Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har pĂ„ flera sĂ€tt underlĂ€ttat arbetet för mĂ„nga anvĂ€ndare, men kan ocksĂ„ bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstĂ„r pĂ„ den moderna arbetsplatsen, dĂ€r tekniken Ă€r en mobil och integrerad del av anvĂ€ndarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv pĂ„ interaktionen mellan mĂ€nniskan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den hĂ€r uppsatsen föreslĂ„s ett distribuerat perspektiv pĂ„ mĂ€nniskans interaktion med teknik för att skapa en ökad förstĂ„else för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut pĂ„ fĂ€ltet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för anvĂ€ndaren. Även en vĂ€lbeprövad enkĂ€t om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön.

Dokumentet Àr ett resultat av studier gjorda under kursen Kandidatarbete I Datavetenskap. Arbetet utforskade, genom fallstudie, tvÄ egenskaper av distribuerade informationssystem och relation mellan dessa: sÀkerhet och prestanda. MÄlet med fallstudien har varit att belysa nackdelen med anvÀndning av Secure Socker Layer (SSL) dvs. dess effekt pÄ hastigheten och fördelen med SSL, dvs. SSL:s roll i informationssÀkerhetsarbetet.

Dokumentet Àr ett resultat av studier gjorda under kursen Kandidatarbete I Datavetenskap. Arbetet utforskade, genom fallstudie, tvÄ egenskaper av distribuerade informationssystem och relation mellan dessa: sÀkerhet och prestanda. MÄlet med fallstudien har varit att belysa nackdelen med anvÀndning av Secure Socker Layer (SSL) dvs. dess effekt pÄ hastigheten och fördelen med SSL, dvs. SSL:s roll i informationssÀkerhetsarbetet. Arbetet visar hur prestanda i ett tillÀmpad distribuerat informationssystem kan pÄverkas av en SSL tillÀmpning.

SammanfattningDetta examensarbete har haft till syfte att ta fram nya metoder för automatiseradtestning och validering av information som skickas över CAN (Controller-Area-Network)i en tung Lastbil. SignalinnehÄllet realiseras i flertalet komplexa och distribueradesystem. En implementering har gjorts dÀr loggad CAN-trafikdata frÄn en HIL (HardwareIn the Loop) miljö automatiskt analyserats och testats.Testen har genomförts pÄ tvÄ nivÄer: funktionell och ickefunktionell. DÀr denickefunktionella delen har testat tidkrav pÄ meddelanden med kompensation förtÀndningsstörningar. Dessutom har signalinnehÄllet testats för att finna ogiltigafelflaggor.

Omfattningen av vad som loggas i ett system idag Àr varierande, de flesta har nÄgon form av loggning av oönskade hÀndelser. Vi inriktar oss pÄ olika metoder för att applicera auditing sÄ det gÄr att spÄra hela hÀndelseförlopp. Vi undersöker vilka vitala delar en auditlogg ska innehÄlla, utifrÄn SANS policy för auditing. Vi designar och implementerar ett ramverk för auditing och vÀljer ut en sÀker digitalsigneringsmetod för loggad data. Slutligen verifierar vi implementation och signeringsmetod..

Svensk hÀlso- och sjukvÄrd Àr en informationsintensiv bransch som stÄr inför en stor utmaning avseende de informationsteknologiska lösningar som anvÀnds idag och hur dessa lösningar bör utvecklas framöver. VÄrdpersonalen efterfrÄgar att den teknologi som anvÀnds ska vara flexibel och anpassad till arbetssituationen samt följa flödet i patientprocessen. För att utveckla lösningar anpassade till vÄrd och omsorg som kan stödja anvÀndarna i deras arbetssituation krÀvs att metoder utvecklas utifrÄn anvÀndarna och deras arbetskontext i en distribuerad arbetsmiljö. Genom att ta fram sÄdana metoder utifrÄn ansatsen distribuerad kognition blir det möjligt att identifiera informationsflöden och de verktyg som anvÀnds utifrÄn de fysiska förutsÀttningarna i arbetskontexten. Distribuerad kognition utgÄr frÄn att mÀnniskans tÀnkande ses som ett fenomen som utgÄr frÄn social, kulturell och kontextuell interaktion samt interaktion med artefakter, Kognition anses pÄ sÄ sÀtt vara distribuerad.

Att flera datorer anvÀnds för att gemensamt lösa problem Àr inte nÄgonting nytt. Det finns mÄnga distribuerade system i bruk och mÄnga olika lösningar för hur dessa ska kommunicera med varandra. Vissa anvÀnder sig av meddelande-orienterade lager för kommunikation vilket det finns vÀldigt mÄnga implementationer av. RabbitMQ Àr ett exempel dÀr att kommunikation gÄr genom en (eller ett kluster av) central nod och kommunicerar med hjÀlp av protokollet Advanced Message Queue Protocol, AMQP. I en helt annan kategori finns ZeroMQ som inte definierar nÄgon central nod för all kommunikation att passera utan peer to peer Àr istÀllet möjlig vilket innebÀr snabbare responstider men försvÄrar hur olika klienter hittar till varandra.Det bloggindexerande företaget Twingly kör idag med ett distribuerat system som anvÀnder flera olika kösystem för att koordinera ut arbete till de olika datorerna.

