Syftet med studien är att se om det finns samband mellan hur lärare uppfattar att deltagare på sfi tillägnar sig svenska språket bäst och hur deltagarna upplever att de lär sig bäst. Förhoppningen med undersökningen är att resultatet ska leda till eventuella förbättringar av sfi-verksamheten. Resultatet visar att lärarna uppfattar att deltagarna endast har lite kontakt med svenskan utanför skolan och deltagarna bekräftar detta. Lärarnas uppfattningar om att innehållet i undervisningen är adekvat överensstämmer med deltagarnas önskemål och behov, men deltagarna efterlyser fler möjligheter till Diskussion i klassrummet. Beträffande frågan om det finns faktorer som påverkar inlärningen menar lärarna att vissa faktorer påverkar mer än vad deltagarna själva upplever men saknaden av familj och vänner kan påverka inlärningen..

SammanfattningDenna studie avser ge läsaren en ökad förståelse kring vad hos chefen den anställdeupplever bidra till ett ökat respektive minskat förtroende. Detta utifrån empiri samlat frånåtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i Boråsområdet, och vidaregenom en Diskussion kring personliga egenskaper och kompetens baserat på denna empiri.BakgrundIdag är det för alla större företag helt avgörande att man arbetar för att ständigt utvecklas,förbättras och effektiviseras. Detta för att ligga i fas med konkurrenter, för att förbättramiljön för de anställda samt för att uppnå högsta förädlingsvärde av den verksamhet sombedrivs. Innan denna studie påbörjades läste vi boken Att våga leda i förändring, en frågaom förtroende (Rolandsson & Oudhuis, 2009), vilken behandlar de anställdas förtroende sinchef samt den inverkan detta har på förändringsarbetets utgång. Detta inspirerade oss attstudera närmare vad de anställda upplevde karaktärisera en förtroendeingivande chef.

Sammanfattning Syftet med vår studie är att studera hur fyra rektorers värdegrundsarbete kan analyseras utifrån några av Andy Hargreaves och Dean Finks dimensioner för ett hållbart ledarskap. I vår studie har vi valt att använda Hargreaves och Finks tre dimensioner som ?vår? teori. Som metod använder vi oss av intervjuer. Då vi värnar om rektorernas integritet för att de är offentliga personer är rektorerna anonyma i studien.

Detta arbete har gått ut på att ta reda på hur tanken om fostran av flickor och pojkar som läser har sett ut samt om tanken om uppfostran finns kvar i dagens barnlitteratur. Undersökningen och analysen i uppsatsen utgår från tre texter. De tre texterna är Tummelisa, Pippi Långstrump och Prinsessan Tilda och syftet är att undersöka hur de gestaltar tanken om uppfostran och normer om flickor. Efter att ha undersökt och analyserat de tre berättelserna har jag fört en Diskussion utifrån min hypotes och vad forskare har sagt. Man kan se likheter i hur sensmoralen ser ut i de tre texterna även om de kommer ifrån skilda tidsperioder.

Denna B-uppsats behandlar huruvida Polen som medlem av europeiska unionen har stort eller litet inflytande. Vi har genomfört en fallstudie på Polen som är uppdelad i två sektioner. Den första sektionen behandlar Polens potentiella inflytande i EU, där vi har mätt olika indikatorer för att få fram variabler som påvisar inflytande. Indikatorerna baserar vi på en teoretisk Diskussion om makt, där vi utgår från olika tänkare inom samhällsvetenskapen. I den andra sektionen har vi studerat Polens reella inflytande genom att se vilka krav Polen ställt inom den gemensamma jordbrukspolicyn (CAP) samt i vilken utsträckning man fått igenom dessa krav.Nyckelord: Polen, EU, makt, inflytande, CAP.

Uppsatsen tar upp frågan huruvida upphandlande enheter kan ställa krav på svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrån både nationella och gemenskapsrättsliga regler. Ämnet är aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun väckt stor Diskussion i media då ärendet i nuläget ligger hos EG-domstolen.De juridiska områden som berörs är europeisk integrationsrätt, arbetsrätt och upphandlingsjuridik. För att besvara frågan har vi utrett vad är gällande rätt på området genom att undersöka relevanta rättsfall samt tagit upp hur frågan diskuteras i den svenska samhällsdebatten. Utifrån detta har vi svarat på frågeställningen och diskuterat kring en framtida lösning på problemet. I nuläget kan den upphandlande enheten inte ställa dessa krav men vi ser en eventuell förändring i framtiden..

Syftet med min studie är att få veta hur den pedagogiska utvecklingen bedrivs i arbetslaget, med fokus på pedagogiska Diskussioner, utvärdering av undervisningsmetoder och Diskussion om aktuell forskning? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I undersökningen deltog två rektorer och två lärare med det pedagogiska utvecklingsuppdraget från tre olika gymnasieskolors omvårdnadsprogram, var av en är en friskola. Resultatet visar att friskolan bedriver pedagogisk utveckling med forskning som grund sedan flera år tillbaka. De två kommunala skolorna har nyligen börjat med organiserade former av pedagogisk utveckling i arbetslagen, dock inte med Diskussioner om aktuell forskning.

