Uppsatsen undersöker den svenska diskurs som präglar talet om flexicurity. Fråge-ställningar för studien rör (1) vilka normativa grundmönster som kan utläsas i de olika texterna, (2) på vilket sätt dessa normativa grundmönster bidrar till att konstituera den svenska diskursen om flexicurity och (3) på vilket sätt diskursen om flexicurity kan relateras till samhällsutvecklingen.Frågeställningarna besvaras genom en normvetenskaplig analys av texter som behandlar flexicurity från Europeiska kommissionen, svenska riksdagspartier och den svenska arbetsmarknadens parter. Undersökningen tar sin utgångspunkt i rättsvetenskapliga och rättssociologiska teorier om normativa grundmönster och samhällsutveckling. I studien används en diskursanalytisk metod, inspirerad av Michel Foucault samt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes Diskursteori. Studiens teoretiska utgångspunkter hämtas i huvudsak från Anna Christensens teori om normativa fält och Hålan Hydéns norvetenskapliga teori samt hans teori om samhälls-utveckling.

Syftet med uppsatsen är att studera vilka bilder av kvinnlighet och manlighet som förekommer i Douglas Foleys ungdomsroman Ingen återvändo. Detta görs mot bakgrund av att litteraturen i någon utsträckning bidrar med identifikationsobjekt för unga läsare och att undervisningen har som mål att motverka att stereotypa genusformationer fortplantas. För att urskilja de olika genuskonstruktionerna i texten har en diskursanalytisk metod, benämnd Diskursteori tillämpats. Resultatet av analysen har sedan ställts mot Yvonne Hirdmans respektive R.W. Connells teorier för hur genus och genusstrukturer skapas och upprätthålls.

This thesis is a discourse theory analysis of two feminist anthologies - Det heter feminism! and F- ordet.  By analyzing these texts through the three categories feminism & feminists, gender equality & equality and sex/gender & sexuality I have raised questions about the feminist debate in Sweden in the 21st century.The discourse theory?s ideas of descriptions of reality and fixation of meaning lies as a foundation for this thesis. The concepts of social constructionism, post structuralism and essentialism/anti essentialism are central for the analysis as well as concepts connected to the three previously mentioned categories.The intention of this thesis is to describe and analyze a fraction of the Swedish feminist debate in the 21st century and discuss its meaning in a societal context. A number of conclusions were reached in the final discussion.

Syftet med studien är att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska överväganden. Utgångspunkten för analysen har varit generell Diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats är att det både finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnämnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder på att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser så som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket får som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus på att förändra individers beteende och att fokus på strukturella faktorer negligeras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur köp av sexuella tjänster konstrueras, dels i tingsrättsdomar och dels på internetforumet Flashback. Vidare vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa två språkliga arenor. För att uppnå studiens syfte utgår vi ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och knyter an till teorier gällande hegemonisk maskulinitet och Diskursteori. Vidare har vi tagit del av tidigare forskning som berör köp av sexuella tjänster med olika infallsvinklar för att bearbeta vårt material. I studien har kritisk diskursanalys används för att analysera sju tingsrättsdomar och en tråd från internetforumet Flashback.Vi kan se att köp av sexuella tjänster i tingsrättsdomar konstrueras som något olagligt med en koppling till stigmatisering.

Vi gör i vår uppsats en samläsning mellan kritisk diskursanalys och Diskursteori för att undersöka hur medvetenheten om diskriminering och stigmatisering av riskgrupper artikuleras i den svenska hiv/aids diskursen. Genom att utgå från ett kritiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv, frågar vi oss hur denna medvetenhet konstitueras av intersektionen mellan ?ras? /etnicitet, kön, klass och sexualitet. Vi är intresserade av att söka förändring i diskursen och avgränsar oss därför genom att närläsa två offentliga dokument, AIDS-delegationens informationsbroschyr från 1986 och en SOU-rapport från 2004. Vi kommer i vår studie fram till att medvetenhet artikuleras genom ett konstruerande av riskgrupper, där genus och sexualitet inledningsvis står i fokus, men som senare lämnar en allt större betydelse för kategorin ?ras? /etnicitet i diskursen.

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur skolverket i sin skriftserie ?Rapporter? förklarar betygsskillnader mellan pojkar och flickor, samt om detta kan säga något om vilken diskurs kring kön detta grundar sig på. För en bakgrund ger jag först en kort överblick över svensk skolhistoria som är koncentrerad kring kön och betyg. Därefter gör jag en genomgång av tidigare och aktuell forskning inom området. Jag redogör för mina teoretiska utgångspunkter, som är genusteori, Diskursteori och socialkonstruktivism.

Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera a?rga?ngar som en tidning menad att la?sas av hela familjen som underha?llning. Ett inslag i tidningen var bera?ttelser om fra?mmande la?nder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell va?rld utanfo?r Sverige i sina artiklar och fo?r ma?nga i la?sarkretsen var detta deras enda kontakt med omva?rlden.

Svensk polis genomför den största organisationsförändringen sedan förstatligandet av polisväsendet år 1965. De 21 polismyndigheterna bildar den 1 januari 2015 en sammanhållen myndighet tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium. Målet med att ombilda myndigheterna till en är att stärka Polisens förmåga att ingripa mot och utreda brott. Omorganiseringen är tänkt att leda till högre kvalitet, ökad effektivitet och ökad flexibilitet för svensk Polis. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Polisens omorganisering framställs i centrala politiska dokument.

Denna uppsats undersöker hur idén om det ideala parförhållandet och de genusnormer som detta ideal skapar, uttrycks på en svensk nätdejtingsida. Materialet utgörs av fyrtio presentationer författade av tjugo kvinnor respektive män som skapat en profil på dejtingsajten match.com, och som alla identifierar sig som heterosexuella. Diskussionen baserar sig både på vilka ramar själva sajten sätter för vad som är möjligt att söka och vilka normer personerna själva ger uttryck för och förhåller sig till i sina presentationer. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i queer och Diskursteori.I uppsatsen argumenteras det för att både nätdejting som fenomen och det som framkommer ur människors individuella presentationer, visar att människor vill innanför den heteronormativa ramen och att detta till stor del beror på att det bara är där som man enligt den hegemoniska berättelsen kan finna äkta tillfredsställelse i livet. Men för att komma innanför denna norm, måste man inta vissa subjektspositioner och anta vissa implicita regler/traditioner/värden i en välutformad mall för hur ens liv ska formeras.

Syfte: Syftet med detta arbete ?r att j?mf?ra hur rehabilitering och behandling vid l?ndryggsskador framst?lls av tre olika professioner: l?kare, fysioterapeut och tr?nare, samt att diskutera vilka effekter och implikationer dessa representationer/framst?llningar producerar. Metod: Studien ?r byggd p? en diskursanalytisk ansats med st?d i Michel Foucaults Diskursteori och Carol Bacchis modell ?What?s the problem represented to be??. Urvalet utf?rdes strategiskt och inkluderade totalt fyra respondenter: En l?kare, tv? fysioterapeuter varav en med idrottsmedicinsk inriktning och en tr?nare. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med fyra centrala fr?gor i Bacchis modell. Resultat: Resultaten visade att professionerna har olika perspektiv sm?rta, skada och behandling. L?karen hade st?rre fokus p? sm?rtlindring och avlastning genom sjukskrivning medan fysioterapeuterna s?g aktiv rehab, helhetssyn och individanpassning som centralt. Tr?naren ans?g att det viktigt att f?rst? sin roll och h?nvisa till professionell behandling. Samarbetet mellan professionerna framh?vdes som viktigt men ans?gs vara organisatoriskt problematiskt. Slutsats: Olika utbildningar och erfarenheter p?verkar hur professioner och individer representerar l?ndryggsskador, vilket pr?glar b?de behandlingsmetoder och samarbetsm?jligheter.

Damhockeyspelare hyllas inte lika ofta som herrhockeyspelare i sportmedia. Tidigare forskning tyder istället på att damidrottare oavsett sport sexualiseras och trivialiseras. Den här studien har undersökt hur svensk sportmedia konstruerar damhockey, specifikt i relation till herrhockey. Det teoretiska ramverket utgick från Diskursteori och genusteori. Med hjälp av diskursanalys undersöktes artiklar, bloggar och krönikor ur två kvällstidningar, två TV-kanaler och Svensk Radios sportsektion.

Uppsatsen syfte är att identifiera och problematisera hur diskurser om kultur förhåller sig till våld mot barn hos socionomer samt att problematisera och reflektera över diskursernas konstruktion. Frågeställningarna i uppsatsen är: Vilka diskurser om kultur i förhållande till våld mot barn förekommer hos socionomer? Vad innefattas i dessa diskurser? Hur kan dessa diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras på ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativ metod. Empirin utgår ifrån fyra halvstrukturerade intervjuer med socionomer.

Sweden has a long tradition of collecting documents by way of a process of legal deposit of copies. Its aim is to ensure the availability of material for research, cultural preservation and citizens? right to free information. New forms of publications, made possible by technical advances, are not accommodated in the traditional deposit submission criteria. Certain information accordingly risks being lost.

Debates about suitable content in children's literature occur regularly. In spring 2010 such a debate took place in Sweden. The purpose of this Bachelor's thesis is to analyse the debate to identify ideas concerning the role of children's literature in society. A second aim is to examine how children's literature is described and which concepts are used by the debaters. The empirical material used for the analysis consists of ten articles, blog posts, radio- and TV- features published in March 2010.