Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har på flera sätt underlättat arbetet för många användare, men kan också bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstår på den moderna arbetsplatsen, där tekniken är en mobil och integrerad del av användarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv på interaktionen mellan människan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den här uppsatsen föreslås ett distribuerat perspektiv på människans interaktion med teknik för att skapa en ökad förståelse för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut på fältet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för användaren. Även en välbeprövad enkät om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön.

Dokumentet är ett resultat av studier gjorda under kursen Kandidatarbete I Datavetenskap. Arbetet utforskade, genom fallstudie, två egenskaper av distribuerade informationssystem och relation mellan dessa: säkerhet och prestanda. Målet med fallstudien har varit att belysa nackdelen med användning av Secure Socker Layer (SSL) dvs. dess effekt på hastigheten och fördelen med SSL, dvs. SSL:s roll i informationssäkerhetsarbetet.

Dokumentet är ett resultat av studier gjorda under kursen Kandidatarbete I Datavetenskap. Arbetet utforskade, genom fallstudie, två egenskaper av distribuerade informationssystem och relation mellan dessa: säkerhet och prestanda. Målet med fallstudien har varit att belysa nackdelen med användning av Secure Socker Layer (SSL) dvs. dess effekt på hastigheten och fördelen med SSL, dvs. SSL:s roll i informationssäkerhetsarbetet. Arbetet visar hur prestanda i ett tillämpad distribuerat informationssystem kan påverkas av en SSL tillämpning.

SammanfattningDetta examensarbete har haft till syfte att ta fram nya metoder för automatiseradtestning och validering av information som skickas över CAN (Controller-Area-Network)i en tung Lastbil. Signalinnehållet realiseras i flertalet komplexa och distribueradesystem. En implementering har gjorts där loggad CAN-trafikdata från en HIL (HardwareIn the Loop) miljö automatiskt analyserats och testats.Testen har genomförts på två nivåer: funktionell och ickefunktionell. Där denickefunktionella delen har testat tidkrav på meddelanden med kompensation förtändningsstörningar. Dessutom har signalinnehållet testats för att finna ogiltigafelflaggor.

Omfattningen av vad som loggas i ett system idag är varierande, de flesta har någon form av loggning av oönskade händelser. Vi inriktar oss på olika metoder för att applicera auditing så det går att spåra hela händelseförlopp. Vi undersöker vilka vitala delar en auditlogg ska innehålla, utifrån SANS policy för auditing. Vi designar och implementerar ett ramverk för auditing och väljer ut en säker digitalsigneringsmetod för loggad data. Slutligen verifierar vi implementation och signeringsmetod..

Svensk hälso- och sjukvård är en informationsintensiv bransch som står inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som används idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. Vårdpersonalen efterfrågar att den teknologi som används ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vård och omsorg som kan stödja användarna i deras arbetssituation krävs att metoder utvecklas utifrån användarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sådana metoder utifrån ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som används utifrån de fysiska förutsättningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgår från att människans tänkande ses som ett fenomen som utgår från social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses på så sätt vara distribuerad.

Att flera datorer används för att gemensamt lösa problem är inte någonting nytt. Det finns många distribuerade system i bruk och många olika lösningar för hur dessa ska kommunicera med varandra. Vissa använder sig av meddelande-orienterade lager för kommunikation vilket det finns väldigt många implementationer av. RabbitMQ är ett exempel där att kommunikation går genom en (eller ett kluster av) central nod och kommunicerar med hjälp av protokollet Advanced Message Queue Protocol, AMQP. I en helt annan kategori finns ZeroMQ som inte definierar någon central nod för all kommunikation att passera utan peer to peer är istället möjlig vilket innebär snabbare responstider men försvårar hur olika klienter hittar till varandra.Det bloggindexerande företaget Twingly kör idag med ett distribuerat system som använder flera olika kösystem för att koordinera ut arbete till de olika datorerna.