Detta examensarbete har utförts pÄ Institutionen för Konstruktions- och Produktionsteknik, avdelningen för Fluid och Mekanisk Systemteknik vid Linköpings Universitet, pÄ uppdrag av CA-Verken AB i SÀvsjö.Arbetet Àr ett första steg i utvecklingen av en ny typ av hydraulcylinder med inbyggd tillstÄndsövervakning. Arbetet har bestÄtt av en teoretisk studie kring system- och hÀlsoövervakning av hydraulcylindrar samt konstruktion av en demonstrator, en testrigg, för att testa och verifiera slutsatserna frÄn den teoretiska studien. Studien och demonstratorn har resulterat i ett flertal förslag till hur en framtida produkt skall utformas..

Web Services har vuxit i popularitet de senast Ären. AnvÀndningen av inbyggda systemökar ocksÄ stÀndigt, och möjligheten att göra inbyggda system tillgÀngliga via Web Services öppnar nya möjligheter.Detta arbete visar pÄ möjligheter och problem med standardiserade textbaserade protokoll för kommunikation i inbyggda system med smÄ resurser. XML-RPC och SOAP studeras ur detta perspektiv. SOAP befinns vara mer komplext att implementera stöd för Àn XMLRPC i den begrÀnsade testmiljön, som har 32kB internminne. XML-RPC visar sig ge fördelar över proprietÀra protokoll frÀmst nÀr det gÀller underhÄllbarhet och ÄteranvÀndbarhet..

Trafiq anvĂ€nds av Columna för att distribuera trafikinformation. Funktionen Ă€r först och frĂ€mst att förĂ€dla och förmedla information. En viktig del i denna tjĂ€nst Ă€r kopplingen mot VĂ€gverkets (VV) tjĂ€nst Triss som förser Trafiq med trafikinformation. Överföringen av information frĂ„n VV till Columna sker idag med filer och FTP. VV tillhandahĂ„ller numera en tjĂ€nst dĂ€r data skickas pĂ„ XML-format med http.

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nÀtverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förstÄelse till vilken arkitektur som bÀst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler pÄ vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nÀtverksarkitekturerna varierar vÀldigt gentemot varandra, gÀllande Älder och anvÀndningsomrÄde. Client/Server som Àr den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga Àr dels komplext att administrera och dels kan Àven vara svÄrt för ovana datoranvÀndare att lÀra sig, dÄ det finns sÄ mÄnga olika funktioner att lÀra sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nÀtverket. För att fÄ bukt med anvÀndarvÀnligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranÀtet som ett alternativ.

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nÀtverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förstÄelse till vilken arkitektur som bÀst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler pÄ vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nÀtverksarkitekturerna varierar vÀldigt gentemot varandra, gÀllande Älder och anvÀndningsomrÄde. Client/Server som Àr den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga Àr dels komplext att administrera och dels kan Àven vara svÄrt för ovana datoranvÀndare att lÀra sig, dÄ det finns sÄ mÄnga olika funktioner att lÀra sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nÀtverket. För att fÄ bukt med anvÀndarvÀnligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranÀtet som ett alternativ.

Detta arbete tar upp och beskriver fyra olika nÀtverksarkitekturer, med deras för och nackdelar gentemot varandra. Detta för att ge en insikt och förstÄelse till vilken arkitektur som bÀst passar ihop med olika applikationer/system, detta för att förenkla och ge signaler pÄ vilken arkitektur olika applikationer bör byggas upp kring i ett systemutvecklings projekt. De undersökta nÀtverksarkitekturerna varierar vÀldigt gentemot varandra, gÀllande Älder och anvÀndningsomrÄde. Client/Server som Àr den första arkitekturen och ligger lite som grund för de övriga Àr dels komplext att administrera och dels kan Àven vara svÄrt för ovana datoranvÀndare att lÀra sig, dÄ det finns sÄ mÄnga olika funktioner att lÀra sig i respektive applikation, men erbjuder körning av komplexa applikationer över nÀtverket. För att fÄ bukt med anvÀndarvÀnligheten och arbetsinsatserna vid administreringen kom det statiska intranÀtet som ett alternativ.

Molntja?nster av olika slag har blivit allt vanligare i samha?llet de senaste a?ren. Bland de mest anva?nda molntja?nsterna finns Dropbox, Microsoft Azure och Amazon Web Services (AWS). Den sistna?mnda molntja?nsten a?r na?got som fo?retaget Infor har fa?tt o?gonen pa?.AWS erbjuder inte endast datalagring som Dropbox go?r utan a?ven dataexekvering, databaslo?sningar, na?tverkslo?sningar, driftsa?ttning och hantering av datorsystem.

Nuvarande implementationer av distribuerade hashtabeller (DHT) har en begrĂ€nsad storlek för data som kan lagras, som t.ex. OpenDHTs datastorleks grĂ€ns pĂ„ 1kByte. Är det möjligt att lagra filer större Ă€n 1kByte med DHT-tekniken? Finns det nĂ„gon lösning för att skydda de data som lagrats utan att försĂ€mra prestandan? VĂ„r lösning var att utveckla en klient- och servermjukvara. Mjukvaran anvĂ€nder sig av DHT tekniken för att dela upp filer och distribuera delarna över ett serverkluster.