Vårt syfte med examensarbetet var att studera vilken betydelse barnen tillskriver sagorna samt undersöka hur sagorna påverkar barnens lek med avseende på barnen gör och säger. I vår undersökning ingick sammanlagt tio barn, fem från förskolan och fem från förskoleklassen. Vi har varje vecka haft kontinuerliga sagostunder tillsammans med barnen. De metoder som vi använt oss av är observationer och barnsamtal, samt intervjuer. Det resultat vi har fått visar att barnen tagit till sig ord, uttryck och fraser ur sagan.

This paper is a study of female liminal developments in a selection of Grimm's fairy tales using van Gennep?s and Lincoln?s theoretical bases. An inductive technique has been used to analyze the results according to the theoretical agendas. To my help I have used Swedish translations of the Grimms? fairy tales from 1883, 1946, 2003 and 2007.The study shows that the fairy tales of the Brothers Grimm fairy tales display the transition rituals identified by Van Gennep and Lincoln.

Jag vill i den här uppsatsen ge mig in i en värld där ära och heder ständigt står på spel. En värld där ett enda illa valt ord kan orsaka en släktfejd och få förödande konsekvenser vad det gäller att skörda människoliv. Världen är ganska fåordig och enkel, känslorna är raka och direkta. Det finns ungefär 50 stycken bevarade isländska sagor, och det är två av dessa jag vill studera närmare. I de isländska sagorna är det ofta männen som är centrala figurer, kring dem kretsar de flesta äventyr och de är ofta huvudpersoner i uppgörelser och vid tingsplatser.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur flanosagan som berättarform kan utveckla barns lärprocesser. Syftet är vidare att försöka förstå om flanosagans unika egenskaper kan påverka barns kommunikation och lärande. Frågeställningarna som ligger till grund för det här arbetet är:*Hur ser förskollärare på vilka kvalitéer flanosagan har som berättarform?*Hur ser förskollärare på barns lärande i arbetet med flanosagan?* Hur ser förskollärare på barns lärande i arbetet med flanosagan?Frågeställningarna gjorde att metoden blev intervjuer med öppna frågor för att ta reda på förskollärarens syn på vad flanosagor ger för lärande. Intervjuer gjordes på tre förskolor på landet med åtta olika lärare.

AbstractTitel: Att lära ut genus i högstadiet med hjälp av sagor - En kvalitativ undersökning av utvalda Disneysagor med ett genusperspektivFörfattare: Daniel Berntsson & Daniel YttergrenTermin och år: vårterminen 2014Institution: Kulturvetenskapliga institutionenHandledare: Ingela TägilExaminator:Nyckelord: Genus, kön, Disney, sagor, Trassel, Modig, Askungen, skolan, årskurs 8gruppintervju, filmanalys, undervisning, lektionsplanering.I den här studien har vi gjort en gruppintervju och en filmanalys inom ämnet genus, där vi haranvänt oss av tre Disneyfilmer (Trassel, Modig och Askungen), samt intervjuat sex styckenelever från årskurs 8. Syftet med studien är att undersöka elevers kunskap om begreppetgenus, dess innebörd och användning i skolan, samt hur man kan använda Disneyfilmer idetta undervisningssyfte. Vi vill också se ifall det finns en koppling mellan samhället och hurDisneys filmer har förändrats över tid. Med hjälp av tidigare forskning vill vi definiera ordetgenus för att hjälpa lärare att få en genusuppfattning som de kan använda vidlektionsplanering och i undervisning. Resultatet av studien är att eleverna i vår undersökninghar dålig kunskap gällande begreppet genus samtidigt som skolan slösar på resurserna då detfinns en genusgrupp som eleverna inte ens har hört talas om.

Min projektredogörelse är baserad på hur man skapar en sagobok för barn med inslag av recept och musik, med hälsa och miljö som övergripande tema. Syftet med att göra en barnbok med detta tema är dels att låta barn upptäcka hälsosam mat och hållbar utveckling, tillsammans med en vuxen, men även för mig att sätta mig in i de estetiska och kunskapsmässiga processer som skapandet av boken kräver. Boken är främst tänkt som en tankeställare och inspirationskälla till barn och vuxna, men den kan även ligga till grund för läsutveckling i skolan och hemmet. Inför projektet har jag läst litteratur om hur barnböcker/sagor är uppbyggda, fakta om mat och hälsa samt en hel del barnböcker och sagor. Utifrån detta, tillsammans med en stor portion skapandelust har jag sammanställt denna bok.

Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 20 barn i åldrarna 2-3 år intervjuats. Undersökningen utgår från två sagor, Emmas verkstad och Totte bakar. Sagornas huvudpersoner bryter det könsstereotypa mönstret i sina aktiviteter. Utifrån sagornas teknikaktiviteter intervjuas barnen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur gymnasieelever och elever från grundskolans tidigare år uppfattar att arbeta med sagor och berättande. Jag vill se hur deras uppfattningar gick att koppla till lärande och läroprocessen. Till läroprocessen kopplar jag fantasi, inlevelseförmåga och empati, att bearbeta tidigare upplevelser, förmågan att lyssna samt förmågan att uttrycka sig. Jag valde att genomföra mina undersökningar i en gymnasieklass som läste första året samt en klass i årskurs fyra. Jag höll i fem lektionspass med båda klasserna.

En dag frågade jag mig vad sagan kan betyda för barnets andliga utveckling. Andlighet är för mig förmåga att känna kärlek, att kunna ge utan egen vinning samt att se något utöver det synliga. Andlig utveckling och personlighetsutveckling hör ihop. Därför såg jag mig omkring i min hemstad Nyköping för att ta reda på vilka sagor barn i åldern tre till sex år kan ha glädje av för sin personlighetsutveckling. Barn har mindre kunskaper och erfarenheter än vuxna.

Empati är förmågan att kunna känna det någon annan känner. Målet med undersökningen är att skapa ett set av principer för animatören. Att öka empatin för animerade karaktärer. I den här undersökningen skapades fyra principer, dessa är personlighet, lära känna karaktären, underhållningsvärde och relatering. Principsystemet är inspirerat av Disneys ?animationernas tolv principer?, där man har ett set av principer som kanske inte fungerar vid varje animationssituation utan som mer skulle kunna fungera som en vägledning..

Snow White is one of the most popular fairytales to our time. There has been much research on the subject. `Lips red as blood- a structural analysis of Christian symbols´ in Walt Disneys and Rupert Sanders versions of Snow White` by Emma Svanström aims not to give a final answer to how Snow White should be interpreted. But rather the objective is to examine two versions in the search for any possible Christian influences and changes in such over time. The two versions are Walt Disney?s Snow white and the seven dwarfs and Rupert Sanders Snow White and the huntsman.

This essay is dealing with the difficulties of cataloging and classifying anonymi and other kinds of literature without the components which have set the norm for bibliographic cataloging, i.e. a defined author, a standardized title etc. A typical example of this kind of literature is folklore and folktales, which are dealt with thoroughly here. The character of and the society's historical view upon the folk literature, as literature considered, are being described, as is the evolution of rules for cataloging in general. The folk literature is mostly systematized after a different pattern from other literature, since bibliographical facts are often missing.

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Jag valde att använda mig av en kvalitativ intervjumetod, då jag ville ha pedagogernas resonemang och åsikter.Båda förskolorna som jag har varit på och gjort mina intervjuer på visar att pedagogerna visar ett stort intresse genom sin nyfikenhet av att lära sig ord och fraser på barnens olika språk. Pedagogerna tar sin hjälp genom att de använder sig av föräldrarna för att få tillgång till ord och fraser som hjälper pedagogerna i verksamheten. Det är övervägande bland pedagogerna att de uppmuntrar barnen om att prata sitt modersmål även på förskolan med varandra, pedagogerna påpekar även hur viktigt det är att föräldrarna pratar sitt modersmål hemma med barnen. Pedagogerna vill att varje barn ska känna stolthet över sitt ursprung, språk och kultur.Förskolorna använder sig av sång, musik och sagor, de delade även in barnen i smågrupper för att alla ska få komma till tals.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar kring barnens skriftspråksutveckling och hur andra uttrycksformer kan knytas till detta arbete. Som metod för undersökningen använde jag fokusgruppsintervju som är en kvalitativ metod. Respondenterna var en grupp om fem pedagoger på en förskola i Norrbottens län. De var alla kvinnor i samma åldersspann med varierande utbildningsbakgrund. Resultat som framkom var att barnen uttrycker sitt intresse för skriftspråk genom att börja intressera sig för skriftbilderna av det egna och andras namn.

Syftet med den här uppsatsen är att behandla begreppen möjligheter, hopp och framtidsutsikter, kopplat till sagan. Har sagan betydelse för oss idag och i så fall vilken? Kan den hjälpa oss att bearbeta känslor och upplevelser och hur påverkar den vår syn på våra möjligheter? Genom att jag har analyserat tre nutida sagofilmer av Tim Burton, läst litteratur om sagans funktion och betydelse och sedan kopplat samman dem i en diskussion har jag kommit fram till att sagan helt klart är relevant idag och kan hjälpa oss att bearbeta problem både medvetet och omedvetet. De tre filmer jag har analyserat berör ämnen som i allra högsta grad är viktiga för oss som lever idag, som att hitta sig själv, våga stå på egna ben, vikten av att höra till, att vara älskad och att älska, ensamhet, utanförskap, att vara annorlunda, olycklig kärlek, hopp, fördomar och möjligheter. Genom att sagor oftast slutar lyckligt ger de oss mod att våga leva sig in i deras värld och de problem som presenteras, och på så sätt hjälper de oss att på ett tryggt sätt bearbeta det vi brottas med.