Sökresultat:
1067 Uppsatser om Djurägar-compliance - Sida 30 av 72
UtvÀrdering av konsekvenserna för nÀtanslutning av vindkraftparker i Sverige vid införandet av nÀtkoden Requirements for Generators
Grid codes are becoming more demanding on power generating units due to the factthat the complexity of the power grid is increasing. The penetration of wind powerhas grown over the last years and it is clear that wind farms need to be addressedwith the same type of grid codes as conventional generation units. There is howeveran undeniable difference between the technology in conventional synchronousgeneration units, and the asynchronous generation units in wind farms.This thesis has reviewed the current grid code in Sweden and compared it to the newcode proposed by ENTSO-E, ?the Requirements for Generators?, in the aspect ofwind farms with an installed power of 30 MW or more. The comparison has beencomplemented by an analysis of how wind farms of two different technologies(Doubly fed induction generators and full power converters) can meet therequirements and technical proposals have been given on how to be able to meetcompliance with the new grid codes.The Requirements for Generators contains many non-exhaustive and optionalrequirements, because of this it has been difficult to, at this stage, exactly point outthe technical impact on the grid connection of future wind farms in Sweden.
Riskbedömning av djurvÀlfÀrd inom smÄskalig fÄrslakt.
Det finns ett ökat intresse för djurvÀlfÀrdsfrÄgor i samhÀllet, vilket stÀller krav pÄ beslutsfattare att ta hÀnsyn till detta i sina beslut. Riskbedömning Àr ett verktyg som kan anvÀndas för att hjÀlpa beslutsfattare att sÀtta upp riktlinjer baserade pÄ vetenskap. Samtidigt med det ökade intresset för djurvÀlfÀrd har smÄskaliga slakterier blivit alltmer populÀrt och de senaste Ären har flera nya slakterier startats. Trots det stora intresset för bÄde smÄskalig slakt och djurvÀlfÀrd Àr forskning utförd inom dessa bÄda omrÄden mycket begrÀnsad.Syftet med detta projekt var att göra en riskbedömning av djurvÀlfÀrd inom smÄskalig slakt. Projektet skulle beskriva vilka riskfaktorer som djur, vilka slaktas pÄ smÄskaliga gÄrdsslakterier, exponeras för och i vilken utstrÀckning exponeringen sker.
GÄrdsslakteri :
Eftersom vi har ett eget stort intresse för djurvÀlfÀrdsfrÄgor och produktion av livsmedel med hög kvalitet har vi valt att fördjupa vÄra kunskaper inom gÄrdsslakt. I en tid dÀr vi gÄr mot allt fÀrre stora slakterier, som leder till lÄnga transporter för djuren och resulterar i ökad stress och skaderisk, sÄ kÀnns detta extra aktuellt. Vi har dÀrför sammanfattat det vi tycker Àr viktigast att tÀnka pÄ för den som gÄr i tankarna att starta ett eget slakteri. Det man bör börjar med Àr att kontakta kommunen för bygganmÀlan och söka byggnadslov, dÀr skall man Àven söka miljötillstÄnd för sin verksamhet. DÀrefter vÀnder man sig till livsmedelsverket med sin verksamhetsbeskrivning och planritning för att fÄ tillstÄnd att producera livsmedel.
Information om kaniners behov till blivande köpare
Syftet med mitt arbete var att göra en litteraturstudie för att se hur man bÀst hÄller en kanin och utifrÄn denna studie utforma ett informationsblad om kanin. Syftet var Àven att med hjÀlp av en enkÀtundersökning undersöka vad nyblivna kaninÀgare ansÄg om den information de erhöll nÀr de skaffade kanin. Jag utformade en enkÀt med 20 frÄgor via det webbaserade verktyget SLU EnkÀtgenerator och lade sedan en lÀnk till enkÀten pÄ tvÄ kaninforum och Àven tvÄ hundforum. Det jag har kommit fram till i mitt arbete Àr att det Àr avgörande för kaninens vÀlfÀrd att de hÄlls i grupper om minst tvÄ individer, eftersom kaniner Àr mycket sociala djur. De har kvar alla de beteenden som deras slÀkting, den europeiska vildkaninen har, vilket gör att de Àr svÄra att ta hand om pÄ rÀtt sÀtt i fÄngenskap.
