Sökresultat:
1067 Uppsatser om Djurägar-compliance - Sida 53 av 72
Hur pÄverkas Skatteverket av revisionspliktens avskaffande? En komparativ studie mellan Danmark och Sverige
Inom EU pÄgÄr ett arbete som syftar till att Ästadkomma enklare regler för de europeiska företagen. Enligt Europeiska rÄdet Àr det nödvÀndigt att med kraftfulla och gemensamma insatser frÄn EU och medlemsstaterna minska de administrativa bördorna för företagen. Detta för att ge företagen möjlighet att bli mer konkurrenskraftiga och dÀrigenom stimulera Europas ekonomi. EU-kommissionen anser att kostnaderna för revision och redovisning Àr sÀrskilt betungande för smÄ och medelstora företag. Av EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv framgÄr att alla bolag som huvudregel ska genomgÄ revision.
Nya infektiösa sjukdomar i samband med bushmeat
Jakten pÄ bushmeat Àr en aktuell och komplex frÄga i Central- och VÀstafrika som har Àgnats mycket uppmÀrksamhet och forskning inom flera vetenskapliga discipliner. Köttet och djurdelarna innebÀr bÄde en födokÀlla för fattiga, samt som inkomstkÀlla vid ökande efterfrÄgan frÄn vÀstvÀrlden och Asien dÀr djurdelarna ses som lyxvaror och anvÀnds inom blandannat naturmedicin.
Jakt pÄ de stora aporna sÄsom gorillor, schimpanser och bonoboer utgör ett hot mot arternas överlevnad och en minskad biodiversitet men konsumtion av djurdelarna innebÀr ocksÄ en risk mot folkhÀlsan. De bidragande faktorerna till handeln med bushmeat Àr mÄnga men sÀrskilt stor Àr skövling av stora skogsomrÄden samt minskade habitat. VÀgar som gÄr genom tidigare svÄrtillgÀngliga omrÄden och bÀttre jaktvapen har ocksÄ haft stor pÄverkan och resulterat i att mÄnga av de utrotningshotade djuren minskar i antal.
Uppkomst och spridning av nya sjukdomar Àr ett hot mot bÄde djur- och folkhÀlsa nÀr mÀnniskan konsumerar och kommer i kontakt med sina nÀrmaste slÀktingar. Olika typer av virus sÄsom Ebola, SIV, SFV och STLV har visat sig och anses vara patogener som kan förvÀntas ge uppkomst av nya infektiösa sjukdomar.
UtfackningsvÀgg av lÀttbetongblock i passivhus
AbstractThis report intends through a case study to investigate if lightweight concrete isappropriate as main material in the outer wall of a seven storey residential building.A technical design is carried out in accordance with the definitions and requirementsfor passive houses, given by FEBY?s1 ?Demand specification for passive houses?.A literature review is also carried out for a comparison between regular bolt wall andlight weight concrete wall, with a focus on the safety of moisture.The lightweight concrete block used in the report is as a celblock produced by thecompany H+H Sweden AB.The methods used have resulted in compliance with requirements andrecommendations from authorities. Calculations of energy, noise and moisture riskassessment has been carried out.The work has resulted in the conclusion that the lightweight concrete itself is notable to isolate in the extent necessary to obtain chosen U-value of 0,1 W/m2 ° C,without getting to thick. Therefore additional insulation is needed. There are fewrelevant reference objects built with only light weight concrete.
Ridning som hÀlsofrÀmjande och lÀrande aktivitet för personer med funktionshinder : En kvalitativ intervjustudie
Funktionshindrade Àr en prioriterad mÄlgrupp för folkhÀlsoarbetet i Sverige. De tvÄ viktigaste mÄlomrÄdena som fokuseras Àr rÀtten till jÀmlikhet och delaktighet i samhÀllet samt möjligheten att kunna utföra önskade fritidsaktiviteter. Djur, exempelvis hÀstar, har i tidigare studier visat sig pÄverka funktionshindrades upplevda hÀlsa pÄ ett positivt sÀtt och bidragit till nya kunskaper om dem sjÀlva. Syftet med den hÀr studien var att undersöka pÄ vilka sÀtt ridning som hÀlsofrÀmjande fritidsaktivitet kan bidra till en bÀttre upplevd hÀlsa och ett bÀttre lÀrande för personer med funktionshinder, och pÄ vilket sÀtt ridverksamheten Àr uppbyggd som relateras till ett pedagogiskt perspektiv. Studien utfördes pÄ en ridskola.
