Under en längre period och fortfarande idag lägger många mjölkgårdar ner sin produktion. Samtidigt blir det allt vanligare att svenska lantbruk startar upp en ny verksamhetsgren utöver huvudproduktionen. Dock förekommer det mer sällan att gårdar med mjölkproduktion utvecklar en ny verksamhetsgren då de bedriver en intensiv produktion. Författarna har valt att utgå ifrån mjölkproduktionen då denna produktion intresserar författarna med sina annorlunda förhållanden och komplexitet jämfört med andra lantbruksproduktioner. Författarna vill öka sin kunskap om att bedriva en intensiv produktion kombinerat med en eller flera nya verksamhetsgrenar. Problematiken kan vara att det är komplext att kombinera en intensiv mjölkproduktion med en ny verksamhetgren då mjölkproduktionen är både platsoch tidsbunden.

Denna studie utgår från den Adaptiva marknadshypotesen som genom ett evolutionärt perspektiv sammanbinder de två grundparadigmen Effektiva marknadshypotesen och Finansiell beteendevetenskap i ett försök att föra forskningen om marknadseffektivitet framåt. Vidare undersöker studien den svenska aktiemarknaden på ett, för den Adaptiva marknadshypotesen, nytt sätt där marknadseffektivitetens dynamik inom marknaden kartläggs och analyseras.Undersökningsenheterna består av OMX Stockholm All Share Index samt aktiemarknadens, utifrån marknadskapitalisering, fem största sektorindex. Med en robust metodologi kartlägger vi effektivitetsdynamiken mellan prisserierna under åren 2000-2013 och finner stöd för den adaptiva marknadshypotesens förmenanden utifrån såväl marknadsindex som majoriteten av undersökta sektorindex. Studien påvisar också att effektivitetsanalys utifrån marknadens beståndsdelar åskådliggör effektivitetsdynamik inom marknaden, på ett sätt som analys av endast marknadsindex missar. Kartläggning utifrån sektorer visar även att förändringar i marknadsmiljön kan ge upphov till adaptiva ineffektiviteter på isolerade marknadssegment, och erbjuder därmed utveckling av AMH som i sin nuvarande form endast beaktar homogen förmåga för marknaden att bearbeta och inkorporera förändringar.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Som ett sätt att bygga upp en väldiversifierad portfölj har det under de senaste decennierna blivit allt mer populärt bland investerare att ta positioner i råvarufutures, då de historiskt har ansetts visa upp låg eller till och med negativ korrelation mot aktiemarknaden. Flera tidigare studier visar på ett nytt förhållande mellan dem sedan finanskrisen 2008. Studierna finner att korrelationen har ökat under det senaste decenniet. De finner en strukturell brytpunkt vid finanskrisen som skiftat korrelationen betydligt uppåt, till den grad att Diversifieringseffekten av att hålla råvarufutures i sin portfölj kan vara förändrad. Studierna kommer fram till olika slutsatser angående vad som kommer att ske med korrelationen när krisen är över och marknaden åter har stabiliserats.

ABSTRAKT  Syfte: Detta arbete har haft två syften:1) Att skapa en ökad förståelse för hur en organisationsövergripande konsekvensanalys kan inverka på förändringsprocessers utfall.samt2) Att inleda utvecklingen av ett pedagogiskt verktyg för att genomföra konsekvensanalys i förändringsprocesser samt genomföra ett inledande test av detta verktyg.Metod: Detta arbete är en kvalitativ fallstudie. Efter en inledande litteraturstudie har metoden för datainsamling varit kvalitativa intervjuer av såväl ostrukturerad som semi-strukturerad karaktär. Vid analysen av insamlad data har tillämpats ett hermeneutiskt synsätt.Resultat & slutsats: Den i undersökningen genomförda konsekvensanalysen visar tydligt hur en konsekvensanalys kan förändra underlaget för beslut, planering och implementering av förändring i organisationer. Grund för konsekvensanalysens betydelse har således funnits i såväl teori som empiri. Testet av verktyget visade att de fokusområden som tagits fram upplevdes som relevanta i undersökningsföretagets kontext.

Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna på fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sällan för att man med säkerhet ska kunna förutspå utgången men tillräckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar närmare på hur aktörerna strategiskt använder sig av olika kända skyddsåtgärder i syfte att klara konjunkturnedgångar såväl som att få ut maximal avkastning vid konjunkturuppgångar. Berörda aktörer återfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utländska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har på kort tid upplevt stora förändringar. Utvecklingen lär även fortsätta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav på en tydlig strategi som inte bara tar hänsyn till idag, utan som även klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgår det att aktörerna på den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.

I takt med den alltmer omfattande globaliseringen har gränsöverskridande placeringar i utländska tillgångar underlättats och blivit en alltmer ökande trend bland världens investerare. Vid en närmare studie av svenska börsnoterade, privata samt institutionella fastighetsplacerares bolag kan noteras en relativt stark koncentration till den svenska marknaden. Examensarbetet som följer har syftat till att utreda vad det är som driver respektive repellerar investerare från investering i utländska marknader. Främst har svenska investerares inställning till och aktivitet på utländska marknader med avseende på direktägda fastigheter undersökts.En investerares val av portfölj bestäms av marknadsrelaterade riskkomponenter såsom likviditetsperspektivet och skatteläget, men även den personliga utgångspunkten, budgeten och det egna investeringsmotivet. Fastighetsinvesterare är ytterligare exponerade mot flera unika fastighetsanknutna riskfaktorer och attribut såsom den långsamt uppdaterade marknadsinformation och det bestämda läget, som gör en fastighet känslig för miljö ? och omgivningspåverkan till följd av politisk instabilitet och områdesspecifika omvälvningar.

Problem: Vilka tillväxtstrategier ligger till grund för snabbt växande gasellföretag och kan likheter identifieras i strategiimplementeringen?Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera om gasellföretag i Umeå har liknande tillväxtstrategier för att uppnå sin snabba framgång. Genom att identifiera och kartlägga företag i Umeå som kategoriseras som gasellföretag vill vi få en ökad inblick och förståelse kring vilka strategier som ligger till grund för den snabba tillväxten samt vilken påverkan ledaren har.Teori: Vi har som utgångspunkt i vår teoretiska referensram använt oss utav Johan Wiklunds teoretiska tillväxtmodell som består utav fem olika variabler som skapar tillväxt inom ett företag; resurs, kompetens, motivation, miljö och strategi. Till denna modell har vi även inkluderat ledarskap eftersom vi anser att ledarskapet inom ett företag påverkar individerna på en arbetsplats, vilket tillsammans påverkar tillväxten och strategin. Med denna modell som utgångspunkt har vi valt att angripa vårt problem med olika teorier knutna till de ovan nämnda variablerna.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för vår studie.