SammanfattningLäroboken är ett av de verktyg som lärare kan använda i sitt arbete för att eleverna ska nå målen. En lärobok kan spela en stor roll i en lärares undervisning och det är därför av största vikt för blivande lärare att kritiskt granska de läroböcker som man tänker sig att använda. I ämnet hem- och konsumentkunskap är boken Hem- och Konsumentkunskap år 7 - 9 av Hedelin m.fl. (2007) en vanligt förekommande lärobok i många lärares undervisning. Detta examensarbete utgår utifrån förförståelsen att ovan nämnda lärobok möjligen är det fullkomliga läromedlet för en lärare i ämnet men samtidigt finns även med i beaktande att det förekommer en viss kritik från lärare mot boken i fråga.Huvudsyftet med arbetet har varit att studera läroboken med fokus på ämnets fyra grundläggande perspektiv, resurshushållning, hälsa, jämställdhet och kultur.

Under utbildningen inom samhällsbyggnad med inriktning stadsplanering på KTH har det funnits två teoretiska koncept som varit centrala och återkommande: hållbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa två, inom teorin till stor del skilda tankesfärer har under utbildningen däremot sällan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats ämnar därför utforska hur en planeringsprocess präglad av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska gränsland har att svara upp mot de ideal om hållbarhet och medbestämmande som den är präglad av. Mer specifikt ämnar uppsatsen undersöka frågeställningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hållbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begränsningar och möjligheter kan en sådan praktik vara präglad av?Studien är tvådelad och inleds med en litteraturstudie av de två teoretiska koncepten hållbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet från ett teoretiskt perspektiv.

Syftet med uppsatsen är att dels försöka definiera vad begreppet arkeologisk identitet i nutid innebär, dels göra en analys av hur arkeologisk identitet tar sig uttryck i en arkeologisk/politisk Diskussion. Begreppet diskuteras utifrån två skilda exempel på vad arkeologisk identitet kan innebära för minoritetsgrupper, dels kurderna i staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet, dels samerna i Härjedalen i Sverige. Monument ochlämningar efter nuvarande och svunna kulturer utgör, enligt min mening, en del av de lokala kulturernas arkeologiska identitet som varje nation har rätt och möjlighet att tala om i nutid..

Landskapsarkitektur påverkar den fysiska miljöns utseende och funktion och därmed hur människor lever sina liv. Den här uppsatsen har skrivits för att undersöka hur ett genusperspektiv kan användas inom landskapsarkitektur. Målet är att mer specifikt undersöka hur planering och gestaltning kan bidra till en jämställdhetsfrämjande aktivitetspark. Idén bakom uppsatsen kommer dels från mitt eget intresse för hur landskapsarkitektur kan användas som ett redskap för samhällsförändring. Dels kommer det från en specifik förfrågan från Fritidsförvaltningen i Landskrona som vill undersöka hur en skejtpark skulle kunna locka en bredare målgrupp.

Denna studie har som syfte att analysera de Diskussioner som uppkommer kring en skönlitterär text som handlar om orkanen Katrinas framfart i New Orleans. Eleverna i undersökningen fick läsa en skönlitterär text och därefter ställdes en öppen fråga för att få igång gruppDiskussioner. Dessa Diskussioner spelades in på band och analyserades. För att få en bild av elevernas uppfattningar om att lära genom en skönlitterär text, samt vad de ansåg om att diskutera texten tillsammans, gjordes intervjuer med fyra av eleverna. Resultaten visar att de flesta av eleverna utvecklades genom varandra i gruppDiskussionerna.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att, genom en studie av interaktionen mellan mäklare och dess kunder samt interaktionen mäklare emellan, försöka svara på hur fastighetsmäklaren agerar i sitt dagliga arbete. Metoden som använts har varit en kvalitativ studie vilken genomförts genom en deltagande observation. Mäklarna på en fastighetsbyrå har studerats utifrån ett dramaturgiskt och ett markandsföringsperspektiv. Mäklarens arbete med att skapa legitimitet för tjänsten och en god image illustreras i form av termerna roller, kundrelationer, kundnöjdhet och word-of-mouth. Uppsatsen utmynnar i en Diskussion där mäklarens påstådda oumbärlighet som mellanhand vid fastighetsaffärer ifrågasätts..

Vi lever idag i vad som ofta betecknas det post-industriella samhället. Det karaktäriseras av en sjunkande betydelse för den traditionella industrin, och en starkare närvaro av tjänster. Vård, skola och omsorg är exempel på tjänster som i stor utsträckning tillhandahålls av den offentliga sektorn. Nyttjandet och tillhandahållandet av dessa tjänster är vitala ingredienser i ett välfärdssamhälle, och man är mån om att kunna bibehålla en god välfärd även i framtiden. Välfärdssamhället sägs nämligen stå inför hopande problem härrörandes från en obalanserad produktivitetstillväxt samt en demografisk förskjutning.