Akut mikrocystinförgiftning hos dÀggdjur
Förgiftningar hos dÀggdjur som druckit vatten kontaminerat med cyanotoxiner har observerats vÀrlden över, och riskerar att öka i takt med tilltagande övergödning och klimatförÀndringar. Denna litteraturstudie inriktar sig pÄ mikrocystin (MC) som Àr det vanligaste och mest studerade cyanotoxinet. Studien avgrÀnsar sig till akut intoxikation hos dÀggdjur och fokuserar pÄ grundlÀggande mekanismer hos toxinet, sÄsom absorption, distribution, metabolism och elimination. Vidare beskrivs de toxiska mekanismerna och de akuta toxiska effekterna.
MC orsakar utbredda nekroser och blödningar i levern. Den specifika distributionen till levern anses bero pÄ det höga uttrycket av organiska anjontransportörer (OATP).
Sockensamer : Religionshistoriska spÄr och konfrontationer i GÀstrikland under 1600-1900 talet
Traditioner och berÀttelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i lÀnet finns det spÄr kvar efter dem. Det förekommer till exempel lÀmningar frÄn dÀr de bodde, bevarande föremÄl samt ortnamn som Äterger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spÄr i texter och till exempel domstolsförhandlingar.
Kött och Blod : Nutida tolkningar utav Jesus död
Traditioner och berÀttelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i lÀnet finns det spÄr kvar efter dem. Det förekommer till exempel lÀmningar frÄn dÀr de bodde, bevarande föremÄl samt ortnamn som Äterger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spÄr i texter och till exempel domstolsförhandlingar.
Vardagskontakt med vÄrdnadshavare i den mÄngkulturella förskolan : En studie ur ett förskollÀrarperspektiv
En av journalistikens viktigaste uppgifter Àr att förenkla, förklara och konkretisera det komplexa och svÄrförstÄeliga. Detta gÀller Àven ett av de största globala hoten i vÄr tid: klimatförÀndringarna. KlimatförÀndringarna har mÄnga, mer eller mindre abstrakta, konsekvenser. Och vilka av dessa konsekvenser som tas upp i medierna, pÄverkar hur mediekonsumenterna ser pÄ just klimatförÀndringarna och hur de drabbar oss och vÄr omvÀrld.I denna uppsats undersöks vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser som svenska journalister vÀljer att skriva om samt hur man vÀljer att beskriva dessa konsekvenser och varför. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser beskrivs av svenska journalister? Vilka konsekvenser beskrivs som de yttersta? Vilka konsekvenser kvantifieras, alltsÄ siffersÀtts? Varför vÀljer man att beskriva de konsekvenser som man gör, pÄ det sÀtt som man gör? FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvantitativ innehÄllsanalys, i vilken redaktionellt material pÄ tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen har analyserats, samt genom en intervjustudie, i vilken journalister pÄ tre av de fyra tidningarna har intervjuats.Studiens resultat visar att konsekvenser som pÄverkar djur, natur, vÀder och temperatur Àr de vanligast förekommande.
Upplevd trafiksÀkerhet med mittbarriÀr
AbstractThis report intends through a case study to investigate if lightweight concrete isappropriate as main material in the outer wall of a seven storey residential building.A technical design is carried out in accordance with the definitions and requirementsfor passive houses, given by FEBY?s1 ?Demand specification for passive houses?.A literature review is also carried out for a comparison between regular bolt wall andlight weight concrete wall, with a focus on the safety of moisture.The lightweight concrete block used in the report is as a celblock produced by thecompany H+H Sweden AB.The methods used have resulted in compliance with requirements andrecommendations from authorities. Calculations of energy, noise and moisture riskassessment has been carried out.The work has resulted in the conclusion that the lightweight concrete itself is notable to isolate in the extent necessary to obtain chosen U-value of 0,1 W/m2 ° C,without getting to thick. Therefore additional insulation is needed. There are fewrelevant reference objects built with only light weight concrete.
Tio hemlösa isbjörnar eller en översvÀmmad kÀllare : Vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser beskrivs av svenska journalister?