Gruppstorlekens effekt pÄ mÀnniskans vaksamhet vid förtÀring
Vid förtÀring tenderar bÄde mÀnniska och djur att göra smÄ pauser för att lÀsa av sin nÀrmiljö. Dessa pauser har visat sig ha en negativ korrelation till hur mÄnga individer som finns i en grupp. För att faststÀlla resultat frÄn tidigare forskning pÄ mÀnniskor och möjligtvis utreda fenomenet genomfördes en observationsstudie pÄ olika platser i södra Sverige dÀr matservering förekom. Sammanlagt 48 individer ingick i studien, deras tid och frekvens av avlÀsning i nÀrmiljö registrerades för att sedan sammanstÀllas med information om gruppstorlek och könstillhörighet. Studien hade inte för avsikt att finna orsaker till fenomenet men förklaringsmodeller tas upp och redovisas för ökad förstÄelse av forskningsomrÄdet.
Vad Àr det som gör att personer hanterar traumatiska hÀndelser olika?
En positiv eller negativ livsinstÀllning, djur, natur, tro och utbildning, Àr det faktorer som har skyddande egenskaper? Personerna som fÄtt behandling professionellt, har bearbetat hÀndelserna de varit med om bÀttre Àn de som inte har fÄtt hjÀlp med bearbetning. De personer som har en positiv livsinstÀllning, i kombination med att de fÄtt professionell hjÀlp av nÄgon, har bearbetat de traumatiska hÀndelser de varit med om bÀttre, Àn personer som har en negativ livsinstÀllning, eller inte fÄtt professionell hjÀlp. NÄgra av personerna som intervjuats har Àven haft stor hjÀlp av att vistas ute i naturen tillsammans med sina hundar. Hundarna har varit ett stort stöd mentalt och en god vÀn som lyssnat nÀr de mÄtt dÄligt..
Följsamhet till studieupplÀgget för ett individuellt skrÀddarsytt munhÀlsoprogram baserat pÄ kognitiva beteendestrategier. : Följsamhet till studieupplÀgget för ett individuellt skrÀddarsytt munhÀlsoprogram baserat pÄ kognitiva beteendestrategier.En beskr
Tidigare forskning inom odontologi har baserats pÄ biomedicinska teorier dÀr man analyserar och löser odontologiska problem, men eftersom orsakerna till munsjukdomar till största delen beror pÄ beteendet Àr det av intresse att fokusera forskning baserad pÄ beteendemedicinska teorier. Effektiviteten hos olika modeller för att öka patienters compliance inom tandvÄrden Àr otillrÀckligt undersökt. Syftet med denna studie var att undersöka om interventionen i ett munhÀlsoprogram med en individuell skrÀddarsydd behandling utgÄende frÄn kognitiva beteendestrategier genomfördes enligt studieprotokollet. Totalt i denna studie fanns 19 videoinspelningar under olika besök hos tandhygienist tillgÀngliga. Efter inklusionskriterier och exklusionskriterier gjorts blev det ytterligare ett bortfall pÄ fyra filmer, tre hade för dÄlig ljudkvalitet och en stÀmde inte in med den information som stod pÄ fodralet.
Faktorer som pÄverkar patienters följsamhet till behandling vid hypertoni
Hypertoni Àr en folksjukdom och en riskfaktor för hjÀrt-kÀrlsjukdom. Effektiva behandlingsmetoder finns men brist pÄ följsamhet till behandlingsregimer vid hypertoni Àr ett stort problem, som utgör en risk för patienters hÀlsa. BÀttre kunskap om vad som kan pÄverka patienternas följsamhet till hypertonibehandling Àr dÀrmed av stor betydelse för sjuksköterskans hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med studien var att undersöka faktorer som pÄverkar patienters följsamhet till behandling vid hypertoni. Studien genomfördes som en litteraturstudie.
Transport av hÀstar pÄ passagerarfÀrjor : regelverkets efterlevnad och möjliga problem
Detta arbete kom till pÄ inrÄdan frÄn Jordbruksverket som tagit emot telefonsamtal frÄn hÀstÀgare som haft problem med att fÄ titta till sina hÀstar i samband med fÀrjetransporter. Regelverket kring transport av djur Àr omfattande och detaljerat och man mÄste ta hÀnsyn till bÄde den nationella djurskyddslagstiftningen och EU:s regelverk, RÄdets förordning (EG 1/2005). Jordbruksverket var frÀmst intresserade av efterlevnaden vad gÀller de regler som hanterar tillsyn av hÀstarna samt ventilation och placering/fixering av transporten pÄ fÀrjan. Enligt transportföreskrifterna (DFS 2006:9) ska transporten placeras nÀra ett friskluftsintag och hÀstarnas tillstÄnd ska kontrolleras varannan timme under fÀrjeöverfarten. Det Àr lÀnsstyrelsens djurskyddskontrollanter som har i uppdrag att kontrollera lagens efterlevnad, bÄde pÄ land och till sjöss.Transport av djur ökar risken för lidanden sÄsom hunger, törst, obehag, smÀrta, frustration rÀdsla och oro.
