Introduktion:Forskning har visat att Distraktionsmetoder har god effekt på barnmen den är oftast gjort i lugna miljöer och inte på en akutmottagning.Det finns ett samband mellan smärta och oro hos barn vidprocedurer. Barn som genomgår traumatiska smärtupplevelser kan minnas dessa, vilka kan påverka barnets resterande liv. Syfte:Syftet med studien var attundersöka användande,upplevd effekt av Distraktionsmetoder samt skillnader mellan universitetsjukhus och länssjukhusvid procedursmärta hos barn på barnakutmottagningar.Metod:Studien var designad som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats och omfattadetotalt 60 sjuksköterskor. Datainsamlingen har skett med hjälp av en enkät som skickades ut till fyra akutmottagningar i Stockholm och Jönköping.Resultat: De vanligaste Distraktionsmetoderna var föräldrastöd och samtal. Resultatet visade att det finns en signifikant skillnad mellan Universitetssjukhusoch länsdelsi användandet av Distraktionsmetoder.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva förberedelser och Distraktionsmetoder som sjuksköterskor använder sig av i samband med smärtsamma omvårdnadsprocedurer för att hjälpa barn i åldern 4-6 år samt vilka fördelar detta hade.Metod: En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor som arbetade på barnkliniker. Det insamlade materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet av berättelserna kunde kategoriseras i ?Sociala och praktiska förberedelser?, ?Ickefarmakologiska Distraktionsmetoder?, ?Farmakologiska Distraktionsmetoder? samt ?Distraktionen kan hjälpa barnet att främja dess självkänsla?.

Bakgrund: Upplevelser från barndomen gällande nålrelaterade procedurer kunde lämna spår efter sig långt upp i vuxen ålder, ja kanske hela livet. Med insikt om detta fenomen borde alla involverade försöka att undvika att negativa minnen dröjde sig kvar efter utfört nålstick.Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade barns reaktioner vid nålrelaterade procedurer.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats grundat på vetenskapliga artiklar gjordes. Resultatet byggde på 10 artiklar som analyserats induktivt med Fribergs fem-stegs modell.Resultat: Barnets reaktion på nålrelaterade procedurer påverkades både av det som sjuk-sköterskan och föräldrarna gjorde. Föräldrarna och sjuksköterskan anpassade sig efter barnets behov när det kom till distraktioner och information. Genom analys av de granskade artik-larna uppstod tre huvudkategorier: barnets handlingar, föräldrarnas påverkan och sjuk-sköterskans påverkan.Slutsats: Distraktionsmetoder var inte alltid något som sjuksköterskan tillämpade, trots att det kunde ha en viss analgetisk funktion.

Bakgrund: Nålstick är den vanligaste källan till smärta hos barn inom sjukvården. Forskning visar att avledning som är en icke-farmakologisk metod är effektiv för att minska rädsla och smärta hos barn vid nålrelaterade procedurer. Trots detta utförs nålstick ofta utan adekvat smärtlindring. Avledning bidrar till kognitiv aktivitet som kan minska rädslan hos barnet och blockera eller förminska smärtimpulser till hjärnan.Syfte: Att undersöka olika avledningsmetoder som sjuksköterskan kan använda sig av för att minska barns smärta och rädsla vid nålstick.Metod: Litteraturöversikt med analys av 13 artiklar. Val av artiklar gjordes efter systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.

Bakgrund:I barndomen sker ofta den första kontakten med sjukvården. Ett professionellt bemötande är bland det viktigaste arbetsredskapet i mötet med barn. Hur ett barn upplever olika företeelser under en sjukhusvistelse beror bl.a. på barnets ålder, tidigare erfarenheter av medicinska sammanhang, förmåga till coping samt föräldrarnas reaktioner. Provtagningar och behandlingar kan vålla både rädsla och smärta.