Detta examensarbete har utförts på Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik, avdelningen för Fluid och Mekanisk Systemteknik vid Linköpings Universitet, på uppdrag av CA-Verken AB i Sävsjö.Arbetet är ett första steg i utvecklingen av en ny typ av hydraulcylinder med inbyggd tillståndsövervakning. Arbetet har bestått av en teoretisk studie kring system- och hälsoövervakning av hydraulcylindrar samt konstruktion av en demonstrator, en testrigg, för att testa och verifiera slutsatserna från den teoretiska studien. Studien och demonstratorn har resulterat i ett flertal förslag till hur en framtida produkt skall utformas..

Web Services har vuxit i popularitet de senast åren. Användningen av inbyggda systemökar också ständigt, och möjligheten att göra inbyggda system tillgängliga via Web Services öppnar nya möjligheter.Detta arbete visar på möjligheter och problem med standardiserade textbaserade protokoll för kommunikation i inbyggda system med små resurser. XML-RPC och SOAP studeras ur detta perspektiv. SOAP befinns vara mer komplext att implementera stöd för än XMLRPC i den begränsade testmiljön, som har 32kB internminne. XML-RPC visar sig ge fördelar över proprietära protokoll främst när det gäller underhållbarhet och återanvändbarhet..

Trafiq används av Columna för att distribuera trafikinformation. Funktionen är först och främst att förädla och förmedla information. En viktig del i denna tjänst är kopplingen mot Vägverkets (VV) tjänst Triss som förser Trafiq med trafikinformation. Överföringen av information från VV till Columna sker idag med filer och FTP. VV tillhandahåller numera en tjänst där data skickas på XML-format med http.

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nätverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förståelse till vilken arkitektur som bäst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler på vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nätverksarkitekturerna varierar väldigt gentemot varandra, gällande ålder och användningsområde. Client/Server som är den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga är dels komplext att administrera och dels kan även vara svårt för ovana datoranvändare att lära sig, då det finns så många olika funktioner att lära sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nätverket. För att få bukt med användarvänligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranätet som ett alternativ.

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nätverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förståelse till vilken arkitektur som bäst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler på vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nätverksarkitekturerna varierar väldigt gentemot varandra, gällande ålder och användningsområde. Client/Server som är den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga är dels komplext att administrera och dels kan även vara svårt för ovana datoranvändare att lära sig, då det finns så många olika funktioner att lära sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nätverket. För att få bukt med användarvänligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranätet som ett alternativ.

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nätverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förståelse till vilken arkitektur som bäst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler på vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nätverksarkitekturerna varierar väldigt gentemot varandra, gällande ålder och användningsområde. Client/Server som är den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga är dels komplext att administrera och dels kan även vara svårt för ovana datoranvändare att lära sig, då det finns så många olika funktioner att lära sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nätverket. För att få bukt med användarvänligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranätet som ett alternativ.

Molntja?nster av olika slag har blivit allt vanligare i samha?llet de senaste a?ren. Bland de mest anva?nda molntja?nsterna finns Dropbox, Microsoft Azure och Amazon Web Services (AWS). Den sistna?mnda molntja?nsten a?r na?got som fo?retaget Infor har fa?tt o?gonen pa?.AWS erbjuder inte endast datalagring som Dropbox go?r utan a?ven dataexekvering, databaslo?sningar, na?tverkslo?sningar, driftsa?ttning och hantering av datorsystem.

Nuvarande implementationer av distribuerade hashtabeller (DHT) har en begränsad storlek för data som kan lagras, som t.ex. OpenDHTs datastorleks gräns på 1kByte. Är det möjligt att lagra filer större än 1kByte med DHT-tekniken? Finns det någon lösning för att skydda de data som lagrats utan att försämra prestandan? Vår lösning var att utveckla en klient- och servermjukvara. Mjukvaran använder sig av DHT tekniken för att dela upp filer och distribuera delarna över ett serverkluster.