TillÀmpning Av Spö I Svenska GalopptÀvlingar Ur Ett Socialpsykologiskt Perspektiv : En kvalitativ studie om spöet och dess etiska komplikationer
TillÀmpningen av spö i Svenska galopptÀvlingar Àr etiskt problematiskt dÄ det handlar om att slÄ eller stressa djur. Detta gÄr emot den Svenska djurskyddslagen och organisationen Svensk Galoppsegna vÀrdegrund. Dessutom överensstÀmmer inte tanken om spöets effektivitet med tidigareforskning om Àmnet. Trots detta anvÀnds spöet frekvent av tÀvlingsryttarna. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv Àmnar studien dÀrför att belysa varför spöet tillÀmpas utifrÄn teorierna legitimering och social anpassning.
Företag pÄ Facebook. Varför Àr de dÀr och vad gör de?
With the globalization, companies in the West chose to shift production to developing countries to cut down costs. This had a major impact when child labor and very poor working conditions in these factories were discovered and led many companies to take responsibility for their suppliers and the employees by adopting voluntary so-called Codes of Conduct.There is a subtle balance to enforce improvement of working conditions for employees at suppliersÂŽ factories and to keep costs down. On the one hand, companies would like to conduct extensive audits at their suppliers to ensure code of conduct compliance and thus protect their legitimacy. On the other hand, audits are expensive so companies would like to minimize audits to keep costs down. Companies thus have to strike a delicate balance in relation to how many and what suppliers they choose to audit.
Plasma cortisol concentrations after treatment with methadone alone or together with acepromazine or detomidine in horses
Opioider Àr vitt anvÀnt pÄ smÄdjur som smÀrtlindring och för att minska behovet av anestesimedel. Opioider har ocksÄ nyttjats pÄ hÀstar sÄ lÄngt som 70 Är tillbaka i tiden men anvÀndandet har varit begrÀnsat och kontroversiellt dÄ hÀstar lÀtt exciterar pÄ grund av opioider. Metadon Àr en ?-receptoragonist och detta Àr den receptor som frÀmst stÄr för opioidernas analgetiska effekt. Metadon Àr inte godkÀnd för anvÀndning pÄ djur i Sverige men anvÀnds ÀndÄ ofta off-label pÄ grund av sin goda smÀrtlindrande förmÄga.
Flora och Fauna i en skog av mönster
Mina mönster rör sig kring naturen, skogen och dess invÄnare.Flamingon stÄr framför en blomma som slingrar sig uppÄt, bredvid ser hjorten pÄ oss med en bestÀmd blick och en snigel rör sig lÄngsamt fram över en yta av vÀxtlighet. Det hÀr Àr min egen vÀrld som jag skapar med tecknandet som grund, varje mönster Àr som att leka med ett dockhus, jag flyttar runt djuren och möblerar om med blommorna tills jag hittar en ordning och skapar smÄ vÀrldar dÀr djuren och naturen kan frodas. De har inte en kontinental tillhörighet, de hör inte till ett specifikt ekosystem eller en specifik del av jorden. De tillhör min egen vÀrld, de Àr inte enbart frÄn regnskogen eller norden. Det Àr en salig blandning av allt, det som finns pÄ riktigt och det som Àr fantasi..
VeterinÀr- och lÀkarstudenters kunskaper och vÀrderingar om storskalig slakt och slaktmetoder ? en enkÀtstudie
I Sverige idag Àr normen att man ska Àta kött. Om man blir bortbjuden och Àr vegetarian, vegan eller nÄgot annat som innebÀr att man inte Àter alla sorters djur, förutsÀtts det vanligen att man som gÀst meddelar denna specialkost i förvÀg pÄ samma sÀtt som man förvÀntas informera om eventuella allergier. MÄnga vet inte hur den mat som vi Àter blir till, trots att det enligt skolans lÀroplan ingÄr vissa grundlÀggande kunskaper om kost. Man ska veta hur bröd bakas, principen för hur vÀxter planteras och skördas och hur en flÀskkotlett ska stekas. Men inte nÄgonstans i grundskolans undervisning, varken pÄ hemkunskapen, naturkunskapen eller i nÄgot annat Àmne fÄr man veta hur kött blir till.
?Bring your own device? i svenska företag och organisationer
Most companies and organizations today depend on technology connected to the Internet. Schools and offices have therefore been providing computers, phones and other technology to the employees. The recent technological development and decline in prices for technology have contributed to making these products a part of everyday life for most people. This has made it very common for employees and students to bring their own devices into school and workplaces.The aim of this study is to define what "Bring your own device" means for Swedish companies and organizations and how it has been implemented in those. The aim is not mainly to generalize to all Swedish companies but create an understanding how the trend is used to provide a basis for continued research in this area.