En av journalistikens viktigaste uppgifter Àr att förenkla, förklara och konkretisera det komplexa och svÄrförstÄeliga. Detta gÀller Àven ett av de största globala hoten i vÄr tid: klimatförÀndringarna. KlimatförÀndringarna har mÄnga, mer eller mindre abstrakta, konsekvenser. Och vilka av dessa konsekvenser som tas upp i medierna, pÄverkar hur mediekonsumenterna ser pÄ just klimatförÀndringarna och hur de drabbar oss och vÄr omvÀrld.I denna uppsats undersöks vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser som svenska journalister vÀljer att skriva om samt hur man vÀljer att beskriva dessa konsekvenser och varför. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser beskrivs av svenska journalister? Vilka konsekvenser beskrivs som de yttersta? Vilka konsekvenser kvantifieras, alltsÄ siffersÀtts? Varför vÀljer man att beskriva de konsekvenser som man gör, pÄ det sÀtt som man gör? FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvantitativ innehÄllsanalys, i vilken redaktionellt material pÄ tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen har analyserats, samt genom en intervjustudie, i vilken journalister pÄ tre av de fyra tidningarna har intervjuats.Studiens resultat visar att konsekvenser som pÄverkar djur, natur, vÀder och temperatur Àr de vanligast förekommande.
En fallstudie av den förstÀrkta relationen mellan skattemyndigheter och stora företag
Skattemyndigheter vÀrlden över arbetar med att hantera den skatteinbetalning som behövs för att finansiera och driva samhÀllet. FullstÀndig skatt betalas inte in och de uteblivna skatteintÀkterna utgör det sÄ kallade skattefelet, vilket definieras som skillnaden mellan den teoretiskt korrekta skatten som borde betalats in och den faktiskt faststÀllda skatten. Alla skattemyndigheter arbetar med olika medel och i olika omfattning för att minska skattefelet. De utför delvis kontroller och granskningar samt informerar och uppmuntrar skattebetalarna till att göra rÀtt. Kontroller kan utföras dels genom olika typer av stickprov, eller genom att identifiera riskomrÄden och primÀrt inrikta resurserna till dessa omrÄden.Globaliseringen har medfört att företag ofta bÄde opererar och handlar i ett flertal lÀnder.
Betydelse av primÀr och sekundÀr fotosensibilitet samt förebyggande ÄtgÀrder
Fotosensibilitet delas in i tre grupper dÀr typ I (primÀr fotosensibilitet) och typ III (sekundÀr/hepatisk fotosensibilitet) till stor del beror av toxiner som vÀxtÀtare fÄr i sig oralt via födan. Typ II Àr en Àrftlig form och diskuteras dÀrför ej i denna uppsats.Sjukdomen ger dermatit (hudinflammation) pÄ opigmenterad och tunnbehÄrad hud samt ett fotofobiskt beteende hos djuren. Den sekundÀra fotosensibiliteten skiljer sig genom att de drabbade djuren fÄr leverskador vilket kan leda till dödsfall. BÄde kliniskt och subkliniskt drabbade djur fÄr nedsatt produktivitet vilket leder till stora ekonomiska förluster.Fotosensibilitet Àr en vidt spridd Äkomma dÄ det finns mÄnga olika fototoxiska vÀxter samt mykotoxiner runt om i hela vÀrlden. Det Àr dock svÄrt att uppskatta risker av olika beten dÄ halterna av toxiner och förekomsten av svampvÀxt kan variera beroende pÄ mÄnga variabler.
Ăr Grön omsorg skön omsorg?
Presumtionsreglerna i 11 kap. ĂB fĂ„r anses vara ett hjĂ€lpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillrĂ€cklig ledning för vad testatorn avsett ska hĂ€nda med sin kvarlĂ„tenskap. Dessa presumtionsregler Ă€r tĂ€nkta att ge uttryck för vad testatorer i allmĂ€nhet vill ska hĂ€nda med sitt arv efter sin bortgĂ„ng i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebĂ€r att reglernas utformning mĂ„ste vara av generell karaktĂ€r.
Att göra iakttagelser, undersöka och dra slutsatser om hur omvÀrlden fungerar. : En studie av förskollÀrares uppfattningar om naturvetenskap i förskolan.
I denna studie har vi valt att undersöka pedagogernas uppfattning om naturvetenskap i förskolan. Syftet Àr att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Vi vill relatera dessa uppfattningar till de tvÄ teoretiska utgÄngspunkterna sociokulturellt perspektiv samt konstruktionistiskt perspektiv. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex förskollÀrare samt gjort fyra observationer av naturvetenskapliga aktiviteter i dessa förskolor. VÄr studie visar att förskollÀrarna var aktiva med att vara med i barnens egna forskande och hjÀlpte till sÄ att lÀrandeprocessen gick vidare.
"I'm the singer, you're the song" : Genus, sexualitet och förhÄllandet mellan röst och text inom populÀrmusik
Traditioner och berÀttelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i lÀnet finns det spÄr kvar efter dem. Det förekommer till exempel lÀmningar frÄn dÀr de bodde, bevarande föremÄl samt ortnamn som Äterger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spÄr i texter och till exempel domstolsförhandlingar.