och andra djur i Stadsträdgården, Uppsala. Att värna om de ekosystemtjänster som biologisk mångfald medför ökar vår livskvalitet och ger staden ett hållbart klimat. En ekologisk utgångspunkt kan även medföra upplevelsemässiga och pedagogiska värden för parkens besökare samt en ökad förståelse för naturliga processer. Dock är Stadsträdgården Uppsalas finpark och ett välbesökt utflyktsmål för stadens invånare. Eftersom parkens säregna karaktär i detta avseende är viktig att bevara ligger uppsatsens fokus på att undersöka hur ett ökat främjande av arters livsmiljöer kan ske utan att påverka parkens karaktärer och sociala värden.

Animaliska biprodukter (ABP) är ett kontrollområde inom livsmedelskontrollen i Stockholms stad. ABP är hela eller delar av djurkroppar och produkter av animaliskt ursprung som inte är avsedda som livsmedel och är indelade i tre kategorier baserat på risk för människors och djurs hälsa. Kontroller har hittills prioriterats för animalieanläggningar där den största risken finns och de utförs av veterinärer anställda på livsmedelskontrollen. Det har nu blivit aktuellt för kommunen att utöka kontrollområdet ABP systematiskt till alla objekt med start i butiker. Syftet med det här arbetet var att kartlägga butikers ABP-problematik genom kontroller i fält samt att genom kontakter med statliga myndigheter och andra berörda instanser kunna föreslå en lämplig kontrollplan för ABP i Stockholms stad. En litteratursökning utfördes för att få mer kunskap kring området animaliska biprodukter samt vilken lagstiftning och vilka problem det medförde. Kartläggningen utformades som en fältstudie genom intervjuer med butikschefer följt av en riskvärdering för ABP i butik.

Elakartad lungsjuka hos nötkreatur (Contagious bovine pleuropneumonia, CBPP) är en bakterieorsakad pleuropneumoni som orsakar stora ekonomiska och sociala problem i stora delar av Afrika. Ingen annanstans i världen spelar den så stor roll som i de torra områdena söder om Sahara där den orsakar epidemier och är endemisk. Mykoplasma mycoides subsp. mycoides Small Colony variant (MmmSC) är den orsakande bakterien. MmmSC överlever dåligt i omgivningen och kräver direktkontakt för överföring. Vanligaste smittvägen är inhalation av hostdroppar från infekterade djur. Bakterien adhererar till epitelet i luftvägarna och utövar cytotoxiska effekter.

Handling, loading, transport time and unloading in connection to transport of farm animals affect animal welfare. Induced effects include both psychological and physiological stress responses in animals. The physiological parameters may be measured through blood analysis while behavioural changes often manifest themselves through increased vocalisation, escape attempts and apathy. Physiological parameters are additional parameters of importance when measuring animal stress responses. The handlers behavior during transport has been shown to have major impact on animal welfare and the quality of meat. Animal friendly handling and driving of animals create a more manageable work environment for the handlers. To further increase animal welfare in connection to transport, stables should be built with well adapted drift passage and ramps on the transport vehicle.

Rekryteringsdjur i svenska mjölkkobesättningar har traditionsmässigt inte blivit uppmärksammade. Tiden från födsel till inkalvning ses ofta som en kostsam transportsträcka. Det är först när de börjar avkasta mjölk och generera pengar till gården som de börjar bli av intresse. På Alnarps försöksgård, Mellangård, genomfördes det 2000-2001 en tillväxtstudie på kalvar under mjölkperioden. Totalt ingick 62 kalvar, hälften fick en hög mjölkgiva och resterande fick en lägre mjölkgiva.

Kaniner och marsvin domesticerades till en början för köttets skull, kaniner även för pälsen. Råttor och guldhamstrar domesticerades dels för att användas som försöksdjur och dels som sällskapsdjur. Även om arterna har varit domesticerade i upp till tusentals år är deras beteenden väldigt lika sina förfäders, oftast är den enda skillnaden beteendenas frekvens och intensitet. För kanin, råtta och marsvin är social samvaro en viktig källa till miljöberikning. Att ha möjlighet att söka föda och gnaga är viktig miljöberikning för alla gnagare och kaniner.